Svenska språkets grammatik, 7,5 hp
Kursen är nedlagd från och med 2025-05-08
Innehåll
I kursen beskrivs svenska språket som språksystem. Beskrivningen utgår från ett funktionellt perspektiv på språk och språkanvändning, men även andra språkteoretiska inriktningar aktualiseras, såsom interaktionell lingvistik och kognitiv lingvistik. Den språkliga analys och kategorisering som utgör kursens kärna, liksom använd terminologi, är dock språkvetenskapligt allmängods. Svenska språket behandlas med fokus på språkliga kategoriers form, betydelse och funktion. Detta innebär att man studerar hur ord, fraser, satser och meningar är uppbyggda och vilka centrala mönster och regler som finns i modern svenska, framför allt när det gäller ordbildning, ordböjning och ordföljd samt konstruktioner som är vanliga i samtalsspråk, t.ex. batterier, säljer ni det här? I samband med behandlingen av grammatiska kategorier och regler tas vanliga språkriktighetsfrågor upp till diskussion, t.ex. användningen av sin och hans/hennes. Vidare behandlas ords referens och betydelse samt betydelserelationer mellan ord. Särskild vikt läggs vid ords flertydighet och hur ett ords olika betydelser kan vara relaterade till varandra. Även fraser och satser som utgör relativt fasta enheter diskuteras, bl.a. fraser som lägga korten på bordet. Kursen har ett språkjämförande perspektiv med fokus på vad som är speciellt med svenskan eller de skandinaviska språken generellt. Språkliga kategorier och mönster i svenskan belyses också i språkinlärningsperspektiv genom exempel från barns språkutveckling.
Förväntade studieresultat
Efter genomförd kurs ska den studerande kunna: redogöra för och exemplifiera de olika nivåerna i språkbeskrivningen (fo¬nem, grafem; morfem, ord, fras, sats, mening) och centrala begrepp som huvudord och bestämning och överordning och underordning beskriva centrala mönster och regler när det gäller svenskans ordbildning, ordböjning och ordföljd samt ett urval grammatiska kon¬struktioner genomföra en grammatisk analys (morfologi, syntax) i en¬lighet med de modeller som tillämpas i kursen, bl.a. positionsgrammatisk analys redogöra för svenskans fonologi både på ordnivå och sats¬nivå redogöra för lexikala enheters form och betydelse och ords betydelserelationer samt olika modeller för ordsemantisk analys genomföra en ordsemantisk analys diskutera gränsdragningsproblem i den språkliga kategoriseringen, bl.a. när det gäller ordklasser ge en karaktäristik av svenska språkets fonologi, morfologi och syntax i ett språk¬typologiskt perspektiv samt kunna ge exempel på problematiska drag i svenskan i språkinlärningsperspektiv göra iakttagelser av svenskt språkbruk i tal och skrift och beskriva iakttagel¬serna med hjälp av språkvetenskaplig terminologi diskutera ett urval språkriktighetsfrågor och problematisera beteckningar som rätt/fel och bra/dåligt språk.
Behörighetskrav
En B (Områdesbehörighet 2 med ett eller flera undantag)
Undervisningens upplägg
Den studerande förväntas aktivt söka kunskap och även utveckla strategier för det egna lärandet. Läraren ska sträva efter att kontextualisera undervisningen, dvs. sätta in den nya kunskapen i sitt sammanhang, samt söka förankra innehållet i den studerandes erfarenheter, för att på så sätt stimulera integreringen av den nya kunskapen. Undervisningen består av lektioner, gruppövningar och seminarier, varav vissa kan vara obligatoriska.
Examination
Kursen examineras dels löpande genom uppgifter som redovisas muntligt eller skriftligt, dels genom skriftlig sluttentamen. På kursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses att bestämma betyg. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Litteratur
Obligatorisk litteratur ca 640 textsidor och ca 80 sidor med analysövningar.
Andersson, Lars-Gunnar 2004. Språktypologi och språksläktskap. 4:e uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Ca 95 s. Bolander, Maria 2005. Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber. Ca 200 s. Bolander, Maria 2005. Funktionell svensk grammatik. Övningsbok. Stockholm: Liber. Ca 70 s. Eriksson, Mats 2001. Syntaxens sociala sida en inledande diskussion av turtillägg i samtal. I: Språk och Stil 11. S. 5-24. Håkansson, Gisela 1998. Språkinlärning hos barn. Lund:Studentlitteratur. Ca 125 s. Jakobson, Ulrika 2002. Om det metaforiska mötet mellan konkreta verb som svenskans gå och ligga och engelskans run. I: Språk och Stil 12. S. 189 210. Kotsinas, Ulla-Britt 1990. Ordbildning i slangspråk. I: Svenskans beskrivning 19. S. 137-148. Lindholm. Camilla och Lindström, Jan 2004. Dislokationer och fristående topiker. Två annexkonstruktioner i talad svenska. I: Svenskans Beskrivning 26. S. 196-207. Sköldberg, Emma 2002. Idiom, flertydighet och kreativa skribenter. I: Språk och Stil 12. S. 47-58. Språkriktighetsboken 2005. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 93. Stockholm. S. 219-236 (Pronomen), 239-260 (Kongruens), 356-360, 373-383 (Utelämningar och tillägg) Svenska språknämndens hemsida. http://www.spraknamnden.se/ Tidskriften Språkvård Ett tidskriftsnummer väljs av undervisande lärare. Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan och Andersson, Erik 2001. Inledning till grammatiken. Stockholm: Svenska Akademien och Norstedts Ordbok. Ca 80 s. Westman, Margareta 1987. Åsikter om svenskt språkbruk. I: Språkvård 1989/3. S. 5-16. Referenslitteratur till Svenska språkets grammatik Anward, Jan och Nordberg, Bengt (red.) 2005. Samtal och grammatik. Studier i svenskt samtalsspråk. Lund: Studentlitteratur. Dahl, Östen 2000. Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. Garlén, Claes 1987. Svenskans fonologi. Lund:Studentlitteratur. Hultman, Tor G. 2003. Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Norstedts Ordbok. Liljestrand, Birger 1993. Så bildas orden. Handbok i ordbildning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Josefsson, Gunlög 2001. Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund:Studentlitteratur Josefsson, Gunlög 2005. Ord. Lund: Studentlitteratur. Larsson, Kent 1980. Svenska meningar. Lund:Studentlitteratur Malmgren, Sven-Göran 1994. Svenskans lexikologi. Lund:Studentlitteratur. Platzack, Christer 1998. Svenskans inre grammatik det minimalistiska programmet. Lund: Studentlitteratur. Språkbankens hemsida. http://spraakbanken.gu.se Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan och Andersson, Erik 1999. Svenska Akademiens grammatik. Band 1-4. Stockholm: Svenska Akademien och Norstedts Ordbok. af Trampe, Peter 1989. Språkbrukaren och orden. Lund: Studentlitteratur. Växjö universitet, Institutionen för humaniora. Övningar på satsschema på internetadressen www.hum.vxu.se/utb/amnen/svenska/gram/huvuds.htm Handböcker Nationalencyklopedins ordbok 1995 96. Band 1 3. Höganäs. Ord för ord. Svenska synonymer och uttryck. 1982 eller senare upplaga. Språkriktighetsboken 2005. (Skrifter utgivna av svenska språknämden 93.) Stockholm. Strömquist, Siv 2005. Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerups. Svensk ordbok. 1999. Göteborg. Svenska akademiens ordlista över svenska språket. 1998. Stockholm. Svenska skrivregler. 2005. (Skrifter utg. av svenska språknämnden 82.) Stockholm. Svenska språknämndens uttalsordbok 2003. Stockholm: Svenska språknämnden & Norstedts ordbok.
Svenska språknämnden
Svenskt språkbruk
: ordbok över konstruktioner och fraser.
1. uppl. :
Stockholm :
Norstedts ordbok :
2003 :
1433 s. :
ISBN: 91-7227-346-1
Se Umeå UB:s söktjänst