Kulturanalytisk fördjupning, 30 hp
Kursen är nedlagd från och med 2025-04-29
Innehåll
Termin 3 på Museologiprogrammet innehåller fördjupade teoretiska och metodologiska kunskaper om centrala kulturanalytiska begrepp och perspektiv. Terminen ger sammantaget kunskaper om betydelser av begreppet kultur och kulturella processer, kulturella identiteter och gemenskaper och vidare hur dessa kan studeras och analyseras i samhället genom fältstudier, även i nya sociala medier. Här behandlas under fyra moment kulturella kategoriseringar uppdelat enligt följande moment: 1) Plats och identitet; 2) Social skiktning; 3) Genus/sexualitet; 4) Etnicitet/religion. Vidare ingår kunskaper i analyser av digitala medier, samt kunskaper i digital utställningsproduktion. En central del i kursen består i att tillämpa kursens teoretiska innehåll på att designa en gruppbaserad virtuell utställning, för närvarande inom den digitala plattformen Second Life (SL).
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Redovisa teoretisk kunskap om: begreppen plats och identitet begreppet social klass, begreppen kön, genus och sexualitet, begreppen etnicitet och religion. Uppvisa förståelse för: hur ovanstående begrepp användas och kan tillämpas i kulturanalytiska studier och projekt, med museologisk inriktning hur ovanstående begrepp ges betydelse i identitets- och andra övergripande kulturella processer i samhället i relation till makt, tal- och representationsutrymme hur sociala medier kan användas inom ramen för museologisk teori och praktik Uppvisa förmåga att: formulera kulturanalytiska och museologiska frågeställningar och delprojekt med avseende på ovanstående begrepp och kategorier, genomföra mindre museologiska undersökningar med hjälp av olika kulturanalytiska metoder, presentera egna analyser inför gruppen, använda digitala medier i relation till kursens teman.
Behörighetskrav
Univ: Kulturanalysprogrammet termin 2 eller Museologi B eller motsvarande. Högst 9 högskolepoäng, kan vara oavslutade från Museologi B vid kursens början.
Undervisningens upplägg
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, workshops, gruppövningar och individuella övningar. I fall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift. MOMENT 1. Plats och identitet (7,5 hp) Place and identity Innehåll Momentet behandlar teoretisk kunskap om och perspektiv på begreppen plats och identitet, såväl geografiskt som socialt och kulturellt. Föreställningar om plats och identitet analyseras utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv och återkopplas till empiriska, museologiska studier. Särskilt betonas hur kulturella värdegemenskaper och identiteter formas i relation till plats (region, nation, virtualitet) och vad detta får för konsekvenser i verklighetsuppfattningar och världsbilder, i exempelvis utställningar. Speciell vikt läggs vid teoretisk och metodologisk kunskap. Genom bloggar, föreläsningar, seminarier, intervjuövningar, workshops och laborationer inom olika digitala arenor fördjupas både teoretiska och praktiska kunskaper i momentets tema. Momentet undervisas av lärare från flera discipliner och examineras genom en individuell tentamensuppgift samt en gruppuppgift. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten kunna: redogöra för teoretiska perspektiv på begreppet plats och relationen mellan plats och identitet, på såväl individuell, geografisk till mer övergripande ideologiska nivåer, kritiskt diskutera de teoretiska perspektiven på plats och identitet, samt kunna relatera begreppen till såväl fysiska- som virtuella platser/arenor, formulera ett museologiskt problem avseende plats, identitet och virtualitet, med fältarbete som metod samla ett material som lämpar sig för studiet av detta, vid ett seminarium presentera sitt arbete och förmedla en museologisk analys av det insamlade materialet med hjälp av relevanta begrepp, - uppvisa vissa grundläggande kunskaper i digital innehållsproduktion i virtuella medier, Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, digital produktion, workshops och individuella övningar och presentationer. MOMENT 2. Social skiktning (7,5 hp) Social Class Innehåll Momentet ger fördjupad kunskap om, och teoretiska perspektiv på, social skiktning, sociala skillnader och maktrelationer samt hur detta uttrycks i kulturella former. Momentet behandlar kunskap om sambanden mellan strukturella/ekonomiska förhållanden och kultur på olika nivåer i samhället, t.ex. i lokalsamhällen, organisationer och bland individer. Genom bloggar, föreläsningar, seminarier, workshops och laborationer i digitala medier fördjupas både teoretiska och praktiska kunskaper i momentets tema. Momentet undervisas av lärare från flera discipliner och examineras bland annat genom bildproduktion och bildanalys. Bilduppgiften förbereds i seminarier och workshops, och anknyter till det grupparbete med digital utställningsproduktion som löper under hela kursen. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall den studerande kunna: redogöra för och visa förtrogenhet med, men också kritiskt problematisera, teoretiska perspektiv på social klass, identifiera, jämföra och analysera kulturella, sociala och ekonomiska skillnader mellan individer och grupper i samhället, formulera ett museologiskt problem avseende social klass, samt med hjälp av Power Point muntligt presentera en analys av detta, - uppvisa grundläggande kunskaper i digital bildhantering, - uppvisa grundläggande kunskaper i utställningsanalys av virtuella utställningar, uppvisa grundläggande kunskaper i utställningsproduktion i virtuella världar (f. n. Second Life). Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, digital produktion, workshops, gruppövningar och individuella övningar. MOMENT 3. Genus/sexualitet (7,5 hp) Gender/Sexuality Innehåll Momentet ger fördjupade kunskaper kring hur betydelser av genus och sexualitet skapas, vidmakthålls och förändras kulturellt och språkligt, samt hur de inverkar på socialt liv. Momentet innefattar teoretiska och empiriska studier med fördjupningar inom begreppen kön/genus, feminism, mansforskning, biologism, sexualitet, queer och heteronormativitet. Vidare behandlas hur genus existerar inom exempelvis litterär gestaltning, eller på olika digitala arenor. Genom bloggar, föreläsningar, seminarier, workshops och laborationer i digitala medier fördjupas både teoretiska och praktiska kunskaper i momentets tema. Momentet undervisas av lärare från flera discipliner och examineras bland annat genom individuell hemtentamen samt en gruppbaserad uppgift. Dessa förbereds i seminarier och workshops, och anknyter till det grupparbete med digital utställningsproduktion som löper under hela kursen. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten kunna: Visa kännedom om och kunna redogöra för: olika perspektiv på begreppen kön, genus och sexualitet, hur begreppen relaterar till varandra, samt hur de relaterar till makt och identitet, vad heteronormativitet innebär, samt hur heteronormativitet reproduceras och utmanas, hur begreppen kön, genus och sexualitet kan användas inom museologisk utställningsanalys Uppvisa förmåga att: formulera och genomföra ett museologiskt problem avseende kategorierna kön/genus/sexualitet. redogöra för en i kurslitteraturen grundad genus-/queerteoretisk utgångspunkt som lämpar sig för analysen av det formulerade problemet, kritiskt förhålla sig till olika perspektiv på kön/genus/sexualitet. Uppvisa grundläggande praktiska kunskaper i: fördjupad analys av digitala arenor fördjupad digital innehållsproduktion på virtuella arenor. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, workshops, gruppövningar och individuella övningar. Genomgående används olika digitala arenor som studieobjekt och ett viktigt inslag i lärandeprocessen är skapande och analytiskt arbete i virtuella världar och genom digital videoproduktion. MOMENT 4. Etnicitet/religion (7,5 hp) Ethnicity/Religion Innehåll Momentet behandlar teoretisk och metodologisk kunskap om olika perspektiv på etnicitet och religion. Det kulturanalytiska perspektivet behandlar hur kulturella värdegemenskaper som formas utifrån etnicitet och/eller religion, inverkar på museologiska verksamhetsområden (kulturarvsproduktion, insamlingspolitik och utställningsproduktion). Föreställningar om och innebörder av etnicitets- och religionsbegreppen diskuteras och återkopplas till empiriska studier. Momentet innehåller även postkoloniala perspektiv på etnicitet, religion, rasism och fundamentalism. Väsentligt är de övningar som leder fram till färdigställandet av den virtuella utställning som löper genom hela kursen. Momentet avslutas med en genomgång kring kursens samtliga delmoment, kopplade till den virtuella utställningen. Förväntade studieresultat Efter godkänt moment skall den studerande kunna: redogöra för etnicitets- och religionsbegreppen samt reflektera över och problematisera begreppens kulturanalytiska tillämpning, särskilt i relation till kulturella identitetsprocesser, uppvisa ett kritiskt och självständigt förhållningssätt till såväl de teoretiska perspektiven som till kulturella fenomen, formulera en kulturanalytiskt grundad museologisk problemställning i en fråga som relaterar till etnicitet och religion, genomföra en projektpresentation med hjälp av digitala medier, inklusive Power Point. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, workshops, gruppövningar och individuella övningar.
Examination
Examination sker genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier, gruppövningar och projektarbeten. Vidare sker examination genom hemskrivning samt medverkan i och slutredovisning av ett under hela kursen löpande grupparbete. Moment 1: Examination består av obligatoriska seminarier, gruppövningar, digital produktion och projektarbeten, samt genom en individuell hemskrivning. Momentet som helhet bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Moment 2: Examination består av obligatoriska seminarier, gruppövningar, digital produktion och projektarbeten, samt genom en individuell hemskrivning. Momentet som helhet bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Moment 3: Examination består av obligatoriska seminarier, gruppövningar och projektarbeten, samt en hemskrivning. Hemskrivningen Momentet som helhet bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd Moment 4: Examination består av obligatoriska seminarier, gruppövningar och projektarbeten, samt genom en hemskrivning och slutredovisning i av den virtuella utställning som den studerande i grupp har genomfört under terminen. Momentet som helhet bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 3 av 4 moment. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning fastställd av Rektor 2002-12-17. Se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Övriga föreskrifter
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med kursen Kulturanalytisk fördjupning III inom Kulturanalysprogrammet. Vidare kan en student som har avslutat denna kurs inom Museologiprogrammet ej antas till motsvarande kurs inom Kulturanalysprogrammet. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga programansvarig för Museologiprogrammet.
Litteratur
Giltig från: 2010 vecka 35
För alla kursmomenten gäller att kurslitteraturen kan komma att ändras/aktualiseras vid behov, dock senast en månad före kursmomentets start. Moment 1: Plats och identitet (7,5 hp) Arthur, Paul, Exhibiting history. The digital future . I reCollections. Journal of the National museum of Australia, volym 3 number 1. Croon, Anna & Ågren, Per-Olof, 1998. Fyra former av virtuella gemenskaper . I: Human IT. Tidskrift för studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv, nr 2, 1998. http://www.hb.se/bhs/ith/2-98/acpoaa.htm
Plats som produkt
: kommersialisering och paketering
Ek Richard, Hultman Johan
1. uppl. :
Lund :
Studentlitteratur :
2007 :
294, [2] s. :
http://www.studentlitteratur.se/omslagsbild/artnr/32327-01/height/320/width/320/bild.jpg
ISBN: 978-91-44-04598-6
Se Umeå UB:s söktjänst
Gren, Martin; Hallin, Per-Olof & Molina, Irene, 2000. Kulturens plats Maktens rum. Stockholm: Symposion. (valda delar) Jonsson, Stefan, 2001. Andra platser. En essä om kulturell identitet. Stockholm: Pan (200 s). Essän Andra platser finns även i: Jonsson, Stefan, 2005. Världen i vitögat. Tre essäer om västerländsk kultur. Stockholm: Norstedts. Lundgren, Anna Sofia, 2006, Genus på offentlig plats: reflexer och transparanser, Umeå universitet: Institutionen för kultur- och medievetenskaper. (valda deler) Niemi, Mikael, 2001. Populärmusik från Vittula. Månpocket: Stockholm. Nilsson, Bo, 2009. Kiruna. Staden som ideologi. Umeå: Boréa. Smeds, Kerstin, 200X, The Escape of the Object? Crossing borders between collective and individual, physical and virtual Tillkommer även artiklar enligt lärares anvisningar. Referenslitteratur Eriksson, Catharina, Eriksson Baaz, Maria & Thörn, Håkan (red), 2000. Globaliseringens kulturer. Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa. Moment 2: Social skiktning (7,5 hp) Alakoski, Susanna, 2007. Svinalängorna. Stockholm: Bonnier. Ambjörnsson, Fanny, 2004. I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront. (s 9-304) Andersson, Åsa & Kalman, Hildur, 2007. Resenären som aldrig kom fram: Hemlöshetstemat i klassresenärens berättelse . I: Kulturella perspektiv nr 2, 2007. Bourdieu, Pierre, 1986. Kultursociologiska texter. I urval av Donald Broady och Mikael Palme. Stockholm: Salamander. (valda delar: Utgivarnas förord, Produktionen av tro, Distinktionen) Karlsson, Lena, 2005. Klasstillhörighetens subjektiva dimension. Klassidentitet, sociala attityder och fritidsvanor. Umeå universitet. (valda delar) (Tillgänglig som pdf via UB) Shore, Cris & Nugent, Stephen, 2002. Elite Cultures. Anthropological Perspectives. London & New York: Routledge. (s 1-21, 158-172, samt valfritt kapitel) Trondman, Mats, 1994. Bilden av en klassresa. Sexton arbetarbarn på väg till och i högskolan. Stockholm: Carlssons. (s. 133-197, 437-461) Tillkommer även artiklar enligt lärares anvisningar. Referenslitteratur Skeggs, Beverly, 2000. Att bli respektabel. Göteborg: Daidalos. Moment 3: Genus/sexualitet (7,5 hp) Gemzöe, Lena, 2002. Feminism. Stockholm: Bilda förlag. (172 s) Glaser, Jane R. och Zenetou, Artemis A. (red), Gender Perspectives. Essays on Women in Museums. Washington: Smithsonian Institution Press. (s. 9-68, 89-112) Grahn, Wera, 2006. "Känn dig själf". Genus, historiekonstruktion och kulturhistoriska museipresentationer. Linköping: Linköpings universitet. Läses i valda delar. Grahn, Wera, 2008. Genuskonstruktioner och museer. handbok för genusintegrering. Uppsala: Upplandsmuseet Hirdman, Anja, 2002. Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib-Aktuellt. (valda delar) Johansson, Thomas, 2000. Det första könet? Mansforskning som reflexivt projekt. Lund: Studentlitteratur. (s 11-70) Nordberg, Marie, 2005. Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet. Göteborg: Arkipelag. (382 s) Tillkommer skönlitterär text samt artikel utifrån lärares anvisningar Referenslitteratur Butler, Judith, 1997. Det performativa könet . I: Res Publica nr 35/36 1997. (s 13-35). [Texten utgörs av två kortare översättningar från Gender Trouble (1990) resp. Bodies That Matter (1993)]. Moment 4: Etnicitet/religion (7,5 hp) Baumann, Gerd 1999. The Multicultural Riddle: Rethinking National, Ethnic and Religious Identities. New York: Routledge. (valda delar) Carlbom, Aje, 1997. Sverige ett främmande moraliskt rum I: I&M. Invandrare & Minoriteter 1997:1. (s 12-15) de los Reyes, Paulina, Irene Molina & Diana Mulinari (red) 2002. Maktens (o)lika förklädnader. Kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige. Stockholm: Atlas. (kap 7, 8 och 9) Furseth, Inger, 2005. Religionssociologi. En introduktion. Malmö: Liber. (308 s) Hjerm, Mikael & Peterson, Abby (red), 2007. Etnicitet. Perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups. (272 s) I&M Invandrare och minoriteter, Religionsdialog nr 5 oktober 2002. (35 s) Karlsson, Minganti, Pia, 2007. Muslima. Islamisk väckelse och unga kvinnors förhandlingar om genus i det samtida Sverige. Stockholm: Carlssons Tillkommer skönlitterär text samt artikel enligt lärares anvisning Referenslitteratur Eriksson, Catharina, Eriksson Baaz, Maria & Thörn, Håkan (red), 2000. Globaliseringens kulturer. Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa.