Kulturgeografiska metoder, 15 hp

Innehåll

Kursen ger en introduktion till undersöknings- och analysmetoder som är vanligt förekommande i kulturgeografiska studier.

Modul 1: Vetenskapliga studier, 2 hp
Modulen behandlar grundläggande förutsättningar för vetenskapligt arbete i kulturgeografi genom att gå igenom forskningsprocessens steg, vetenskapligt skrivande, forskningsetik samt relationen mellan syfte och metod. Vidare behandlas metodval i relation till olika vetenskapsteoretiska utgångspunkter.

Modul 2: Kvantitativa metoder, 6,5 hp
I modulen behandlas hur beskrivande och analytisk statistik används i kulturgeografiska analyser. Modulen innehåller även praktiska tillämpningar av kvantitativa metoder för analys med hjälp av statistikprogramvara.

Modul 3: Kvalitativa metoder, 6,5 hp
Modulen ger kunskaper om kvalitativa metodtraditioner inom kulturgeografisk forskning. Forskningsprocessens steg i användandet av kvalitativ metod behandlas från forskningsdesign, insamling av material till analys. Exempel på metodtraditioner som presenteras är tematisk analys och diskursanalys. Modulen omfattar egen tillämpning och reflektion kring kvalitativ analys.

Förväntade studieresultat

*Kunskap och förståelse *
1, Återge grundläggande kunskaper om vetenskapsteoretiska begrepp,
2, beskriva kvantitativa metodtraditioner och olika kvantitativa datamaterial,
3, beskriva olika kvalitativa metodtraditioner samt den kvalitativa forskningsprocessen,

*Färdighet och förmåga *
4, producera och tolka såväl deskriptiv statistisk som sambandsanalyser,
5, planera och genomföra en begränsad kvalitativ datainsamling samt reflektera över metodval och genomförande,
6, genomföra en kvalitativ analys av insamlat material med stöd i relevant metodlitteratur,

* Värderingsförmåga och förhållningssätt*
7,självständigt utvärdera vilken metod som är lämplig utifrån studiens syfte och datamaterial,
8, förhålla sig reflexivt till den egna analysen och tolkningen samt den egna rollen i forskningsprocessen, inklusive etiska överväganden,

9, kritiskt granska vetenskapliga studier utifrån såväl kvalitativ som kvantitativ forskningstradition.

Behörighetskrav

Univ: Introduktion till kulturgeografi, 15 hp, Teman inom kulturgeografi, 15 hp, samt ytterligare kulturgeografiska kurser om 30 hp eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier och handledda laborationer. Under respektive delmoment skall den studerande genomföra ett antal självständiga eller gruppvisa arbetsuppgifter. Delar av undervisningen kan komma att ges på engelska och med hjälp av distansöverbryggande teknik.

Examination

Kursen examineras genom följande prov:

Modul 1:
Aktivt deltagande i examinerande seminarium. (G/U)

Modul 2:
Två individuella skriftliga uppgifter varav en bedöms (VG/G/U) och den andra poängbedöms, en mindre salstentamen (G/U) samt aktivt deltagande i examinerande seminarium (G/U).

Modul 3:
Modulen examineras genom fyra seminarier (G/U) samt en poängbedömd individuell examinationsuppgift. (VG/G/U). Den individuella examinationsuppgiften består av en skriftlig text som presenteras muntligt vid det fjärde seminariet.

På hela kursen ges något av betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Betyg på kursen sätts först när samtliga prov är godkända.
Inlämningsuppgifterna poängsätts i enlighet med uppgifterna ovan. Minst 50 procent av maxpoängen på respektive inlämningsuppgift och godkänt på varje seminarium krävs för godkänt. Sent inlämnade uppgifter kan inte få mer än 70 procent av maxpoäng för den uppgiften.
För godkänt betyg på modul 1 krävs aktivt deltagande vid seminariet. För godkänt på modul 2 krävs godkänt på samtliga examinerande uppgifter och för väl godkänt krävs dessutom minst 75 procent av maximal poäng på den poängsatta individuella skriftliga inlämningsuppgiften. För godkänt på modul 3 krävs godkänt på samtliga examinerande uppgifter och för väl godkänt krävs dessutom minst 75 procent av maximal poäng på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften. För godkänt på kursen krävs godkänt på samtliga moduler. För väl godkänt på kursen krävs dessutom väl godkänt betyg på modul 2 och 3.
Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.
Betyg kan inte överklagas, d.v.s. prövas av någon högre instans, men en student kan alltid göra anmärkningar mot rättningen eller begära att examinator omprövar sitt beslut
Studerande som erhållit godkänt resultat på prov kan ej genomgå förnyat prov för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Sådan förfrågan ska prövas skyndsamt. Begäran om ny examinator ska ställas till studierektor.
Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Ansökningar handläggs av Examensenheten vid Studentcentrum

För student som har beslut om rekommenderat stöd på grund av funktionsnedsättning kan Examinator besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov och kursens förväntade studieresultat. För mer information se Handläggningsordning för stöd till studenter med funktionsnedsättning samt Regel för betyg och examination.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år.

Övergångsbestämmelser

Regel för betyg och examination reglerar vad som gäller för omprov i de fall en kurs avvecklats eller en kursplan genomgått större förändringar.

Beskrivning av utbildningen

Kursen ger grundläggande kunskaper om kvantitativa och kvalitativa metoder som används inom kulturgeografisk forskning och tillämpad samhällsplanering.

*Moment 1: Vetenskapliga studier, 2 hp.
*Momentet ger grundläggande kunskaper i vetenskapsteori och vetenskapligt arbete. Grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp behandlas och relateras till det kulturgeografiska ämnet. Skillnader och likheter mellan kvantitativa och kvalitativa studier diskuteras.

Moment 2: Kvantitativa metoder, 6,5 hp.
Momentet ger grundläggande kunskaper inom kvantitativ metod och behandlar analys och beskrivning av kvantitativa data med hjälp av statistikprogram (t ex SPSS). Kursen behandlar också hur beskrivande och analytisk statistik används i kulturgeografiska analyser.

Moment 3: Kvalitativa metoder, 6,5 hp.
Momentet ger kunskaper om kvalitativa metodtraditioner inom kulturgeografisk forskning. Forskningsprocessens steg i användandet av kvalitativ metod behandlas från forskningsdesign, insamling av material till analys. Exempel på metodtraditioner som presenteras är tematisk analys, diskursanalys och narrativ analys. Momentet omfattar egen tillämpning och reflektion kring kvalitativ analys.