Svenska med inriktning mot språkkonsultverksamhet 1, 30 hp
Kursen är nedlagd från och med 2025-05-08
Innehåll
Kursen introducerar de grundläggande vetenskapliga verktygen för en språkkonsults kommande yrkesverksamhet. Studenterna informeras om språkkonsultyrkets förutsättningar och krav. Studenterna får tillgång till metodiska och teoretiska resonemang som rör skrivande, grammatik, språkteknologi och textanalys. De insamlade kunskaperna prövas via praktiska språkkonsultrelaterade uppgifter, som examineras både muntligt och skriftligt. Kursen består av fem avgränsade moment. MOMENT 1: Introduktion (4,5 hp) Momentet utgör en introduktion till utbildningen och syftar till att ge en orientering om det framtida arbetsuppdraget ur olika aspekter. Språkkonsultens arbetsområde presenteras översiktligt och olika mottagargrupper och mottagaranpassning av texter diskuteras. Studenterna förväntas alltså efter momentet ha tillägnat sig en inledande kännedom om språkets roll i det moderna svenska samhället. Innehåll Momentet består av tre olika delar. För det första ska studenten påbörja utvecklingen av sin yrkesidentitet genom att diskutera det blivande arbetsuppdraget. För det andra diskuteras de tänkbara avnämargrupperna för språkkonsultens arbete och för det tredje diskuteras olika synsätt på språkriktighet ur ett språkkonsultperspektiv. Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner. Förväntade studieresultat Studenten ska efter genomgånget moment: kunna redogöra för sin egen syn på språkriktighet förstå det blivande arbetsuppdragets mångfald och variationsrikedom översiktligt kunna redogöra för en språkkonsults arbetsområde ha fått en introducerande förståelse för mottagare och mottagaranpassning kunna föra diskussioner om språkliga funktionshinder på inledande nivå kunna diskutera frågor som rör svenska som andraspråk Examination Momentet examineras skriftligt. MOMENT 2: Grammatik I (7,5 hp) Momentet är i första hand teoretiskt och behandlar svenska språkets grammatik ur ett deskriptivt perspektiv. Detta sätts i kontrast till en normativ språksyn. Momentets innehåll vinklas mot sådana grammatiska frågor som är relevanta för en språkkonsults yrkesutövning. Innehåll Under momentets gång behandlas den grundläggande grammatiska terminologin samt de olika språknivåerna; fonologi, morfologi, lexikon, syntax och text. Studenterna får också träna sin grammatiska kompetens utifrån språkkonsultrelaterade grammatiska problemformuleringar. Olika språksyner behandlas, t.ex. normativ och deskriptiv grammatik. Undervisningen sker i form av lektioner, seminarier och gruppövningar. Förväntade studieresultat Studenten ska efter genomgånget moment: kunna redogöra för språkvetenskapliga problem med hjälp av grammatisk terminologi kunna förklara språkvetenskapliga problem för icke språkvetare kunna analysera språkprov fonologiskt, morfologiskt, lexikalt, syntaktiskt och textlingvistiskt kunna redogöra för skillnader mellan en normativ och en deskriptiv grammatik kunna redogöra för skillnader mellan muntlig och skriftlig grammatik kunna diskutera modern grammatisk forskning på ett övergripande sätt Examination Momentet examineras med en skriftlig tentamen. MOMENT 3: Språkteknologiska hjälpmedel (3 hp) Under momentet kommer olika webbaserade språkteknologiska hjälpmedel, t.ex. konkordanser, databaser och skrivstödsprogram att presenteras strategiskt, teoretiskt och praktiskt. I den teoretiska delen av momentet ska studenten värdera olika typer av hjälpmedel. I den praktiska delen arbetar studenterna självständigt med dessa hjälpmedel. Innehåll Momentet utgörs av tre olika perspektiv: ett strategiskt där de språkteknologiska hjälpmedlen diskuteras ur samhällelig och politisk synvinkel, ett praktiskt där studenterna själva prövar olika typer av språkteknologiska hjälpmedel, och ett teoretiskt där studenterna tränas i att utvärdera ett språkteknologiskt hjälpmedel. Momentet läses delvis parallellt med moment 4 och 5. Undervisningen sker i form av seminarier och gruppövningar. Förväntade studieresultat Studenten ska efter genomgånget moment: kunna redogöra för vilka typer av språkteknologiska hjälpmedel som finns på marknaden, både fria hjälpmedel som distribueras eller används över Internet, och hjälpmedel som distribueras via kommersiella företag kunna diskutera vilka möjligheter och begränsningar som dagens språkteknologi medför kunna analysera och utvärdera språkteknologiska hjälpmedel kunna redogöra för dagens politiska inställning till språkteknologiska hjälpmedel Examination Momentet examineras muntligt och skriftligt. I den muntliga redovisningen prövas studenternas praktiska erfarenheter, i den skriftliga redovisningen prövas studenternas teoretiska kunskaper. MOMENT 4: Skriftlig framställning (4,5 hp) Med hjälp av praktiska övningar och diskussioner tränas studenternas egen skrivförmåga inom olika arbetslivsrelaterade genrer, t.ex. utredningstexter, informationsmaterial och webbtexter. Under momentet ska studenterna även bli förtrogna med handböcker som är viktiga för en språkkonsults arbete. Momentet läses helt eller delvis parallellt med moment 3 och 5. Utifrån de genrer som behandlas i moment 5 skriver studenterna egna texter som ventileras i grupp. Förväntade studieresultat Studenten ska efter genomgånget moment: kunna redogöra för de specifika särdrag som tillhör olika arbetslivsrelaterade skriftliga genrer vara vana att arbeta med relevanta handböcker förstå vad det innebär att närläsa en brukstext kunna ge konstruktiv kritik på andras brukstexter kunna ta emot konstruktiv kritik på egna brukstexter kunna producera arbetsrelaterade texter efter gällande normer Examination Momentet examineras genom individuella skrivuppgifter som ventileras i seminarieform. MOMENT 5: Textanalys (10,5 hp) Under detta moment analyseras olika moderna sakprosatexter utifrån olika textanalytiska modeller: traditionell strukturalistisk och textlingvistisk textanalys, kritisk diskursanalys och multimodal textanalys. Skillnader mellan dessa olika modeller diskuteras teoretiskt. Praktiskt får studenterna både i grupp och enskilt arbeta med att diagnostisera olika typer av texter och efter en textanalys presentera på vilket sätt texten kan förbättras. Fokus ligger på myndighetstexter, reklamtexter, populärvetenskapliga texter, informations¬material, handböcker och skrivelser. I momentet ingår också delar som rör språk¬vetenskaplig genreanalys, receptionens betydelse, läsbarhetsfrågor, samt skillnader mellan webbtexter och deras pappersburna motsvarigheter. Innehåll Momentet är indelat i en teoretisk och en praktisk del vilka följer varandra parallellt. I den teoretiska delen tas olika textanalytiska modeller upp och deras olika syften och mål diskuteras. Här behandlas också specifika begrepp och företeelser som har stor betydelse för en textanalytisk bedömning upp, t.ex. genre, läsbarhet och medium. Ett speciellt undervisningstillfälle rör vilka krav som olika typer av receptioner kan ställa på texter. I den praktiska delen analyserar studenterna ca fem sakprosatexter, och tränas därmed i att avgöra dessa texters svagheter utifrån den diskurs där texterna ska användas. Studenterna ska sedan ge förslag på förbättringar på ett lättfattligt sätt. Momentet läses parallellt med moment 3 och 4. Undervisningen sker i form av lektioner, seminarier och gruppövningar. Förväntade studieresultat Studenten ska efter genomgånget moment: kunna redogöra för vad en text är utifrån språkvetenskaplig teori kunna redogöra för syftet med traditionell strukturalistisk och textlingvistisk textanalys, kritisk diskursanalys samt multimodal textanalys kunna redogöra för skillnaderna mellan dessa modeller kunna redogöra för grunderna i språkvetenskaplig genreteori kunna redogöra för vad begreppet läsbarhet innebär kunna redogöra för receptionens betydelse för en texts språkliga utformning kunna redogöra för modern språkvetenskaplig textanalytisk teori på ett övergripande sätt Vidare ska studenten på ett objektivt sätt och genom att använda adekvat språkvetenskaplig terminologi kunna utföra kvalitativa kritiska textanalyser på sakprosatexter där följande moment behandlas: textens kontext textens textuella karaktär textens ideationella (innehållsliga) karaktär textens interpersonella (relationella) karaktär Studenterna ska också kunna redogöra för en texts svagheter och kunna förklara för en icke språkvetare hur texten kan förbättras och varför. Examination Momentets teoretiska del tenteras separat med en skriftlig tentamen. Den praktiska delen tenteras genom en textanalytisk redogörelse kring en språkkonsultrelaterad text som kommer att ventileras på ett avslutande seminarium.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs ska studenten: - översiktligt kunna redogöra för en språkkonsults arbetsområde - vara förtrogen med vilka språkteknologiska verktyg som idag finns tillgängliga på marknaden, samt kunna utvärdera dem - kunna redogöra för svenska språkets grammatik på en grundläggande nivå - kunna använda grammatisk terminologi vid diskussion av språkfrågor - kunna prestera och bedöma arbetsrelaterade texter efter gällande normer - kunna redogöra syftet med traditionell strukturalistisk och textlingvistisk textanalys, kritisk diskursanalys, multimodal textanalys - på ett vetenskapligt sätt kunna utföra kritiska textanalyser på sakprosetexter - översiktligt kunna redogöra för språkvetenskaplig genreteori
Behörighetskrav
Eng B (Områdesbehörighet 2 med ett eller flera undantag)
Undervisningens upplägg
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar samt obligatoriska övningar (både enskilt och i grupp).
Examination
Vid skriftlig tentamen anordnas ett ordinarie provtillfälle i anslutning till undervisningen. För studenter som inte godkänts vid det ordinarie provet anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning till detta. Den som godkänts i prov har inte rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg. Samtliga skriftliga salsexaminationer sker med kodade prov. Muntlig examination innebär obligatorisk närvaro vid aktuella seminarietillfällen. Examinator på momenten utses av Humanistiska fakultetsnämnden. Student som underkänts två gånger i prov på momentet eller på del av moment har rätt att begära annan examinator hos Humanistiska fakultetsnämnden. Som betyg på momenten används Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För sammanfattningsbetyget Väl godkänd på hela kursen krävs att studenten uppnått betyget Väl godkänd på minst 16,5 hp. Tillgodoräknande Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning. Ansökan på särskild blankett ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå.
Övriga föreskrifter
Kursen läses endast inom Språkkonsultprogrammet.
Litteratur
Giltig från: 2010 vecka 35
1SV006
Kurslitteratur Moment 1: Introduktion (4,5 hp) Ahlgren, Inger. 2002. Teckenspråk . I: Språkvård 4:2002. Allén, Sture, Gellerstam, Martin & Malmgren, S-G. 1989. Orden speglar samhället. Björk, Eva. 2003. Punktskriften gör mig självständig . I: Språkvård 2:2003. s. 30-34. Englund, Helena & Maria Sundin. 2006. Att skriva tillgängliga webbtexter . I: Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts akademiska förlag, Stockholm. S. 130-138. Hård af Segerstad, Ylva. 2002. Konsonantskrift och smilisar . I: Språkvård 4:2002. Josephson, Olle. 1999. Folk och språkvetare om attityder till svenska språket. I: Språkvård 2:1999. s. 4-14. Josephson, Olle. 2004. Standardnormen i ett mångspråkigt Sverige. I: Svenskans beskrivning 26. s. 48-66. Josephson, Olle. 2006. En bok om textvård . I: Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts akademiska förlag, Stockholm. S. 5-23. Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket. 2002. SOU 2002:27. Kap. 12, 13, 14, 15, 19. Nyström Höög, Catharina. 2006. Den mottagaranpassade myndigheten . I: Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts akademiska förlag, Stockholm. S. 85-93. Nämnd, inte glömd. Historik över Nämnden för svensk språkvård och Svenska språknämnden 1944 2007. 2007. Ca 100 s. Språkriktighetsboken. 2005. Utarbetad av Svenska språknämnden. Norstedts akademiska förlag, Stockholm. Westman, Margareta. 1989. Åsikter om svenskt språkbruk . I: Språkvård 3:1989. s. 5-16. Frågor och svar samt Ledare ur det senaste numret av Språktidingen. Summa sid. c:a 400. Moment 2: Grammatik I (7,5 hp) Anward, Jan. 2001. Allt du önskar kan du få. Om SAG och talspråket. I: Svenskans beskrivning 24. Linköping. s. 329-353. http://www.ep.liu.se/ecp/006/028/ecp00628b.pdf Dahl, Östen. 2000. Språkets enhet och mångfald. Studentlitteratur. S. 203-214, 223-268 Dahl, Östen. 2003. Grammatik. Studentlitteratur. 127 sid. Hultman, Tore G. 2003. Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Norstedts ordbok. 314 sid. Karlsson, Anna-Malin & Holmberg, Per. 2006. Grammatik med betydelse : en introduktion till funktionell grammatik. Uppsala 222 s. Språkriktighetsboken. Stockholm: Norstedts. (urval av problemområden, max 50 sid,) Teleman, Ulf. 2001. Ser du stjärnan i det blå. Om grammatisk beskrivning och normering . I: Svenskans beskrivning 24. Linköping. S. 289-304. http://www.ep.liu.se/ecp/006/025/ecp00625b.pdf Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik. 2001. Inledning till grammatiken. Stockholm: Norstedts ordbok 86 sid. Summa sid. 800. Moment 3: Språkteknologiska hjälpmedel (3 hp) Domeij, Richard. 2005. Datorn granskar språket. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 92. Norstedts. Falun. 119 s. Human Language Technologies for Europe. 2006. EU-rapport om språkteknologi och det mångspråkiga samhället (kan laddas ner som pdf). 64 s. IT-kommissionen, 2002, Svensk språkteknologi vadan och varthän? http://www.itkommissionen.se/dynamaster/file_archive/020219/32aeb58f417ec9c2714c01db7f0a7116/Rapport%20Spr%E5kteknologi.pdf 10 sid. Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket. 2002. SOU 2002:27. Kap. 17. S. 421-448. Strangert, Eva. 2007. Svensk språkteknologi existerande forskningsinfrastruktur och framtida behov. Vetenskapsrådet. 124 s Summa sid. 300. Moment 4: Skriftlig framställning (4,5 hp) Barbro Ehrenberg-Sundin. Kerstin Lundin. 2003. Att skriva bättre i jobbet : en basbok om brukstexter. Norstedts. 189 s. Hedlund, Anneli. 2006. Klarspråk lönar sig. Regeringskansliet. 70 s. Kronmarker, Marie. 2003. Tala om texter. Om konsten att coacha, närläsa och ge gensvar. Fojo, Kalmar. Myndigheternas skrivregler, 2004. Regeringskansliet. 121 s. Strömquist, Siv. 2005. Skrivboken: skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Gleerups, Malmö. Svenska skrivregler. Utgivna av Svenska språknämnden, 2000. Liber, Stockholm. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL). Trettonde uppl., 2006. Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktioner och fraser. Norstedts, Stockholm. Summa sid. 600 (flera verk läses extensivt). Moment 5: Textanalys (10,5 hp) Ekvall, U. 1995. Läroboken begriplig och intressant? I: Strömquist, S. (red.) Läroboksspråk. (Ord och stil 26.) Hallgren & Fallgren, Uppsala. S. 47-76. Engelbretsen, M. 2000. Tale skrift digital skrift . I: Human IT, 2-3. S. 77-102. Finns tillgänglig på URL: http://www.hb.se/bhs/ith/humanit.htm Englund, B. & Ledin, P. Teoretiska perspektiv på sakprosa. Studentlitteratur. S. 35-122, 203-238. Eriksson, G. & Svensson, L. 1986. Den populärvetenskapliga textens detaljstruktur . I: Vetenskapen i underlandet. Norstedts, Stockholm. S. 127-163. Gunnarsson, B.-L. 1990. Makrotematiska och pragmatiska mönster i medicinska artiklar . I: Svenskans beskrivning 17. Andersson, E. & Sundman, M. (utg.). S. 97-114. Gunnarsson, B.-L. 1996. Populärvetenskapens register om texten, syftet och läsaren . I: Språk och stil. Tidskrift för svensk språkforskning. Ny följd nr 6. S. 79-92. (Även i Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. S. 297-310. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. S. 141-154.) Halliday, M. 2003. The language of science. London (urval ca 100 sid.) Hellspong, L. & Ledin, P. 1997. Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys. Studentlitteratur, Lund. S. 11-195. Josephson, O. 1991. Varför en lätt text kan vara svår att förstå? I: Wijk-Andersson, E. (red.) Kultur, text, språk. Hallgren & Fallgren Studieförlag. S. 27-38. Korpus, E. 2008. Reklamiska. Guldäggsannonser 1975-2007. Örebro. S. 153-280. Kress, G. & van Leeuwen, T. 1998. (The critical) Analysis of newspaper layout . I: Bell, A. & Garett, P. Approaches to media discourse. Blackwell, Oxford & Malden. S. 186-219. Kress, G. & van Leeuwen, T. 2001. Multimodal discourse: the modes and media of contemporary communication. London: Arnold. S. 1-44. Ledin, P. 1997. Intertextualitet, smärta och ett mångstämmigt Apotek. I: Till Barbro. Texter och tolkningar tillägnade Barbro Söderberg den 23 september 1997. MINS 45. Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. S. 63-86. Melin, L. 2000. Språk som syns. Hallgren & Fallgren, Uppsala. S. 11-111. Mårdsjö, K. 1992. Människa, text, teknik tekniska handböcker som kommuni¬kationsmedel. (Linköping Studies in Art and Science 82). S. 12-22, 92-173.
Swales John M.
Genre analysis
: English in academic and research settings
Cambridge :
Cambridge Univ. Press :
1990 :
xi, 260 s. :
ISBN: 0-521-32869-1 (inb.)
Se Umeå UB:s söktjänst