Religionspedagogik: kandidatkurs, 15 hp

Innehåll

Kursen ger grundläggande kunskaper i teori och metod inom religionspedagogik. En central tematik är förhållandet mellan olika samhälleliga diskurser och kunskaps- och lärandeperspektiv i historia och nutid. Härigenom belyses bakgrunden till olika pedagogiska synsätt och förhållningssätt samt pedagogiska perspektivskiften på såväl individnivå som kollektiv nivå. I kursen utforskas vidare förhållandet mellan teori och praxis i olika församlingskontexter utifrån synsätt på människa, kyrka, kunskap och lärande. Därutöver ges möjlighet till självständig fördjupning inom församlingsinriktad religionspedagogik alternativt skolinriktad religionspedagogik.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• redogöra för religionspedagogiska begrepp och problemområden,
• beskriva förhållandet mellan olika samhälleliga diskurser och kunskaps- och lärandeperspektiv i historia och nutid,
• visa kunskap om likheter och skillnader mellan centrala teoribildningar inom det pedagogiska fältet,
• visa förståelse för relationen mellan teori och praxis i olika lärandemiljöer och sätten att beforska denna relation,
• beskriva hur synen på människa, samhälle, församling, kunskap och genus kan inverka på pedagogiskt tänkande och utövande.

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• använda religionspedagogiska begrepp för att synliggöra lärandeperspektiv i kyrka, skola och samhälle,
• diskutera förhållandet mellan olika samhälleliga diskurser och kunskaps- och lärandeperspektiv i historia och nutid,
• tillämpa kunskaper om centrala teoribildningar inom det pedagogiska fältet i analys av forskning och praxis,
• analysera relationen mellan teori och praxis i lärandemiljöer med hjälp av olika metoder,
• kritiskt diskutera hur synen på människa, samhälle, församling, kunskap och genus kan inverka på pedagogiskt tänkande och utövande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• förklara centrala problemområden kopplade till kunskap och lärande med hjälp av religionspedagogiska begrepp,
• uppvisa förmåga att urskilja produktiva lärandemiljöer samt reflektera över deras underliggande förutsättningar,
• reflektera kritiskt över hur den egna synen på människa, samhälle, församling, kunskap och genus kan inverka på pedagogiskt tänkande och utövande,
• uppvisa ett kritiskt förhållningssätt till de källor och den litteratur som behandlas,
• reflektera över relevansen av religionspedagogisk kunskap samt identifiera behov av ytterligare kunskap inom området.

Behörighetskrav

Univ: För kursen fordras universitets- eller högskolestudier i teologi och/eller religionsvetenskap omfattande 60 hp med godkänt resultat på minst 45 hp, varav minst 7,5 hp utgörs av historisk och praktisk teologi och 7,5 hp religionsbeteendevetenskap.

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar, en mindre fältstudie samt skriftliga och muntliga seminarier. När kursen ges som nätkurs sker undervisningen via kursplattformen och seminarier anordnas delvis muntligt online. På kursen förekommer litteratur på engelska, den studerande måste därför kunna tillgodogöra sig litteratur på detta språk för att klara kursen.

Examination

Examination sker individuellt och innefattar skriftlig tentamen, liten fältstudie samt seminarier. För betyget Godkänd på hela kursen krävs godkänt på samtliga examinerande uppgifter. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs minst godkänt på samtliga examinerande uppgifter samt Väl godkänd på skriftlig tentamen och fältstudie.

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Antalet provtillfällen är begränsat till fem.

För student som har beslut om rekommenderat stöd på grund av funktionsnedsättning kan examinator besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov och kursens förväntade studieresultat. För mer information se Handläggningsordning för stöd till studenter med funktionsnedsättning samt Regel för betyg och examination.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.