Litteraturvetenskap A, 30 hp
Kursen är nedlagd från och med 2025-04-15
Innehåll
De litterära formernas framväxt studeras i ett historiskt och litteraturteoretiskt perspektiv. Kontinuerligt behandlas t.ex. följande frågor: I vilket sammanhang har texter tillkommit och varför har några texter levt vidare? Valda texter från antiken till och med 1800-talet analyseras. Undervisningen bedrivs genom teoretiskt inriktade litteraturseminarier och i form av praktiska tillämpningar av kursens övergripande perspektiv, t.ex. i form av stil- och genreövningar.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska den studerande ha: - förvärvat grundläggande kunskaper om den västerländska skönlitteraturens historia och genrer genom studium och analys av valda perspektiv och teman fördelade på följande moment: Antiken och medeltiden, Från renässansen till förromantiken samt 1800-talets prosa. - förvärvat grundläggande färdigheter när det gäller lyrik-, epik- samt dramaanalys genom kontinuerliga övningar i textanalys. - förvärvat grundläggande kunskaper om litteraturvetenskapliga teorier och metoder samt lärt sig att tillämpa dem i praktiska analys- och skrivövningar.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighetUndervisningens upplägg
Kursen består av fyra moment om 7,5 högskolepoäng vardera. Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Moment 1: Antiken och medeltiden (7,5 hp) Litteraturens framväxt och former från antiken till medeltiden studeras. Tidigt i momentet introduceras metoder för att identifiera litteraturens gränser och brukssammanhang. Därtill ges grundläggande begrepp för analys av lyrik, epik och dramatik. Momentet hålls samman genom att formerna för och gränserna mellan muntlig, skriftlig och gestaltande diktning kontinuerligt problematiseras. Moment 2: Från renässansen till förromantiken (7,5 hp) Perioden från renässansen till förromantiken är kulturellt expansiv, vilket också innebär en dynamisk utveckling av litteraturens former. Perioden erbjuder därför rika möjligheter att studera genrernas teori och historia. Momentet hålls samman genom att två av litteraturens stora teman problematiseras, nämligen kärlekssynens utveckling och uttrycksformer samt uppfattningen om individens relation till ett andligt och socialt sammanhang. Moment 3: 1800-talets prosa (7,5 hp) Under momentet studeras romanens teori och historia i ljuset av tre av 1800-talets viktiga genrer, pikaresken, bildningsromanen samt äventyrs- och prövningsromanen. De föregående momentens diskussion om litteraturens former och gränser förs också vidare i en problematisering av författarrollen och den litterära institutionens utveckling under 1800-talet. Det studium av kärlekssyn och individuppfattning som gjordes i tidigare moment fortsätter likaså. Moment 4: Analys- och skrivövningar (7,5 hp) Momentet inriktas på praktiska tillämpningar av litteraturvetenskaplig teori och metod i förhållande till texter som studerats under övriga moment. Litteraturens former undersöks också genom praktiska övningar i litterär gestaltning. Syftet med övningarna är att studenterna, både enskilt och i grupp, utvecklar förmågan att planera och genomföra mindre forskningsuppgifter samt författa vetenskapliga texter.
Examination
Löpande examination i kombination med gruppredovisningar, individuella skrivuppgifter och/eller salsskrivning. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För studeranden som inte godkänns vid det ordinarie tillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år. För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För att få betyget väl godkänd på kursen krävs att den studerande skall ha uppnått väl godkänd på tillsammans lägst 22.5 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning, fastställd av Rektor 2002-12-17. Se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande
Litteratur
Giltig från: 2009 vecka 36
Kurslitteratur
Litteraturlistan är reviderad att gälla från 2009 vecka 36. Revidering före ny kursstart kan förekomma. Generellt gäller följande för de skönlitterära texterna: Där det är möjligt är originalspråket att föredra. Ibland anges en rekommenderad översättning av ett visst verk. I övrigt gäller valfria utgåvor. Moment 1: Antiken och medeltiden (7,5 hp) Skönlitteratur I samråd med läraren väljs ett pensum ur nedanstående lista: Homeros, ur Iliaden (LK), Odysséen (Björkesons översättning). Grekisk lyrik (urvalet i LK). Grekiskt drama: Sophokles, Kung Oidipus (LK), Euripides, Medea (LK). Aristoteles, ur Poetiken. Bibeln: 1 Mosebok 22, Höga Visan. Vergilius, ur Aeneiden, sång 4 och 6 (LK eller Björkesons översättning). Beowulf (LK), Rolandssången (LK), Tristan (LK), Romanen om rosen (LK). Nibelungenlied (LK), Provencalsk lyrik (LK). Spelet om Envar (LK), St Niklasspelet (LK), Advokaten Pathelin (LK). Dessutom tillkommer ytterligare utdrag ur medeltida texter ur LK, HSK och SL. Dante, ur Den gudomliga komedien: Inferno , i sin helhet; Skärselden , sång 30 33; Paradiset , sång 30 33, (Björkesons översättning). Boccacio, ur Decamerone (LK). Chaucer, G., ur Canterburysägner. (LK). Villon, F., dikturvalet i LK. Den poetiska Eddan: Völuspá, Hávamál. Nials saga. (övers. I. Fries eller L. Lönnroth). Några medeltida svenska ballader (SL I). Birgittas uppenbarelser (SL I). Facklitteratur Auerbach, E., Odysseus ärr (kap. 1) och Farinata och Cavalcante (kap. 8) i Mimesis, Stockholm 1998 eller senare. Bergsten, S., Litteraturens grundbegrepp, Lund 1990 eller senare. Bergsten, S. (red.), Litteraturvetenskap. En introduktion, Lund 1998 eller senare. Elleström, L., Lyrikanalys. En introduktion; Lund 1999 eller senare. Holmberg, C-G & Ohlsson, A., Epikanalys. En introduktion, Lund 1999 eller senare. Kress, H., Vad en kvinna kväder i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band 1, Höganäs 1993, s. 22-81. Norén, K., Själen är av långt bättre natur än kroppen i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band 1, Höganäs 1993, s. 120-135. Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i Sverige, Stockholm 1987 eller senare. Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i världen, Stockholm 1990 eller senare. Ong, W., Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet, kap 1-3 och 6, Göteborg 1990 eller senare. Rosenblatt, L.M., , kap. 1 Litteratur som utmaning (kap. 1) och Den litterära upplevelsen (kap. 2) i Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, Lund 2002. Rosenqvist, C., Vägar in i dramatexten (stencil). Sjöberg, Birthe, Dramatikanalys. En introduktion, Lund 1999 eller senare. Svenbro, J., Jag skriver, alltså ska jag dö. En allegorisk Sapfodikt , i Lyrikvännen nr. 2-3, 1986. Förkortningar HSK = Hundra skrivande kvinnor, del 1, red. Birgitta Svanberg och Ebba Witt-Brattström, Stockholm 1995. LK = Litteraturens klassiker, följande delar: Grekisk litteratur, del 1-2, Medeltidens litteratur, del 1 2, Renässansens litteratur, del 1 2, Stockholm 1981 eller senare. SL = Svensk litteratur, del 1, Red. B. Olsson, T. Stålmarck, Stockholm 1993 1994 eller senare. Moment 2: Från renässansen till förromantiken Skönlitteratur I samråd med läraren väljs ett pensum från denna lista: Petrarca, sonetter i urval (Björkesons översättning). Rabelais, F., Gargantua, Pantagruel (utdragen i LK). Shakespeare, Hamlet, En midsommarnattsdröm, sonetter i urval. Cervantes, M., ur Don Quijote, Stockholm 1995. Mme de La Fayette, Princesse de Clèves. Fielding, H., ur Tom Jones. Richardson, S., Pamela eller Dygdens belöning. Molière, Tartuffe (LK). Racine, Fedra. Stiernhielm, G., Herkules (SL). Thorild, T., Passionerna (SL). Brenner (SL), Nordenflycht (SL), Lenngren (SL), Kellgren (SL), Bellman (SL). Voltaire, Candide (LK). Goethe, J.W., Den unge Werthers lidanden (LK). Gray, T., Elegy written on a country church yard (LK). Facklitteratur Auerbach, E., Den förtrollade Dulcinea (kap. 14) i Mimesis, Stockholm 1998 eller senare. Bachtin, M., Epos och roman i Det dialogiska ordet, Gråbo 1988 eller senare, s. 166-197. Bachtin, M., Kronotopen i Det dialogiska ordet, Gråbo 1988 eller senare, s. 14-165. Bredsdorff, T., Tristans börn. Angående digtning om kaerlighed och aegteskab i den borgerlige epoke, kap. 1, Köpenhamn 1982. Nilsson, R., En siäl som fint och starkt och ömt och häftigt känner. Om Hedvig Charlotta Nordenflycht i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band 1, Höganäs 1993, s. 391-404. Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i Sverige, Stockholm 1987 eller senare. Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i världen, Stockholm 1990 eller senare. Watt, I., The Rise of the Novel (urval), London 1957 eller senare. Witt-Brattström, E., Från Smakens Tenpel till Parnassen. Om Anna Maria Lenngren i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band 1, Höganäs 1993, s. 405-419. Öhman, A., Kärleksromanen (kap. 3) i Populärlitteratur. De populära genrernas estetik och historia, Lund 2002 eller senare Förkortningar HSK = Hundra skrivande kvinnor, del 1, red. Birgitta Svanberg och Ebba Witt-Brattström. LK = Litteraturens klassiker, följande delar: Renässansens litteratur, del 1, Det fransk-klassiska dramat, Europeisk lyrik från tre sekler, Tre 1700-talsromaner. Red. L. Breitholtz, 2 uppl., Stockholm 1981 SL = Svensk litteratur, del 1 och 2. Red. B. Olsson, T. Stålmarck, Stockholm 1993 1994 eller senare. Moment 3: 1800-talets prosa (7,5 hp) Skönlitteratur I samråd med läraren väljs ett pensum ur denna lista: Shelley, M., Frankenstein eller den moderne Prometheus. Almqvist, C.J.L., Drottningens juvelsmycke. Bremer, F., Familjen H***. Stendhal, H., Rött och svart. Balzac, H. de, Pappa Goriot. Flygare-Carlén, E., Rosen på Tistelön. Brontë, Ch., Jane Eyre. Flaubert, G., Madame Bovary. Dostojevskij, F., Brott och straff. Strindberg, A., Röda rummet. Benedictsson, V., Pengar. Ney, B., (urval och förord), Synd. Noveller av det moderna genombrottets kvinnor, Stockholm 1993. Lagerlöf, S., Gösta Berlings saga. Stoker, B., Dracula. Facklitteratur Auerbach, E., I Hotel de La Mole (kap. 18) i Mimesis, Stockholm 1998 eller senare. Bachtin, M., Epos och roman i Det dialogiska ordet, Gråbo 1988 eller senare, s. 166-197. Bachtin, M., Kronotopen i Det dialogiska ordet, Gråbo 1988 eller senare, s. 14-165. Engdahl, H., Den romantiska texten i Den svenska litteraturen. Upplysning och romantik, red. Lönnroth, L., & Delblanc, S., Stockholm 1988 eller senare. Holm, B., Tusen år av ögonblick, urval, Sthlm 2002. Kundera, M., Romankonsten, Sthlm 1988. Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i Sverige, Stockholm 1987 eller senare. Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i världen, Stockholm 1990 eller senare. Watt, I., The Rise of the Novel. London 1957 eller senare. Ett antal analyser och essäer kan tillkomma enligt lärares anvisning. Moment 4: Analys- och skrivövningar (7,5 hp) Handböcker och skönlitteratur med anknytning till valt tema eller författarskap. Facklitteratur Bech-Karlsen, J., Jag skriver, alltså är jag. En bok för fackskribenter som vill berätta, Lund 1999. Bergsten, S. (red.), Litteraturvetenskap. En introduktion, Lund 1998 eller senare. Bränström-Öhman, A., & Livholts, M., Genus och det akademiska skrivandets former, Lund 2007. Elleström, L., Lyrikanalys. En introduktion, Lind 1999 eller senare. Holmberg, C-G & Ohlsson, A., Epikanalys. En introduktion, Lund 1999 eller senare. Nordlund, A., Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år. Åtta sätt att läsa Selma Lagerlöf, Stockholm 2008. Rosenqvist, C., Vägar in i dramatexten (stencil).
Sigrell Anders
Retorik för lärare
: konsten att välja språk konstruktivt
Åstorp :
Retorikförlaget :
2008 :
132 s. :
ISBN: 978-91-86093-03-7
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: Litteraturlistan är reviderad att gälla från 2009 vecka 36. Revidering före ny kursstart kan förekomma. Generellt gäller följande för de skönlitterära texterna: Där det är möjligt är originalspråket att föredra. Ibland anges en rekommenderad översättning av ett visst verk. I övrigt gäller valfria utgåvor. Moment 1: Antiken och medeltiden (7,5 hp) Skönlitteratur I samråd med läraren väljs ett pensum ur nedanstående lista: Homeros, ur Iliaden (LK), Odysséen (Björkesons översättning). Grekisk lyrik (urvalet i LK). Grekiskt drama: Sophokles, Kung Oidipus (LK), Euripides, Medea (LK). Aristoteles, ur Poetiken. Bibeln: 1 Mosebok 22, Höga Visan. Vergilius, ur Aeneiden, sång 4 och 6 (LK eller Björkesons översättning). Beowulf (LK), Rolandssången (LK), Tristan (LK), Romanen om rosen (LK). Nibelungenlied (LK), Provencalsk lyrik (LK). Spelet om Envar (LK), St Niklasspelet (LK), Advokaten Pathelin (LK). Dessutom tillkommer ytterligare utdrag ur medeltida texter ur LK, HSK och SL. Dante, ur Den gudomliga komedien: Inferno , i sin helhet: Skärselden , sång 30 33: Paradiset , sång 30 33, (Björkesons översättning). Boccacio, ur Decamerone (LK). Chaucer, G., ur Canterburysägner. (LK). Villon, F., dikturvalet i LK. Den poetiska Eddan: Völuspá, Hávamál. Nials saga. (övers. I. Fries eller L. Lönnroth). Några medeltida svenska ballader (SL I). Birgittas uppenbarelser (SL I). Facklitteratur Auerbach, E., Odysseus ärr (kap. 1) och Farinata och Cavalcante (kap. 8) i Mimesis, Stockholm 1998 eller senare. Bergsten, S., Litteraturens grundbegrepp, Lund 1990 eller senare. Bergsten, S. (red.), Litteraturvetenskap. En introduktion, Lund 1998 eller senare. Elleström, L., Lyrikanalys. En introduktion: Lund 1999 eller senare. Holmberg, C-G & Ohlsson, A., Epikanalys. En introduktion, Lund 1999 eller senare. Kress, H., Vad en kvinna kväder i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band 1, Höganäs 1993, s. 22-81. Norén, K., Själen är av långt bättre natur än kroppen i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band 1, Höganäs 1993, s. 120-135. Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i Sverige, Stockholm 1987 eller senare. Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i världen, Stockholm 1990 eller senare. Ong, W., Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet, kap 1-3 och 6, Göteborg 1990 eller senare. Rosenblatt, L.M., , kap. 1 Litteratur som utmaning (kap. 1) och Den litterära upplevelsen (kap. 2) i Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, Lund 2002. Rosenqvist, C., Vägar in i dramatexten (stencil). Sjöberg, Birthe, Dramatikanalys. En introduktion, Lund 1999 eller senare. Svenbro, J., Jag skriver, alltså ska jag dö. En allegorisk Sapfodikt , i Lyrikvännen nr. 2-3, 1986. Förkortningar HSK = Hundra skrivande kvinnor, del 1, red. Birgitta Svanberg och Ebba Witt-Brattström, Stockholm 1995. LK = Litteraturens klassiker, följande delar: Grekisk litteratur, del 1-2, Medeltidens litteratur, del 1 2, Renässansens litteratur, del 1 2, Stockholm 1981 eller senare. SL = Svensk litteratur, del 1, Red. B. Olsson, T. Stålmarck, Stockholm 1993 1994 eller senare. Moment 2: Från renässansen till förromantiken Skönlitteratur I samråd med läraren väljs ett pensum från denna lista: Petrarca, sonetter i urval (Björkesons översättning). Rabelais, F., Gargantua, Pantagruel (utdragen i LK). Shakespeare, Hamlet, En midsommarnattsdröm, sonetter i urval. Cervantes, M., ur Don Quijote, Stockholm 1995. Mme de La Fayette, Princesse de Clèves. Fielding, H., ur Tom Jones. Richardson, S., Pamela eller Dygdens belöning. Molière, Tartuffe (LK). Racine, Fedra. Stiernhielm, G., Herkules (SL). Thorild, T., Passionerna (SL). Brenner (SL), Nordenflycht (SL), Lenngren (SL), Kellgren (SL), Bellman (SL). Voltaire, Candide (LK). Goethe, J.W., Den unge Werthers lidanden (LK). Gray, T., Elegy written on a country church yard (LK). Facklitteratur Auerbach, E., Den förtrollade Dulcinea (kap. 14) i Mimesis, Stockholm 1998 eller senare. Bachtin, M., Epos och roman i Det dialogiska ordet, Gråbo 1988 eller senare, s. 166-197. Bachtin, M., Kronotopen i Det dialogiska ordet, Gråbo 1988 eller senare, s. 14-165. Bredsdorff, T., Tristans börn. Angående digtning om kaerlighed och aegteskab i den borgerlige epoke, kap. 1, Köpenhamn 1982. Nilsson, R., En siäl som fint och starkt och ömt och häftigt känner. Om Hedvig Charlotta Nordenflycht i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band 1, Höganäs 1993, s. 391-404. Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i Sverige, Stockholm 1987 eller senare. Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i världen, Stockholm 1990 eller senare. Watt, I., The Rise of the Novel (urval), London 1957 eller senare. Witt-Brattström, E., Från Smakens Tenpel till Parnassen. Om Anna Maria Lenngren i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band 1, Höganäs 1993, s. 405-419. Öhman, A., Kärleksromanen (kap. 3) i Populärlitteratur. De populära genrernas estetik och historia, Lund 2002 eller senare Förkortningar HSK = Hundra skrivande kvinnor, del 1, red. Birgitta Svanberg och Ebba Witt-Brattström. LK = Litteraturens klassiker, följande delar: Renässansens litteratur, del 1, Det fransk-klassiska dramat, Europeisk lyrik från tre sekler, Tre 1700-talsromaner. Red. L. Breitholtz, 2 uppl., Stockholm 1981 SL = Svensk litteratur, del 1 och 2. Red. B. Olsson, T. Stålmarck, Stockholm 1993 1994 eller senare. Moment 3: 1800-talets prosa (7,5 hp) Skönlitteratur I samråd med läraren väljs ett pensum ur denna lista: Shelley, M., Frankenstein eller den moderne Prometheus. Almqvist, C.J.L., Drottningens juvelsmycke. Bremer, F., Familjen H. Stendhal, H., Rött och svart. Balzac, H. de, Pappa Goriot. Flygare-Carlén, E., Rosen på Tistelön. Brontë, Ch., Jane Eyre. Flaubert, G., Madame Bovary. Dostojevskij, F., Brott och straff. Strindberg, A., Röda rummet. Benedictsson, V., Pengar. Ney, B., (urval och förord), Synd. Noveller av det moderna genombrottets kvinnor, Stockholm 1993. Lagerlöf, S., Gösta Berlings saga. Stoker, B., Dracula. Facklitteratur Auerbach, E., I Hotel de La Mole (kap. 18) i Mimesis, Stockholm 1998 eller senare. Bachtin, M., Epos och roman i Det dialogiska ordet, Gråbo 1988 eller senare, s. 166-197. Bachtin, M., Kronotopen i Det dialogiska ordet, Gråbo 1988 eller senare, s. 14-165. Engdahl, H., Den romantiska texten i Den svenska litteraturen. Upplysning och romantik, red. Lönnroth, L., & Delblanc, S., Stockholm 1988 eller senare. Holm, B., Tusen år av ögonblick, urval, Sthlm 2002. Kundera, M., Romankonsten, Sthlm 1988. Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i Sverige, Stockholm 1987 eller senare. Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i världen, Stockholm 1990 eller senare. Watt, I., The Rise of the Novel. London 1957 eller senare. Ett antal analyser och essäer kan tillkomma enligt lärares anvisning. Moment 4: Analys- och skrivövningar (7,5 hp) Handböcker och skönlitteratur med anknytning till valt tema eller författarskap. Facklitteratur Bech-Karlsen, J., Jag skriver, alltså är jag. En bok för fackskribenter som vill berätta, Lund 1999. Bergsten, S. (red.), Litteraturvetenskap. En introduktion, Lund 1998 eller senare. Bränström-Öhman, A., & Livholts, M., Genus och det akademiska skrivandets former, Lund 2007. Elleström, L., Lyrikanalys. En introduktion, Lind 1999 eller senare. Holmberg, C-G & Ohlsson, A., Epikanalys. En introduktion, Lund 1999 eller senare. Nordlund, A., Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år. Åtta sätt att läsa Selma Lagerlöf, Stockholm 2008. Rosenqvist, C., Vägar in i dramatexten (stencil).