Våra matvanor ur ett sociologiskt perspektiv, 7,5 hp
Innehåll
Vi är idag omgivna av mer information om mat och näring än någonsin tidigare, och ändå avviker ofta våra matvanor från vetenskapliga råd. Trenddieter ökar i antal, övervikt beskrivs som en epidemi och hjärtsjukdomar är fortfarande den huvudsakliga dödsorsaken i många i-länder. Samtidigt finns även problem med undervikt och undernäring. Trots att intentionen är god, möts ofta försök att påverka människors matvanor med starka reaktioner. Det kan förekomma kulturkrockar och det finns över huvud taget en tendens till konflikt kring mat, oavsett om det beror på förekomsten av kontrasterande råd eller på de olika kulturella regler som både individer och företag måste anpassa sig till. För att bättre förstå dessa konflikter och dilemman behöver människor som arbetar med mat och/eller hälsa veta hur matvanor skapas och vilka faktorer som påverkar dem i olika perioder av livet.
I denna kurs undersöks matval och ätbeteende med utgångspunkt från klass, genus, etnicitet, ålder, socio-ekonomisk status, livsstadium, religion, geografisk region och familjestruktur. Den moderna föreställningen om individens ansvar för sin hälsa ställs mot samhällsstrukturer som hjälper eller stjälper försöken att äta hälsosamt. Detta komplexa samspel mellan agentskap och struktur tillämpas sedan på verkliga situationer genom uppgifter som handlar om tillgång, diskurser kring mat och hälsa samt personlig/professionell utveckling.
Kursen riktar sig både till yrkesgrupper och individer som möter matrelaterade vardagsdilemman och ger dem verktyg för att identifiera problem och förstå olika synsätt på mat, vilket ger dem möjlighet att fungera som medlare eller bollplank i svårlösta situationer. Möjliga målgrupper för kursen är förskolelärare, psykologer, restaurangpersonal och olika yrkesgrupper inom vård och omsorg.
Moment 1. Mat som symbol, substans och socialisation, 5 hp
Denna del av kursen täcker faktorer som påverkar matvanor, såsom genus, ålder, etnicitet, social status, livshändelser, religion, familjestruktur, tillgänglighet och kontext. Dessa faktorer betraktas i relation till kulturella definitioner av mat, dess symboliska betydelser, maktrelationer och normer.
Moment 2. Matkultur och yrkesmässig eller personlig utveckling, 2,5 hp
I denna del av kursen analyserar studenten verkliga situationer, aktuella diskurser och sin egen yrkesmässiga eller personliga syn på mat och ätande med hjälp av de sociologiska verktygen från moment 1.
Förväntade studieresultat
Moment 1. Mat som symbol, substans och socialisation, 5 hp
För godkänd kurs ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse
- Visa förståelse för hur sociala strukturer, kulturella normer och sociala faktorer kan påverka matvanor
- Beskriva de moralistiska övertonerna i diskurser kring matvanor i olika kontexter och för olika människor
- Förklara hur socialisation formar matvanor
Färdighet och förmåga
- Identifiera sociala strukturer och kulturella normer som påverkar matvanor i verkliga situationer
- Tillämpa sociologiska termer på aktuella matrelaterade diskurser
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Visa ett reflekterande (öppet) förhållningssätt till matvanor
- Väga olika matrelaterade diskurser mot varandra
Moment 2. Matkultur och yrkesmässig eller personlig utveckling, 2,5 hp
För godkänd kurs ska den studerande kunna
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Reflektera över ett matrelaterat dilemma inom ett professionellt eller familjerelaterat ramverk genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv
Behörighetskrav
Univ: Kurser om minst 90 hp i ett ämne. Dessutom krävs En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).
Undervisningens upplägg
Föreläsningar, litteraturstudier och seminarier är webbaserade. Studenten måste ha tillgång till internet. Allt material är på engelska.
Examination
Examinationen sker genom skriftliga individuella redovisningar samt ett individuellt projektarbete. Examinerande uppgifter kan skrivas på engelska eller svenska. För att bli godkänd på hela kursen måste alla uppgifter betygsättas G. För betyget Väl godkänd krävs VG på det individuella projektarbetet samt en av de skriftliga individuella redovisningarna.
Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller praktik inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/praktiken
Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst 5 provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs, om inte särskilda skäl talar emot det (Högskoleförordningen 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till studierektor för Institutionen för kostvetenskap. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande av kurs (helt eller delvis) kan prövas. Se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning. Ansökan görs på särskild blankett enligt studentcentrums riktlinjer.
.
Litteratur
VÅRA MATVANOR UR ETT SOCIOLOGISKT PERSPEKTIV 7.5 hp
Articles
Symbolic interactionism and critical perspective: divergent or synergistic?
Burbank P.M, Martins D.C
Nurs Philos :
2010 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 11(1), 25-41. doi: 10.1111/j.1466-769X2009.00421.x.
"But it's all true!" commercialism and commitment in the discourse of organic food promotion
Cook G, Read M, Twinner A
Text & Talk :
2009 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 29(2), 151-173
Food and eating as social practice understanding eating patterns as social phenomena and implications for public health
Delormier Treena, Frohlich Ketherine L, Potvin Louise
Sociology of Health & Illness Volume 31, Issue 2, pages 215228, March 2009 :
Obligatorisk
Läsanvisning: doi: 10.1111/j.1467-9566.2008.01128.x.
Higgs S
Social norms and their influence on eating behaviours
Appetite :
2015 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 86: 38-44.
Doi: 10.1016/j.appet.2014.10.021
Democracy versus Distinction: A Study of Omnivorousness in Gourmet Food Writing
Johnston J, Baumann S
American Journal of Sociology :
2007 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 113(1), 165-204
Nutritional health messages in women's magazines: a conflicted space for women readers
Madden H, Chamberlain K
Journal of health psychology :
2004 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 9(4), 583-597
Editorial: What took you so long? Sociology's recent foray into food
McMillan J, Conveney J
Health Sociology Review :
2010 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 19(3): 282-284
"I don't want to be sexists but..."
McPhail D, Beagan B, Champman G.E
Food Culture & society :
2012 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 15 (3) 31. Doi: 10.2752/175174412X13276629246046
"Eat like a man". A social constructionist analysis of the role of food in men's lives
Newcombe M, McCarthy M.B, Cronin J.M, McCarthy S.N
Appetite 59 :
2012 :
Obligatorisk
Läsanvisning: p 391-398
Constructing food choice decisions
Sobal J, Bosogne C.A
Ann Behav Med, 38 Suppl 1 :
2009 :
Obligatorisk
Läsanvisning: S37-46
Doi: 10.1007/s12160-009-9124-5
Thomson D
Big food and the body politics of personal responsibility
Southern Communication Journal :
2009 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 74(1), 2-17
Mindless eating - The 200 daily food decisions we overlook
Wansink B, Sobal J
Envirorment and Behavior :
2007 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 39(1): 106-123
Doi: 10.1177/0013916506295573
Wills W
"The framing of social class distinctions through family food and eating practices"
The Sociological Review :
2011 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 59(4): 725-740
Artiklar kan tillkomma
Referenslitteratur
de Garine I
Views about food prejudice and stereotypes
Social science information :
2001 :
Läsanvisning: 40(3), 487-507
Ward P
Editorial: A sociology of food and eating: Why now?
Journal of Sociology :
2010 :
Läsanvisning: 46; 347-351
Obesity, health, and physical activity: Discourses from the United States
Zieff S.G, Veri M.J
Quest :
2009 :
Läsanvisning: 61(2), 154-179
VÅRA MATVANOR UR ETT SOCIOLOGISKT PERSPEKTIV 7.5 hp
Obligatorisk litteratur
Nestle Marion
Food politics
: how the food industry influences nutrition and health
10. anniversary ed., rev. and expanded :
Berkeley, Calif. :
University of California Press :
cop. 2013 :
510 s. :
ISBN: 9780520275966 (pbk.)
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Artiklar kan tillkomma
Referenslitteratur
The psychology of food choice
Shepherd R., Raats Monique.
Wallingford, UK :
CABI Pub., in association with the Nutrition Society :
2006. :
ISBN: 0-85199-032-0 (alk. paper)
Se Umeå UB:s söktjänst
Lupton Deborah
Food, the body and the self
London :
Sage :
1996 :
175 s. :