Journalistik och kultur I, 30 hp
Kursen är nedlagd från och med 2025-05-20
Innehåll
Kursen utgör andra terminen på Programmet för kulturjournalistik och innehåller den första kulturjournalistiska fördjupningen, med fokus på historiska, politiska och vetenskapliga perspektiv på kultur och kultursektorn. Det journalistiska berättandets villkor i olika genrer fördjupas också. Radio- och tevejournalistik introduceras och dessa mediers specifika förutsättningar och möjligheter behandlas både teoretiskt och praktiskt. Kursen avslutas med en två veckors förberedande praktik. I kursen ingår momenten: Perspektiv på kultur, Radiojournalistik, Tevejournalistik, Journalistisk gestaltning och analys och Praktik.
Förväntade studieresultat
Efter godkänd kurs ska studenten: - visa grundläggande kunskaper om kulturjournalistikens historiska utveckling och nutida villkor och roll, - kunna redogöra översiktligt för kultursektorns politiska, sociala och ekonomiska villkor, - kunna redogöra för grunddragen i de kulturpolitiska målen liksom centrala kulturpolitiska begrepp, - kunna analysera diskussioner om hög och låg kultur, fin-, populär och folkkultur, - kunna utforma journalistiska texter med god känsla för språk och anpassning till olika genrers specifika villkor, - uppvisa grundläggande tekniska färdigheter för radio- och videoproduktion, och - uppvisa förståelse för och kunna använda etermediernas journalistiska förutsättningar.
Behörighetskrav
Motsvarande de som ställs för att bli antagen på termin ett plus godkänt på minst två tredjedelar av första terminens moment eller motsvarande kunskaper.
Undervisningens upplägg
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar liksom muntliga och journalistiskt presenterade uppgifter. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. Om inget annat anges på schemat är seminarier och övningsuppgifter obligatoriska. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift. Moment 1. Perspektiv på kultur, 7,5 hp Perspectives on Culture Innehåll Kursmomentets mål är att ge de studerande fördjupade kunskaper om olika kulturbegrepp, där kulturpolitik och kulturförmedling teoretiskt och praktiskt sätts in i en bred kultur- och samhällskontext. Centrala begrepp analyseras såväl inom kulturpolitiken som inom olika kulturvetenskapliga forskningstraditioner. Utifrån kulturhistoriska perspektiv vill kursen ge kunskap om klyftan mellan hög och låg kultur i olika historiska kontexter samt vilken roll den spelar idag. Kulturpolitiken ses utifrån dagens kulturinstitutioner och i ett historiskt perspektiv. Momentet syftar även till att ge inblick i villkoren för nutida konstnärligt skapande inom olika uttrycksformer. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment ska studenten: - visa inblick i kultursektorns politiska, sociala och ekonomiska villkor, - kunna redogöra för grunddragen i de kulturpolitiska målen, - kunna redogöra för centrala begrepp inom kulturpolitiken, - visa insikt om olika konstarters varierande bedömningsgrunder, - kunna redogöra för kulturkritikens villkor och uttryck, och - ha kännedom om och kunna analysera diskussioner om hög och låg kultur, fin-, populär- och folkkultur. Moment 2: Radiojournalistik, 6 hp Radio Journalism Innehåll Momentet är både teoretiskt och praktiskt. Kursen går igenom radions utveckling och radiomediets språk och speciella förutsättningar diskuteras, övas och analyseras. Studenterna får lära sig digital ljudredigering, träna programpresentation, göra nyhetsinslag och reportage. Uppgifter görs både individuellt och i grupp. Undervisningen består också av föreläsningar och obligatoriska seminarier. Förväntade studieresultat Efter godkänt kursmoment ska studenten: - förstå och använda sig av radiomediets speciella journalistiska förutsättningar och möjligheter, - kunna behandla svenska språket på ett radiomässigt vis i program, reportage och nyhetsinslag, - kunna hantera tillgänglig teknik för att göra radioprogram, - kunna hantera aktuellt ljudredigeringsprogram, och - individuellt ha gjort nyhetsinslag, reportage och program för radio. Moment 3: Tevejournalistik, 6 hp Television journalism Innehåll Momentet är både teoretiskt och praktiskt. Undervisningen består av föreläsningar, obligatoriska seminarier och produktion av reportage. Det praktiska arbetet med teveinslag tränas från idéstadiet till färdig produktion. I momentet ingår också dramaturgi, kamerateknik och redigering. Momentet avslutas med ett diskussionsseminarium om egna och andras videoproduktioner. Förväntade studieresultat Efter godkänd kurs ska studenten: - inse tevemediets speciella förutsättningar och möjligheter. - kunna producera journalistiska video inslag. - kunna hantera tillgänglig teknik för videoproduktion - visa förståelse för dramaturgins betydelse. Moment 4: Journalistisk gestaltning och analys, 7,5 hp Rhetoric and Interpretation in Journalism Innehåll Studiet av det journalistiska berättandet i olika genrer fördjupas. Särskild vikt läggs vid reportage, personporträtt, bildreportage och personligt skrivande. Forskning med genusperspektiv på kvinnors och mäns journalistiska arbete och uttryck behandlas. Undervisningen består av föreläsningar, obligatoriska seminarier och journalistiskt skrivande. I momentet ingår övningar i att producera texter under tidspress. Förväntade studieresultat Efter genomgånget och godkänt kursmoment ska studenten: - kunna beskriva de traditionella skillnaderna mellan nyhetsrapportering och mer berättande journalistiska genrer samt opinionsjournalistik av olika slag, - kunna tillämpa retoriska och gestaltande berättargrepp i sitt eget skrivande, - kunna anpassa sitt skrivande till olika genrers specifika konventioner, - uppvisa kunskaper om hur text och bild kan komplettera varandra, och - uppvisa god journalistisk och språklig känsla i sitt berättande. Moment 5: Praktik på tidning, radio eller teve, 3 hp Practical Placement at a Newspaper, Radio or Televison Station Innehåll Den inledande praktiken ska ge en orientering om redaktionellt arbete på plats och en inblick i journalistikens vardag. Praktiken kan delas och utföras på två redaktioner, exempelvis en vecka på daglig tidning, en vecka på radio.
Examination
Moment 1: Examination sker i form av aktivt deltagande i de obligatoriska seminarierna och olika skrivuppgifter. På momentet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Moment 2: Examination sker i form av aktivt deltagande i de obligatoriska seminarierna och olika skrivuppgifter. På momentet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Moment 3: Kursmomentet examineras i form av aktivt deltagande i obligatoriska seminarier och genom produktion av anvisade radioprogram. På momentet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Moment 4: Examination sker i form av aktivt deltagande i obligatoriska seminarier och redovisning av producerade reportage. På momentet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Moment 5: Under praktiken krävs närvaro och examinationen sker genom muntlig rapportering och en skriftlig praktikrapport. På momentet ges betygen Godkänd och Underkänd.Examinationen sker fortlöpande genom obligatorisk närvaro och inlämningsuppgifter, samt vid särskilda hemtentamenstillfällen. Den sker både individuellt och i grupp, muntligt och skriftligt. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan restuppgift ges som alternativ till omprov, t ex i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 15 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning fastställd av Rektor 2002-12-17. Se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande
Övriga föreskrifter
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn i medie- och kommunikationsvetenskap.
Litteratur
Giltig från: 2010 vecka 3
Moment 1: Perspektiv på kultur Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle, ss 87-126 Jonsson, Kjell (1988) När verkligheten lämnar oss några anspråkslösa funderingar om det postmoderna. Knapskog, Karl & Larsen, Leif Ove (2008) Kulturjournalistikk. Pressen og den kulturelle offentligheten, Scandinavian Academic Press. Kulturdepartementet (2001) Framtidsformer: Sveriges handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. Lilliestam, Lars (2006) Musikliv: Vad människor gör med musik och musik med människor. Göteborg: Bo Ejeby förlag. Nilsson, Sven (2003) Kulturens nya vägar: Kultur, kulturpolitik och kulturutveckling i Sverige. Malmö: Polyvalent. Öhman, Anders (2000) Populärlitteraturen och kanoniseringens problematik, i Jonsson, Kjell & Öhman, Anders (red): Populära fiktioner. Eslöv: Symposion. Artikelkompendium Recensionskompendium Moment 2: Radiojournalistik Eriksson & Lindfeldt (1996) Nyhetsradio, Sveriges Radio, (lånas ut av institutionen). Lindgren, Mia & Ohlsson, Mia (2005) Den självkörda radioboken. Ett interaktivt läromedel på cd. Liber, Spelregler för press, radio och tv. Pressens samarbetsnämnd, Tidningsutgivarnas service. Kan hämtas på SJF:s hemsida. Anvisade texter Moment 3: Tevejournalistik Fagerholm, Siv & Erik (1999) Berätta med video. Malmö: Liber-Hermod. Olson, Kristin (2001) Att göra TV-program. Stockholm: Ordfront. Sundstedt, Kjell (2000) Att skriva för film. Stockholm: Ordfront. Thorsen, Michael & Möller, H-G (1990) TV-journalistik. Ajour. Anvisade texter Moment 4: Journalistisk gestaltning och analys Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle, Daidalos, del II, s 137 282 Holmberg, Claes-Göran & Svensson, Jan (red) (1995) Medietexter och medietolkningar. Nya Doxa. 1995. (Valda delar) Lundgren, Kristina & Ney, Birgitta (red) (2000) Tidningskvinnor 1690-1960. Studentlitteratur. (Valda delar) Lönnroth, Ami (red) (2008) Empati och engagemang en kvinnolinje i svensk journalistik. Tusculums förlag.(Valda delar) Sundelin, Anders (2008) Reportage. Att få fakta att dansa, Leopard förlag Anvisade kompendier Referenslitteratur: Hansén, Stig & Thor, Clas (1990) Att skriva reportage. Stockholm: Ordfront.
Hultén Britt
Journalistikanalys
: en introduktion.
Lund :
Studentlitteratur :
2000 :
109 s. : ill. ; 23 cm :
ISBN: 91-44-00833-3
Se Umeå UB:s söktjänst
Rydén, Per & Yrlid, Rolf (1992) Text och verklighet. Tolv reportageanalyser. Lund: Studentlitteratur.