Kommunikativ variation i tid och rum, 7,5 hp

Instruktion till litteraturstudiet:

Syftet med kursen är att utifrån ett kontrastivt perspektiv förstå, identifiera och reflektera över kommunikationen i Rom kring de tre temana Makt, Estetik och Vardag. Kursen utgår från ett tvärvetenskapligt perspektiv, vilket innebär att kurslitteraturen inte primärt är ett läsa-in-och-redovisa-kunskaps-moment, utan en förberedelse för fältarbetet med huvudsyfte att såväl de svenska som de italienska studenterna ska kunna börja arbeta gemensamt med en gång, oavsett tidigare studier och inriktningar. Kurslitteraturen är vald utifrån behovet att täcka de områden som berörs under fältarbetet, samt att ge en baskunskap rörande kommunikation, Romkunskap och kunskap om de tre temana. Arbetet med litteraturen är ett moment som skall användas för att reflektera över den egna kunskapsnivån i förhållande tillkursen. Målet med litteraturstudiet är alltså inte primärt examinatoriskt, utan en del av övningen i att bedöma vad den studerande behöver för att kunna lösa kursens uppgifter. Litteraturhänvisningen nedan är indelad på följande sätt: allmän litteratur som rör dels grundläggande insikter om kommunikation i vid mening dels Rom- och Italienkunskap. Studenten förväntas ha läst huvudlitteraturen och bekantat sig med referenslitteraturen före Romvistelsen. Litteratur kring de tre temana Makt, Estetik och Vardag. Varje temas litteratur är indelad i huvudlitteratur och referenslitteratur. Studenten förväntas ha läst huvudlitteraturen och bekantat sig med referenslitteraturen när Romvistelsen börjar. För kursen kan ett antal kunskapskärnor identifieras (kommunikation, historia, konstvetenskap, interaktion). Litteraturen till dessa kärnor kan för vissa deltagare verka väldigt elementär, men vi vill försäkra oss om är att alla har en grundläggande kunskapsbas som möjliggör det gemensamma arbetet. De deltagandes specialkunskaper inom kärnområdena ska komma till nytta på så sätt att studenterna använder varandra som diskussionspartners och resurser. Grupparbete och gruppdynamik är ledord för kursen. Examinationsmomentet i form av ett paper i slutet av kursen är individuellt. Studenterna förväntas även vara aktiva i diskussioner och seminarier. ALLMÄN LITTERATUR - Grundläggande insikter i kommunikation i vid mening Balboni, Paolo E. 2006. Intercultural Communicative Competence: a Model. Guerra Edizioni. Documents in Language Acquisition and Learning 2. Gunther Kress & Theo van Leeuwen (2001), Multimodal Discourse. The modes and media of contemporary communication. Oxford University Press. S. 1-65 Müller, Cornelia & Postner Roland (eds.): The semantics and pragmatics of everyday gestures, Body Sign Culture, Weidler Buchverlag. 2004. S. 15-57; 73-123. Särskilt 73-88, Isabella Poggi, the Italian gestionary. Meaning representation, ambiguity, and context. Referenslitteratur: Peter af Trampe (1990), Språkbrukaren och orden. Lund: Studentlitteratur. Helen FitzGerald: How Different Are We? Spoken Discourse in Intercultural Communication. ICE Languages for Intercultural Communication and Education.4, Multilingual Matters LTD, Clevedon, Buffalo Toronto Sydney, 2003.

- Rom- och Italienkunskap Lennart Sjöstedt, Rom annorlunda. 1980, Bernces. 41 153. Marsfältet med omnejd, Risorgimento, Romkunskap i fickformat. Aldrete, Gregory S., Daily Life in the Roman City: Rome, Pompeii, and Ostia. Univ. of Oklahoma Press 2009 (first published in 2004). En bra Romguide, t ex Blue Guide. Romkarta, t ex CityFlash 1 :15 000. Waterproof. Hallwag International. Referenslitteratur: Coulston, J.N.C. & Dodge, H. (eds.), Ancient Rome: the Archaeology of the Eternal City Owford 2000 Ingemark, D & Gerding, H., Liv och död i antikens Rom. Historiska Media, Lund 2000

LITTERATUR KRING DE TRE TEMANA MAKT, ESTETIK OCH VARDAG - Makt / Power Augustus självbiografi (Res Gestae Divi Augusti); finns i svensk översättning av Anders Ollfors (1988) eller i original med engelsk översättning av Cooley (2009). Stewart, Peter, The Social History of Roman Art. Cambridge 2008. Referenslitteratur:

- Estetik / Intertertextual communication and the communication of aesthetics Mieke Bal, (1999), Quoting Caravaggio. Contemporary Art, Preposterous History. The University of Chigago Press. S. 1-128 Gunther Kress & Theo van Leeuwen (1996), Reading Images. The Grammar of Visual Design. New York: Routledge. S. 15-78 Referenslitteratur: Umberto Eco (2004), On Beauty. A History of a Western Idea.Secker & Warburg, London.

- Vardag / Everyday life Balboni, Paolo E. 2006. Intercultural Communicative Competence: a Model. Guerra Edizioni. Documents in Language Acquisition and Learning 2. Müller, Cornelia & Postner Roland (eds.): The semantics and pragmatics of everyday gestures, Body Sign Culture, Weidler Buchverlag. 2004. S. 15-57; 73-123. Särskilt 73-88, Isabella Poggi, the Italian gestionary. Meaning representation, ambiguity, and context 73-88. Referenslitteratur: Beyond misunderstanding : linguistic analyses of intercultural communication / edited by Kristin Bührig, Jan D. ten Thije Beyond misunderstanding : linguistic analyses of intercultural communication / edited by Kristin Bührig, Jan D. ten Thije, Amsterdam, Benjamins 2006 Communication strategies : psycholinguistic and sociolinguistic perspectives / edited by Gabriele Kasper and Eric Kellerman, Longman, London, 1997. Applied linguistics and language study.