Kulturanalys och profilorientering I, 30 hp

Innehåll

Kursen utgör en grundläggande orientering i ämnet kulturanalys – dess teoribildningar, centrala begrepp och profilområden.
Kursen utgör termin 1 på Kulturanalysprogrammet. Kursen består av fyra moment, presenterade nedan:

MOMENT 1: Introduktion och grundläggande kulturanalys (7,5 hp)
Introduction and Basic Cultural Analysis
Momentet introducerar kulturanalysprogrammets arbetssätt och syften. Här diskuteras studenternas förväntningar på programmet och fastställs arbetsformerna för studentmedverkan och nätverksarbete inom programmet. Momentet ger plats för diskussioner om etik och värdegrund samt studieteknik. Momentets huvuddel består av en grundläggande orientering i kulturanalytisk teori. Denna omfattar teoretiseringar av kultur och samhälle.  I momentet diskuteras även hur kulturella betydelser uttrycks, återskapas och förändras genom olika representationer, t ex i texter, tal och rörelser.

MOMENT 2: Normkritik och antidiskrimineringsarbete (7,5 hp)
Norm Critique and Anti-Discrimination
Momentet behandlar normmedvetenhet, normkreativitet och normkritik, vilket syftar till att synliggöra, problematisera och utmana normer gällande till exempel kropp, kön, sexualitet, etnicitet, klass, ålder och andra maktrelationer i olika sektorer av samhällslivet. Mer konkret diskuteras hur kulturanalytisk dekonstruktion av etablerade normer kan vara ett sätt att arbeta med likabehandlingsfrågor och organisationskulturer. I momentet behandlas också diskrimineringsfrågor, de lagstadgade diskrimineringsgrunderna och hur antidiskriminering i likhet med normkritik kan utgöra ett demokratiskt verktyg. Dessutom behandlas betydelser av mobbning och trakasserier och hur sådana företeelser kan förstås och motverkas.

MOMENT 3: Språk och kultur (7,5 hp)
Language and Culture
Momentet behandlar språkets betydelse i arbetet som kulturanalytiker. De teman som presenteras är språk och verklighet, språk och kultur samt språk och identitet. Studenterna fördjupar sina kunskaper i hur språk fungerar både inkluderande och exkluderande, samt hur användande av språkliga uttrycksformer är en central aspekt av konstruerandet av identiteter och kulturella gemenskaper. Momentet omfattar även studier i retorik, teoretiskt såväl som praktiskt.

MOMENT 4: Kulturanalys i samhällslivet. Grundläggande profilorientering (7,5 hp)
Cultural Analysis in Society. Profile Orientation
Inom ramen för kulturanalysprogrammet är det möjligt för studenten att fördjupa sig i ett individuellt profilområde, det vill säga i ett eget valt kulturanalytiskt kunskapsområde. Moment 4 möjliggör för studenten att tillägna sig teoretisk kunskap om och insikt i kulturanalytisk profilering. För att underlätta profilarbetet anordnas förutom föreläsningar och seminarier även exempelvis arbetsplatsbesök och gästföreläsningar med representanter från olika samhällssektorer. Momentet utmynnar i  att studenten formulerar ett förslag på ett eget fördjupningsområde och utför en översiktlig kartläggning av detta. I samråd med profilhandledare läggs en plan upp för hur profilarbetet bäst skall anpassas till den studerandes individuella preferenser och behov.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs skall studenten kunna:

• Uppvisa förståelse för kulturanalysprogrammets syften och pedagogik.
• Uppvisa förmåga att genomföra presentationer med hjälp av modern teknik.
• Redogöra för centrala kulturanalytiska perspektiv, samt dess centrala begrepp.
• Redogöra för hur språk fungerar som en aspekt av kulturanalytiska metoder och analyser.
• Uppvisa grundläggande kunskaper i normkritik och diskrimineringsfrågor.
• Redogöra för profilområden ur ett kulturanalytiskt perspektiv.

Efter genomgånget moment 1 (Introduktion och grundläggande kulturanalytisk teori) skall studenten kunna:

• Redogöra för kulturanalysprogrammets arbetssätt och syften.
• Redogöra för hur kultur  verkar i samhället, och har betydelse för skapandet av identiteter.
• Redogöra för innebörder i begreppen värdegrund och etik.
• Redogöra för centrala kulturanalytiska begrepp med stöd i kurslitteraturen.
• Uppvisa förmåga att arbeta i grupp med att analysera ett kulturellt fenomen med hjälp av ovanstående begrepp, samt presentera en redovisning av arbetet med hjälp av modern teknik.

Efter genomgånget moment 2 (Normkritik och antidiskrimineringsarbete) skall studenten kunna:

• Redogöra för aktuella diskrimineringsgrunder, deras syften och villkor.
• Redogöra för hur arbete mot diskriminering kan gå till i arbetslivet, samt uppvisa förståelse för processer som kan hindra eller stödja sådant arbete.
• Redogöra för normkritikens teoretiska bakgrund och praktiskt genomföra normkritik av olika typer av fenomen och material.
• Uppvisa förmåga att arbeta i grupp med normkritik och antidiskriminering och presentera en redovisning av arbetet anpassad för olika målgrupper och med hjälp av modern teknik.
• Redogöra för innebörden av mobbning och trakasserier på arbetsplatser och hur sådana företeelser kan motverkas.

Efter genomgånget moment 3 (Språk och kultur) skall studenten kunna:

• Identifiera och beskriva språkets roll och betydelse ur ett kulturanalytiskt perspektiv.
• Diskutera kopplingen mellan språk och kultur, samt språk och identitet.
• Anlägga språksociologiska perspektiv på kulturmöten.
• Göra en retorisk analys och presentation.

Efter genomgånget moment 4 (Kulturanalys i samhällslivet. Grundläggande profilorientering) skall studenten kunna:

• Ge en övergripande beskrivning av hur företag och organisationer kan förstås som kulturella fenomen; hur de struktureras av kulturella identiteter och föreställningar samt genomsyras av makt.
• Ge en övergripande beskrivning av vård, skola och omsorg som kulturella fenomen; hur kulturella identiteter och föreställningar om kunskap och lärande påverkar skolans och vårdens organisering, samt påverkar de möten som sker inom ramen för skola och vård.
• Ge en övergripande beskrivning av upplevelseindustrin som kulturellt fenomen och hur den utgör villkor för kulturliv och turismverksamhet.
• Uppvisa förmåga att i seminarier kunna muntligt diskutera kulturanalytiska aspekter som kan användas inom olika profilområden, samt muntligt förhålla sig till kurslitteraturen.
• Uppvisa förmåga att i en skriftlig rapport och genom datorstödd redovisning kunna beskriva en individuellt vald profils karakteristika, sätta den i relation till dagens samhälle och arbetsliv, samt diskutera den i relation till kurslitteraturen och till centrala kulturella kategorier som t ex social klass, etnicitet, kön/genus, generation/ålder och religion.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, självstudier, handledning och studiebesök. I de fall närvaro vid föreläsningar och övningar är obligatoriska, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta särskilt i schemat.

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd.
För mer information kontakta Studentcentrum.

Examination

Moment 1: Examination sker i form av aktivt deltagande i seminarier, genom gruppexamination (muntlig datorstödd och skriftlig redovisning av grupparbete) och genom individuell hemskrivning. Vid gruppexamination ges endast betygen Godkänd eller Underkänd.

Moment 2: Examination sker i form av aktivt deltagande i seminarier, genom gruppexamination, samt genom individuell hemskrivning och muntlig redovisning med hjälp av digital teknik. Vid gruppexamination ges endast betygen Godkänd eller Underkänd.

Moment 3: Examination sker i form av aktivt deltagande i seminarier, genom gruppredovisningar och individuella redovisningar med hjälp av digital teknik samt en avslutande hemskrivning. Vid seminarier, individuella redovisningar och gruppredovisningar ges betygen Godkänd eller Underkänd. Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.

Moment 4: Examination sker i form av aktivt deltagande i seminarier, genom gruppexamination och genom individuell skriftlig rapport och muntlig redovisning med hjälp av digital teknik. Vid gruppexamination ges endast betygen Godkänd eller Underkänd.

Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. Examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd eller Underkänd, alternativt Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

Om särskilda skäl föreligger kan en student ha möjlighet att examineras på annan ort. En student som önskar examineras på annan ort ska minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle ansöka hos studierektor vid berörd institution om detta. För mer information se Umeå universitets regelsamling.

Vid samtliga moment på denna kurs ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 22,5 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst/minst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan.
För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga Studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.