Kulturanalytisk fördjupning, 30 hp
Kursen är nedlagd från och med 2025-04-29
Innehåll
Termin 3 på Museologiprogrammet ger fördjupade teoretiska och metodologiska kunskaper om centrala kulturanalytiska begrepp och perspektiv. Terminen ger kunskaper om hur kultur kan förstås och illustreras med hjälp av kulturanalytiska perspektiv och begrepp, samt om kulturella kategoriers betydelser i samhälle och kultur. Här behandlas under fyra moment kulturella kategoriseringar uppdelat efter följande teman: 1) Genus/sexualitet; 2) Social skiktning; 3) Plats/region/nation; 4) Etnicitet/religion. Vidare ingår kunskaper i digitala medier, speciellt i digital videoproduktion. En central del i kursen består i att tillämpa kursens teoretiska innehåll på att designa en gruppbaserad virtuell utställning, för närvarande inom den digitala plattformen Second Life (SL).
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Redovisa teoretisk kunskap om: begreppen kön och genus och sexualitet, begreppet social klass, begreppen plats, region och nation, begreppen etnicitet och religion. Uppvisa förståelse för: hur ovanstående begrepp kan användas i kulturanalytiska studier, med museologisk inriktning hur ovanstående begrepp ges betydelse i identitetsprocesser i samhället och där är relaterade till makt, hur begreppen kan användas inom ramen för museologiska områden. Uppvisa förmåga att: formulera kulturanalytiska och museologiska problem med avseende på ovanstående begrepp och kategorier, genomföra mindre museologiska undersökningar med hjälp av olika kulturanalytiska metoder, presentera egna analyser inför gruppen, använda digitala medier i relation till kursens teman.
Behörighetskrav
Univ: Kulturanalysprogrammet termin 2 eller Museologi B eller motsvarande. Högst 9 högskolepoäng, kan vara oavslutade från Museologi B vid kursens början.
Undervisningens upplägg
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, workshops, gruppövningar och individuella övningar. I fall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift. MOMENT 1. Genus/sexualitet (7,5 hp) Gender/Sexuality Innehåll Momentet ger fördjupade kunskaper kring hur betydelser av genus och sexualitet skapas, vidmakthålls och förändras kulturellt och språkligt, samt hur de inverkar på socialt liv. Momentet innefattar teoretiska och empiriska studier med fördjupningar inom begreppen kön/genus, feminism, mansforskning, biologism, sexualitet, queer och heteronormativitet. Vidare behandlas hur genus existerar inom exempelvis litterär gestaltning, eller på olika digitala arenor. Genom bloggar, föreläsningar, seminarier, workshops och laborationer i digitala medier fördjupas både teoretiska och praktiska kunskaper i momentets tema. Momentet undervisas av lärare från flera discipliner och examineras bland annat genom författandet av en projektansökan. Denna projektansökan förbereds i seminarier och workshops, och anknyter till det grupparbete med digital utställningsproduktion som löper under hela kursen. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten kunna: Visa kännedom om och kunna redogöra för: olika perspektiv på begreppen kön, genus och sexualitet, hur begreppen relaterar till varandra, samt hur de relaterar till makt och identitet, vad heteronormativitet innebär, samt hur heteronormativitet reproduceras och utmanas, hur begreppen kön, genus och sexualitet kan användas inom museologisk analys, hur ett queerteoretiskt tänkande är användbart för förstålelser av funktionshinder. Uppvisa förmåga att: formulera ett museologiskt problem avseende kategorierna kön/genus/sexualitet och/eller funktionsnedsättning, skriva en projektansökan för genomförande av ett formulerat problem, redogöra för en i kurslitteraturen grundad genus-/queerteoretisk utgångspunkt som lämpar sig för analysen av det formulerade problemet, kritiskt förhålla sig till olika perspektiv på kön/genus/sexualitet. Uppvisa grundläggande praktiska kunskaper i: digital videoproduktion och innehållsproduktion i virtuella världar. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, workshops, gruppövningar och individuella övningar. Genomgående används olika digitala arenor som studieobjekt och ett viktigt inslag i lärandeprocessen är skapande och analytiskt arbete i virtuella världar och genom digital videoproduktion. MOMENT 2. Social skiktning (7,5 hp) Social Class Innehåll Momentet ger fördjupad kunskap om, och teoretiska perspektiv på, social skiktning, sociala skillnader och maktrelationer samt hur detta uttrycks i kulturella former. Momentet behandlar kunskap om sambanden mellan strukturella/ekonomiska förhållanden och kultur på olika nivåer i samhället, t.ex. i lokalsamhällen, organisationer och bland individer. Genom bloggar, föreläsningar, seminarier, workshops och laborationer i digitala medier fördjupas både teoretiska och praktiska kunskaper i momentets tema. Momentet undervisas av lärare från flera discipliner och examineras bland annat genom bildproduktion och bildanalys. Bilduppgiften förbereds i seminarier och workshops, och anknyter till det grupparbete med digital utställningsproduktion som löper under hela kursen. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall den studerande kunna: redogöra för och visa förtrogenhet med, men också kritiskt problematisera, teoretiska perspektiv på social klass, identifiera, jämföra och analysera kulturella, sociala och ekonomiska skillnader mellan individer och grupper i samhället, formulera ett museologiskt problem avseende social klass, samt med hjälp av Power Point muntligt presentera en analys av detta, uppvisa grundläggande kunskaper i digital bildhantering, uppvisa fördjupade kunskaper i digital videproduktion och innehållsproduktion i virtuella världar (f. n. Second Life). Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, digital produktion, workshops, gruppövningar och individuella övningar. MOMENT 3. Plats/region/nation (7,5 hp) Place/Region/Nation Innehåll Momentet behandlar teoretisk kunskap om och perspektiv på begreppen plats, region och nation. Föreställningar om plats, region och nation analyseras utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv och återkopplas till empiriska, museologiska studier. Särskilt betonas hur kulturella värdegemenskaper och identiteter formas utifrån olika förståelser av plats, region och nation och vad detta får för konsekvenser i verklighetsuppfattningar och världsbilder, i exempelvis utställningar. Speciell vikt läggs vid teoretisk och metodologisk kunskap. Genom bloggar, föreläsningar, seminarier, intervjuövningar, workshops och laborationer i digitala medier fördjupas både teoretiska och praktiska kunskaper i momentets tema. Momentet undervisas av lärare från flera discipliner och examineras genom en enskild bildanalys/bildpresentation i digital form. Denna bildanalys/bildpresentation riktas mot innehållet i SL och förbereds i seminarier/workshops. Analysen/presentationen förbereds i seminarier och workshops, och anknyter till det grupparbete med digital utställningsproduktion som löper under hela kursen. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten kunna: redogöra för teoretiska perspektiv på plats/region/nation, samt relatera begreppen till identitetsprocesser på såväl individuell som mer övergripande kulturella nivåer, kritiskt diskutera de teoretiska perspektiven på plats/region/nation, samt kunna relatera begreppen till såväl fysiska- som virtuella platser, formulera ett museologiskt problem avseende plats/region/nation, med intervju som metod samla ett material som lämpar sig för studiet av detta, vid ett seminarium presentera sitt arbete och förmedla en museologisk analys av det insamlade materialet med hjälp av relevanta begrepp. uppvisa fördjupade kunskaper i digital videproduktion, speciellt med inriktning mot postproduktion, och innehållsproduktion i virtuella världar (f. n. Second Life). Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, digital produktion, workshops, gruppövningar och individuella övningar. MOMENT 4. Etnicitet/religion (7,5 hp) Ethnicity/Religion Innehåll Momentet behandlar teoretisk och metodologisk kunskap om olika perspektiv på etnicitet och religion. Det museologiska perspektivet på hur kulturella värdegemenskaper formas utifrån etnicitet och/eller religion betonas, samt vilka konsekvenser detta kan få för hur olika människor skapar olika verklighetsuppfattningar och identiteter. Föreställningar om och innebörder av etnicitets- och religionsbegreppen diskuteras och återkopplas till empiriska studier. Momentet innehåller även postkoloniala perspektiv på etnicitet, religion, rasism och fundamentalism. Väsentligt är de övningar som leder fram till färdigställandet av den virtuella utställning som löper genom hela kursen. Momentet avslutas med en genomgång kring kursens samtliga delmoment, kopplade till den virtuella utställningen. Förväntade studieresultat Efter godkänt moment skall den studerande kunna: redogöra för etnicitets- och religionsbegreppen samt reflektera över och problematisera begreppens kulturanalytiska tillämpning, särskilt i relation till kulturella identitetsprocesser, uppvisa ett kritiskt och självständigt förhållningssätt till såväl de teoretiska perspektiven som till kulturella fenomen, formulera en kulturanalytiskt grundad museologisk problemställning i en fråga som relaterar till etnicitet och religion, genomföra en projektpresentation med hjälp av digitala medier, inklusive Power Point. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, workshops, gruppövningar och individuella övningar.
Examination
Examination sker genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier, gruppövningar och projektarbeten. Vidare sker examination genom hemskrivning samt medverkan i och slutredovisning av ett under hela kursen löpande grupparbete. Moment 1: Examination består av obligatoriska seminarier, gruppövningar, digital produktion och projektarbeten, samt genom en hemskrivning i form av författandet av en ansökan om tänkt projekt. Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Moment 2: Examination består av obligatoriska seminarier, gruppövningar och projektarbeten samt genom en hemskrivning. Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Moment 3: Examination består av obligatoriska seminarier, gruppövningar och projektarbeten, samt en hemskrivning. Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd Moment 4: Examination består av obligatoriska seminarier, gruppövningar och projektarbeten, samt genom en hemskrivning och slutredovisning i av den virtuella utställning som den studerande i grupp har genomfört under terminen. Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 3 av 4 moment. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning fastställd av Rektor 2002-12-17. Se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande
Övriga föreskrifter
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med kursen Kulturanalytisk fördjupning III inom Kulturanalysprogrammet. Vidare kan en student som har avslutat denna kurs inom Museologiprogrammet ej antas till motsvarande kurs inom Kulturanalysprogrammet. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga programansvarig för Museologiprogrammet.
Litteratur
Giltig från: 2009 vecka 36
Moment 1: Genus/sexualitet (7,5 hp) Gemzöe, Lena 2002. Feminism. Stockholm: Bilda förlag. (172 s)
Gender perspectives
: essays on women in museums
Glaser Jane R., Zenetou Artemis A.
Washington :
Smithsonian Institution Press :
cop. 1994 :
161 s. :
ISBN: 1-56098-325-6
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: (s. 9-68, 89-112)
Grahn, Wera, 2006. "Känn dig själf". Genus, historiekonstruktion och kulturhistoriska museipresentationer. Linköping: Linköpings universitet. Läses i valda delar. Hamberg, Katarina, "Könet i hjärnan", I: Läkartidningen, vol. 97, nr 45. (s 5130-5136) Hirdman, Anja, 2002. Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib-Aktuellt. (valda delar) Johansson, Thomas, 2000. Det första könet? Mansforskning som reflexivt projekt. Lund: Studentlitteratur. (s 11-70) McRuer, Robert, 2006. Crip Theory. Cultural signs of Queerness and Disability. New York: New York University Press. Nordberg, Marie, 2005. Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet. Göteborg: Arkipelag. (382 s) Rosenberg, Tiina, 2002. Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas. (s 11-165) Tillkommer skönlitterär text samt profillitteratur som väljs i samråd med handledare (se förslag nedan). Valbar profillitteratur Edström, Maria, 2002. Mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt näringsliv. Stockholm: SNS förlag. Lindgren, Gerd, 1999. Klass, kön och kirurgi. Relationer bland vårdpersonal i organisationsförändringarnas spår. Whiteley, Sheila (red), 1997. Sexing the Groove. Popular Music and Gender. London och New York: Routledge. Malmö: Liber. Referenslitteratur Adenhiji, Anna, 2001. "Ordningsstörande begär: Biteori som kritik av antropologisk sexualitetsforskning . I: lambda nordica nr 1-2, 2001. Butler, Judith, 1997. "Det performativa könet". I: Res Publica nr 35/36 1997. (s 13-35). [Texten utgörs av två kortare översättningar från Gender Trouble (1990) resp. Bodies That Matter (1993)]. Moment 2: Social skiktning (7,5 hp) Alakoski, Susanna, 2007. Svinalängorna. Stockholm: Bonnier. Ambjörnsson, Fanny, 2004. I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront. (s 9-304) Andersson, Åsa & Kalman, Hildur, 2007. "Resenären som aldrig kom fram: Hemlöshetstemat i klassresenärens berättelse". I: Kulturella perspektiv nr 2, 2007. Bourdieu, Pierre, 1986. Kultursociologiska texter. I urval av Donald Broady och Mikael Palme. Stockholm: Salamander. (valda delar: Utgivarnas förord, Produktionen av tro, Distinktionen) Karlsson, Lena, 2005. Klasstillhörighetens subjektiva dimension. Klassidentitet, sociala attityder och fritidsvanor. Umeå universitet. (valda delar) (Tillgänglig som pdf via UB) Shore, Cris & Nugent, Stephen, 2002. Elite Cultures. Anthropological Perspectives. London & New York: Routledge. (s 1-21, 158-172, samt valfritt kapitel) Skeggs, Beverly, 2000. Att bli respektabel. Göteborg: Daidalos. Trondman, Mats, 1994. Bilden av en klassresa. Sexton arbetarbarn på väg till och i högskolan. Stockholm: Carlssons. (s. 133-197, 437-461) Tillkommer profillitteratur som väljs i samråd med handledare. Tillkommer även artiklar enligt lärares anvisningar. Moment 3: Plats/region/nation (7,5 hp) Croon, Anna & Ågren, Per-Olof, 1998. "Fyra former av virtuella gemenskaper". I: Human IT. Tidskrift för studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv, nr 2, 1998. http://www.hb.se/bhs/ith/2-98/acpoaa.htm Egeland, Helene & Jonsson, Jenny (red), 2003. Kultur, plats, identitet. Stockholm: Nya Doxa. (valda delar). Ek, Richard & Hultman, Johan, (red), 2007. Plats som produkt. Kommersialisering och paketering. Lund: Studentlitteratur. (valda delar). Gren, Martin; Hallin, Per-Olof & Molina, Irene, 2000. Kulturens plats - Maktens rum. Stockholm: Symposion. (valda delar) Häggström, Anders, 2000. Levda rum och beskrivna platser. Former för landskapsidentitet. Stockholm: Carlssons. (valda delar) Jonsson, Stefan, 2001. Andra platser. En essä om kulturell identitet. Stockholm: Pan (200 s). Essän Andra platser finns även i: Jonsson, Stefan, 2005. Världen i vitögat. Tre essäer om västerländsk kultur. Stockholm: Norstedts. Niemi, Mikael, 2001. Populärmusik från Vittula. Månpocket: Stockholm. Tillkommer profillitteratur som väljs i samråd med handledare. Referenslitteratur Eriksson, Catharina, Eriksson Baaz, Maria & Thörn, Håkan (red), 2000. Globaliseringens kulturer. Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa. Listerborn, Carina, 2001. "Rädslans geografi - om "privata" kvinnor och "offentliga" män". I: Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2, 2001. (s 83-98) Moment 4: Etnicitet/religion (7,5 hp) Baumann, Gerd 1999. The Multicultural Riddle: Rethinking National, Ethnic and Religious Identities. New York: Routledge. (valda delar) Carlbom, Aje, 1997. "Sverige- ett främmande moraliskt rum" I: I&M. Invandrare & Minoriteter 1997:1. (s 12-15) de los Reyes, Paulina, Irene Molina & Diana Mulinari (red) 2002. Maktens (o)lika förklädnader. Kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige. Stockholm: Atlas. (kap 7, 8 och 9) Furseth, Inger, 2005. Religionssociologi. En introduktion. Malmö: Liber. (308 s) Hjerm, Mikael & Peterson, Abby (red), 2007. Etnicitet. Perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups. (272 s) I&M Invandrare och minoriteter, Religionsdialog nr 5 oktober 2002. (35 s) Månsson, Anna, 2002. Becoming Muslim. Meanings of Conversion to Islam. Lund: Studentlitteratur. (240 s) Tillkommer skönlitterär text samt profillitteratur som väljs i samråd med handledare. Referenslitteratur Eriksson, Catharina, Eriksson Baaz, Maria & Thörn, Håkan (red), 2000. Globaliseringens kulturer. Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa.