Kulturanalys och profilorientering I, 30 hp

Innehåll

Kursen ”Kulturanalys och profilorientering” utgör en grundläggande orientering i ämnet kulturanalys – dess teoribildningar, centrala begrepp och profilområden. Kursen består av 3 moment: 1) Introduktion till Kulturanalysprogrammet, 2) Kulturanalytisk teori, samt 3) Grundläggande orientering i Kulturanalysprogrammets tre profiler.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Redogöra för: – centrala kulturanalytiska perspektiv, samt några av dess centrala begrepp, – ett av programmets profilområden ur ett kulturanalytiskt perspektiv. Uppvisa förståelse för: – Kulturanalysprogrammets syften och pedagogik.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, casearbeten, gruppövningar och individuella uppgifter, samt eventuellt arbetsplatsbesök och exkursion. I de fall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. MOMENT 1: Introduktion till kulturanalysprogrammet (4,5 hp) Introduction Innehåll Momentet ger en introduktion till kulturanalysprogrammets arbetssätt och syften. Här diskuteras studenternas förväntningar på programmet och fastställs arbetsformerna för studentmedverkan och nätverksarbete inom programmet. Momentet behandlar hur kulturella och språkliga processer bidrar till identitet och hur de bildar uppfattningar om samhörighet eller främlingskap. Momentet ger även plats för diskussioner om etik och värdegrund samt för de studerande att inom ett kulturanalytiskt ramverk utföra självpresentation och självreflektion i grupp och individuellt. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten känna till och på en övergripande nivå kunna: Redogöra för: – Kulturanalysprogrammets arbetssätt och syften, – hur kultur (kulturella och språkliga processer) verkar i samhället, och har betydelse för skapandet av identiteter, – innebörder i begreppen värdegrund och etik. Uppvisa: – ett reflekterande förhållningssätt (genom en skriftlig självpresentation). Undervisningens uppläggning Undervisningen baseras på föreläsningar, seminarier och gruppövningar. MOMENT 2: Kulturanalytisk teori (15 hp) Theory in Cultural Analysis Innehåll Momentet innehåller grundläggande orientering i kulturanalytisk teori. Detta innefattar teoribildning om förhållandet mellan kultur och samhälle, samt om relationer mellan olika kulturer, kulturella nivåer och fält. Vidare presenteras kulturella dimensioner som tid, rum, social klass, kön/genus/sexualitet, språk, religion, etnicitet och dessas relation till bl a identitet och makt. I momentet diskuteras även hur kultur uttrycks genom olika representationer; t ex i texter, tal och rörelser. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten kunna: Redogöra för: – begreppen kultur, social klass, kön/genus/sexualitet, generation, religion och etnicitet med stöd i kurslitteraturen. Förklara och ge exempel på: – hur ovanstående begrepp inverkar på människors identiteter och möjligheter, – hur kunskap om kultur och kulturella föreställningar förmedlas genom kommunikation/representation. Uppvisa förmåga: – att använda begreppen för att förklara fenomen i samhället, – att i seminarium kunna diskutera dessa begrepp i relation till människors identiteter och det omgivande samhället, – att arbeta i grupp med att analysera ett kulturellt fenomen med hjälp av ovanstående begrepp, samt presentera en redovisning av arbetet. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier samt gruppövningar bl.a. i form av casearbete. MOMENT 3: Grundläggande orientering i Kulturanalysprogrammets tre profiler (10,5 hp) The Programme and its Profiles Innehåll Inom ramen för kulturanalysprogrammet är det möjligt att fördjupa sig inom tre profiler: 1) Ekonomi/näringsliv/organisation, 2) Vård/skola/omsorg, samt 3) Kulturliv/upplevelse/ turism. Moment 3 möjliggör för de studerande att tillägna sig praktisk och teoretisk kunskap om dessa profiler och hur de skiljer sig från varandra. Därvid anordnas förutom föreläsningar och seminarier exempelvis arbetsplatsbesök och gästföreläsningar med representanter från de tre profilområdena. Momentet utmynnar i val av profil. I samråd med profilhandledare läggs en plan upp för hur profilarbetet bäst skall anpassas till den studerandes individuella preferenser och behov. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten kunna: Känna till och ge en övergripande beskrivning av: – hur organisationer och företag struktureras i enlighet med kulturella föreställningar om bl a etnicitet och kön/genus, – hur man kan förstå dagens skola ur ett kulturellt perspektiv, – hur kulturella föreställningar om kultur och identitet påverkar möten som sker inom ramen för vård och skola, – upplevelseindustrin som kulturellt fenomen och hur den utgör villkor för kulturliv och turismverksamhet. Uppvisa förmåga: – att i seminarier kunna muntligt diskutera kulturanalytiska aspekter som kan läggas på profilområdena, samt förhålla sig till kurslitteraturen, – att i en skriftlig rapport kunna beskriva profilernas karakteristika, sätta dem i relation till dagens samhälle, samt diskutera dessa i relation till kurslitteraturen och till centrala kulturella kategorier som t ex social klass, etnicitet, kön/genus, generation/ålder och religion. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och arbetsplatsbesök samt eventuellt exkursioner.

Examination

Moment 1: Examination sker i form av aktivt deltagande i seminarier, genom gruppexamination och genom individuell hemskrivning. Vid gruppexamination ges endast betygen Godkänd eller Underkänd. Moment 2: Examination sker i form av aktivt deltagande i seminarier, genom gruppexamination (muntlig och skriftlig redovisning av casearbete) samt genom individuell hemskrivning. Vid gruppexamination ges endast betygen Godkänd eller Underkänd. Moment 3: Examination sker i form av aktivt deltagande i seminarier, genom gruppexamination och genom individuell skriftlig rapport. Vid gruppexamination ges endast betygen Godkänd eller Underkänd. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan i vissa fall som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På moment 1 ges betygen Godkänd eller Underkänd. På moment 2 och 3 ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 25,5 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets Tillgodoräknandeordning, http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.