Berättande och media, år 3, 9 hp

Innehåll

Målet för kursen är att ge en kunskapsreferens kring berättande i media, med inriktning på fiktivt berättande. Momenten följer utbildningens progression i övriga kurser, för att ge en analyserande och historisk ram till det mer praktiska arbetet. Metoder att analysera berättandet och hur det är uppbyggt i olika medier presenteras och diskuteras. Kursen syftar till att visa hur berättandet är underkastat historiska och sociala sammanhang.

Kursen består av följande moment:

År 3

Höstterminen (strimmade moment)

1. Televisionens och filmens berättare och berättelser I 4,5 hp

Vårtermin (strimmade moment)

2. Televisionens och filmens berättare och berättelser II 4,5 hp

Moment 1: Televisionens och filmens berättare och berättelser. (4,5 hp)

Momentet ger fördjupad kunskap om det visuella berättandet och dess upphovspersoner. Särskilt fokus riktas mot den senare tidens verk och upphovspersoner både inom film, TV och icke-linjärt berättande.

Moment 2: Moment 1: Televisionens och filmens berättare och berättelser. (4,5 hp)

Momentet fördjupar kunskaperna genom fortsatta studier av televisionens och filmens berättare och berättelser. Speciellt tonvikt läggs vid de strömningar som påverkar dagens medieberättande inom fiktionen.

Förväntade studieresultat

Den studerande ska efter genomgången kurs år 1-3

• ha fått elementär kunskap om hur berättandet i olika medier som teater, film, tv, litteratur och datorspel gestaltar sig.
• ha fått kunskap om olika metoder för att analysera berättande främst inom teater och film. i olika medier.
• ha fått övning i att använda olika metoder för att analysera främst berättelser inom litteratur, teater och film.
• ha fått insikt om hur berättandet i olika medier är beroende av föränderliga historiska och sociala sammanhang.

Behörighetskrav

De förkunskapskrav som gäller för programmet Manusutbildning för film, tv och nya medier.

Undervisningens upplägg

Kursen löper över alla utbildningsåren. Undervisningen sker i strimlad form under de obligatorielagda seminarieveckorna. Den består av lektioner, seminarier, analysövningar, visningar av film-, tv och dataspelexempel. Gästlärare inom övriga kursmoment kommer även medverka inom detta moment.

Examination

Examinationen sker fortlöpande och består av fullgjorda skriftliga och inlämnade uppgifter. Den individuella bedömningen bygger på om arbetet utförts enligt de instruktioner som getts i förväg och att studenten ska också haft tillräcklig närvaro på seminarieveckorna, som är obligatorielagda och av prövande karaktär. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Endast betygen Godkänd och Underkänd ges på kursen som helhet. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet.

Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande

Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning fastställd av Rektor 2002-12-17 http://www.umu.se/studentcentrum/verksamhet/examina/tillgodorordn.html