Kultur- och medieteori - fördjupande magistertermin, 30 hp
Drama-teater-film: Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Etnologi: Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Journalistik: Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Konstvetenskap: Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Litteraturvetenskap: Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Medie- och kommunikationsvetenskap: Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Museologi: Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Innehåll
Kursen syftar till att ge fördjupande kunskaper om centrala teorier och begrepp inom det övergripande området kultur- och kommunikationsteori. Ett väsentligt inslag i kursen är möjligheten att pröva dessa begrepp och teorier i ett genomfört projektarbete. På tvärvetenskaplig grund introduceras modern och klassisk forskning inom kulturtolkning, kulturanalys, samt kommunikationsteori. Stor vikt läggs vid att tillgodose den studerandes individuella kunskapsprofil. Kursen erbjuder en individuell flexibilitet i upplägget kring textbaserade seminarier, samt i det projektarbete som utgör kursens avslutande del.
Förväntade studieresultat
Efter godkänd kurs förväntas studenten: - visa fördjupande kunskaper om centrala teorier och begrepp inom kultur- och kommunikationsteori - ha förmåga att använda begrepp och teorier i ett självständigt genomfört projektarbete - kunna planera och genomföra seminarier självständigt - kunna planera och genomföra ett individuellt projektarbete
Behörighetskrav
Filosofie kandidatexamen i något av huvudområdena drama teater film, etnologi, journalistik, konstvetenskap, kulturanalys, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap eller museologi eller motsvarande. Svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier + En A.
Undervisningens upplägg
Kursen är indelad i två moment om 15 hp vardera. I första momentet består undervisningen huvudsakligen av seminarier, men föreläsningar förekommer. Andra momentet är ett indivudellt projektarbete med seminarier och handledning. Moment 1. Teoretiska grundtexter i kultur- och medieteori, 15 hp Original texts in Culture and Media Theory Momentet inleds med föreläsningar utifrån varierande teman som ryms inom kursmomentets vida ramar kring frågor som är aktuella inom respektive huvudområde. Till denna del hör viss obligatorisk litteratur som redovisas i litteraturlistan. Under de inledande veckorna ska studenterna även arbeta med en individuell synopsis för nästa moments projektarbete som ska konkretisera projektets syfte och upplägg. Därefter tar en seminariedel vid, där varje studerande skall planera och hålla seminarier (med lärarstöd). Utifrån litteraturlistan valbara del ska varje student välja studier att redovisa och analysera vid eget planerat seminarium. Redovisningen ska även förberedas skriftligt av studenten och bygga på en i förväg given analysmall. Till momentet hör också aktivt deltagande vid samtliga seminarier, vilket betyder att seminarierna är obligatoriska. Med aktivt deltagande menas att samtliga studenter har läst boken som är i fokus för seminariet, förberett frågor och kommentarer skriftligt, vilka används som underlag till seminariets diskussioner. Det skriftliga materialet lämnas in till ansvarig lärare och fungerar som del i examinationen. Förväntade studieresultat: Efter godkänt moment förväntas studenten: - kunna redogöra för centrala tankegångar inom området kultur- och medieteori - kunna kritiskt förhålla sig till centrala tankegångar inom området kultur- och medieteori - ha förmåga att självständigt planera och genomföra seminarier Moment 2. Examinerande projektarbete, 15 hp Individual examination project Momentet inleds med introduktion och förberedelse inför valt projekt. Det valda projektet kan bestå av en sk. peer-reviewartikel för publicering, en projektansökan till doktorandanställning eller ett projektarbete för någon extern verksamhet (ex. myndigheter, organisationer eller museer). Under handledning förväntas varje student inledningsvis upprätta en arbetsplan för hur projektet ska organiseras, genomföras och utvärderas. För artikel eller projektansökan till doktorandanställning upprättas handledning. Projektarbeten för en extern verksamhet kan helt eller delvis genomföras i nära samarbete med företag, organisationer eller museer. Men det är också tillåtet att genomföra ett projekt på egen hand det måste då, trots sin hypotetiska natur, vara utformat så att det motsvarar ett reellt projekt. Projektarbete innebär att studenten planerar, genomför och utvärderar hela projektet på egen hand, med stöd av handledning. Det kan röra sig om en utställning, ett pedagogiskt projekt, utvecklingsarbete av något objekt för publika ändamål, foto- eller annan form av dokumentationsuppdrag etc. Två gemensamma grupphandledningar ordnas för enskilda redovisningar kring hur arbetet fortlöper och utbyten av erfarenheter. Stor vikt läggs vid självständigt arbete och självständig reflexion. Momentet avslutas med ett seminarium där varje projekt redovisas i form av vetenskaplig artikel, som projektansökan för doktorandtjänst eller som en rapport över genomfört projektarbete och där studenterna genomför en opposition, dvs en konstruktiv granskning av en annan students avslutande arbete. Förväntade studieresultat: Efter godkänt moment förväntas studenten: - ha förmåga att självständigt planera och genomföra ett projektarbete - kunna använda centrala begrepp och teorier från området kultur- och medieteori i projektarbetet
Examination
Moment 1 examamineras genom en skriven synopsis kring vetenskaplig artikel, projektansökan för doktorandtjänst eller projektansökan för extern verksamhet, genom att planera och leda seminarier där en vald studie diskuteras och redovisas i textform. Examinationen fordrar även aktivt deltagande vid alla seminarier, dvs. förberedda korta skriftliga frågor och kommentarer till momentets övriga seminarier som också lämnas in skriftligt. Moment 2 examineras genom författandet av en arbetsmanual inför det egna projektarbetet och genom genomfört arbete i form av vetenskaplig artikel, eller projektansökan till doktorandtjänst eller som genomfört projekt redovisat i rapportform. Dessutom ska det valda examinationssättet ventileras vid avslutande seminarium och man ska genomföra en opponering av annan students arbete. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänt, Godkänt eller Underkänt. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan som alternativ till omtentamen restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Den som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning, fastställd av Rektor 2002-12-17. http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Litteratur
Giltig från: 2010 vecka 35
All litteratur anges med originalutgåva, men man kan läsa senare utgåvor och översättningar ifall det finns (svenska översättningar anges i parentes). Moment 1. Teoretiska gruntexter i kultur- och medieteori, 15 hp Obligatorisk litteratur: Douglas, Mary: Purity and danger (Renhet och fara), London 1966 Foucault, Michel: L archeologie du savoir (Vetandets arkeologi), Paris 1969 Gombrich, E. H., Art and illusion: A study in the psychology of pictorial representation, London 1960 Habermas, Jürgen: Strukturwandel der Öffentlichkeit. Untersuchungen zu einer Kategorie der bürgerlischen Gesellschaft (Borgerlig offentlighet: Kategorierna privat och offentligt i det moderna samhället), Neuwied 1962
Radway Janice A.
Reading the romance
: women, patriarchy, and popular literature
Chapel Hill :
Univ. of North Carolina P. :
cop.1984 :
x, 274 s. :
ISBN: 0-8078-1590-X (inb.)
Se Umeå UB:s söktjänst
Ur följande lista görs urval av studenterna på kursen: Adorno, T W, och Horkheimer, M, Dialektik der Aufklärung: philosophische Fragmente (Upplysningens dialektik: filosofiska fragment), Amsterdam 1947 Armstrong, Nancy: Desire and domestic fiction. A political history of the novel, New York och Oxford 1987 Arnheim, Rudolf, The dynamics of architectural form, Berkerly 1977 Bachtin, M.M.: Toward a philosophy of the act, Austin 1993 Bal, Mieke: Narratology: Introduction to the theory of narrative (De theorie van vertellen en verhalen), Toronto 1985 Bal, Mieke: Travelling concepts in the humanities: a rough guide, Toronto 2002 Barthes, Roland: Mythologies, Paris 1957 Barthes, Roland: La chambre claire: note sur la photographie (Det ljusa rummet: tankar om fotografiet), Paris 1981 Bauman, Zygmunt: Modernity and the Holocaust (Auschwitz och det moderna samhället) Cambridge 1989 Benedict, Ruth: Patterns of culture (Kulturmönster: livsstilar och sedvänjor), Boston 1934 Benjamin, Walter: Das Kunstwerk im Zeitalder seiner technischen Reproduzierbarkeit (Konstverket i reproduktionsåldern), Frankfurt 1963 Berman, Marshall: All that is solid melts into air: The experience of modernity (Allt som är fast förflyktigas: Modernism och modernitet) New York 1982 Bourdieu, Pierre: La distinction: Critique sociale du judgement, Paris 1979 Bourdieu, Pierre: Les règles de l art: Genèse et structure du champ littéraire (Konstens regler: det litterära fältets uppkomst och struktur), Paris 1992 Butler, Judith: Bodies that matter: On the discursive limits of sex, New York 1993 Butler, Judith: Gender trouble: Feminism and the subversion of identity (Genustrubbel: feminism och identitetens subversion), New York 1990 Clifford, James & Marcus, George: WritingcCulture: The poetics and politics of ethnography, Berkeley 1986 Derrida, Jacques: Mal d archive: Une impression freudienne, Paris 1995 Foucault, Michel: Histoire de la sexualité (Sexualitetens historia), band 1-3, Paris 1978 Felski, Rita: The Gender of modernity, Cambridge, Mass., 1995 Giddens, Anthony: The consequences of modernity (Modernitetens följder), Stanford 19990 Goffman, Erving: The presentation of self in everyday Life (Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik), Edinburgh 1956 Greenblatt, Stephen: Renaissance self-fashioning. From More to Shakespeare, Chicago 1980 Hall, Stuart: Representation: Cultural representations and signifying practices, London 1997 Jameson, Fredric: The political unconscious: Narrative as a socially symbolic act (Det politiska omedvetna: Berättelsen som social symbolhandling), London 1981 Kant, Immanuel: Critik der Urtheilskraft (Kritik av omdömeskraften), Frankfurt 1792 McClintock, Anne: Imperial leather: Race, gender and sexuality in the colonial context, London 1995 McLuhan, Marshall: Understanding Media: The extensions of man (Media: Människans utbyggnader), London 1964 Mulvey, Laura: Visual and Other Pleasures, Bloomington 1989 Nussbaum, Martha C., Upheavals of thought: The intelligence of emotions, Cambridge, 2001 Ong, Walter J: Orality and literacy: The technologizing of the word (Muntlig och skriftlig kultur: Teknologiseringen av ordet), London 1982 Ricoeur, Paul: Temps et récit vol 1-3, Paris 1983- 1985 Ricoeur, Paul: Interpretation theory: discourse and the surplus of meaning, Fort Worth 1976 Sonntag, Susan: Regarding the pain of others (Att se andras lidande), New York 2003 Paul Willis: Learning to Labour: How working class kids get working class jobs (Fostran till lönearbete), Farnborough 1977 Pollock, Griselda: Differencing the canon: Feminist desire and the writing of art s histories, London 1999 Williams, Raymond: Culture and Society: 1780-1950, Harmondsworth 1958 Williams, Raymond: The Long Revolution, London 1961 Wright Mills, C: The sociological imagination (Den sociologiska visionen), New York 1959 Moment 2. Examinerande projektarbete, 15 hp Litteratur väljs i samråd med handledare.