Filosofisk policyanalys, 7,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar filosofisk samhällsanalys med inriktning på policyfrågor. Två övergripande teman är paternalism och mänsklig värdighet. Vi går också igenom mer specifika problemområden, som exempelvis droglagstiftning, riskabla teknologier, brott och straff, sjuk- och hälsovård, funktionshinder, relativ och absolut fattigdom, och invandring.

Förväntade studieresultat

Studenten ska efter avslutad kurs

Kunskap och förståelse

• ha goda kunskaper om och överblick över normativ analys av policyförslag och användningsområden för filosofisk teori inom policyanalys,
• ha goda kunskaper i tillämpad politisk filosofi och annan filosofisk teoribildning med relevans för utformningen av policy,
• ha fördjupade kunskaper inom etisk policyanalys.

Färdighet och förmåga

• ha god förmåga att analysera och bedöma filosofiska argument,
• ha förmåga att använda filosofisk teoribildning i analysen av policy,
• ha förmåga att muntligt och skriftligt redovisa sina kunskaper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• ha insikt om filosofiämnets möjligheter och begränsningar samt dess roll i samhället,
• ha insikt om hur olika normativa synsätt kan komma till användning i utformningen av policy och hur dessa synsätt kan ha olika implikationer för hur samhällets institutioner och regleringar bäst utformas.

Behörighetskrav

Filosofi A, eller Praktisk filosofi A, med godkänt resultat på minst 22,5 hp, eller motsvarande förkunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Om kursen ges som internetkurs är undervisning och studentaktiviteter nätbaserade.

Studenter måste ha tillgång till dator och en stabil internetuppkoppling.

Examination

Examinationen utgörs av skriftliga prov (hit hör även prov med flervalsfrågor) samt aktivt deltagande i seminarier. Betygsskalan för kursen består av betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. Betyg på hela kursen sätts först när samtliga delar av examinationen är minst godkända. Helkursbetyget sätts utifrån en helhetsbedömning av resultaten på de olika delarna av examinationen.

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

För student som har beslut om rekommenderat stöd på grund av funktionsnedsättning kan Examinator besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov och kursens förväntade studieresultat. För mer information se Handläggningsordning för stöd till studenter med funktionsnedsättning samt Regel för betyg och examination.

Övriga föreskrifter

Regel för betyg och examination reglerar vad som gäller för omprov i de fall en kurs avvecklats eller en kursplan genomgått större förändringar.

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.