Klinisk fysiologi I, 15 hp

Innehåll

Kursen består av tre moduler.

Modul 1: Klinisk neurofysiologi 4 hp. I modul 1 ingår fördjupad teoretisk kunskap i klinisk neurofysiologi samt grunderna för neurofysiologisk diagnostik. Modulen innefattar EEG, motorisk och sensorisk neurografi, EMG, evoked potentials och sömnutredningar.

Modul 2: Klinisk fysiologi 7,5 hp. I modul 2 ingår fördjupad teoretisk kunskap inom klinisk fysiologi (central och perifer cirkulation, respiration, njurar och urinvägar) samt grunderna för diagnostiska metoder. Modulen innefattar metoderna ultraljud av hjärta och kärl, arbetsprov, spirometri-undersökningar, diagnostiska metoder för njurar och urinvägar samt gastrointestinala undersökningar. Modulen omfattar även vikten av kvalitetssäkring inom patientbunden diagnostik och klinisk dokumentation, samt statistik, biostatistik, statistisk terminologi och beräkningar av medicinska mätningar.

Modul 3: EKG-tolkning 3,5 hp. Kunna koppla samt tolka vilo-EKG-kurvor.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse
Studenten ska kunna

• exemplifiera indikationer till varför elektroencefalografi (EEG), neurografier och elektromyografi (EMG) utförs, (modul 1),
• beskriva skillnaden mellan olika montage vid EEG (modul 1),
• beskriva EEG:ets olika rytmer, EEG:ets normala utseende beroende på ålder och vakenhetsgrad, samt vid patologi (modul 1),
• beskriva skillnad mellan motorisk och sensorisk neurografi (modul 1),
• beskriva begreppen amplitud, distal sensorisk/motorisk latens och nervledningshastighet och dess innebörd vid tolkning (modul 1)
• beskriva olika neurografier som kan utföras för diagnostik av karpaltunnelsyndrom (CTS), och hur patologi kan ses vid CTS (modul 1)
• översiktligt beskriva metoderna EMG och evoked potentials (modul 1)
• översiktligt beskriva metoder vid sömnutredningar (modul 1),
• redogöra för fördjupade kunskaper inom fysiologi och för sjukdomar som kan diagnostiseras med klinisk fysiologiska och neurofysiologiska metoder (modul 1, 2 och 3)
• redogöra för indikationer och metodik gällande diagnosmetoder avseende central och perifer cirkulation, arbetsfysiologi, respiration och digestionskanalen (modul 2)
• översiktligt beskriva hur systolisk och diastolisk funktion och bedömning av vanligt förekommande hjärt- och kärlsjukdomar kan värderas med ultraljud (modul 2)
• beskriva hur hemodynamik såsom tryck och flödeshastigheter kan värderas vid ultraljudsdiagnostik och annan bildgivande teknik (modul 2)
• exemplifiera användningsområden för pulsad och kontinuerlig Doppler (modul 2)
• beskriva tekniska principer vid bild- och signalbehandling (modul 2)
• ange indikationer och exemplifiera olika metoder vid utredning av njurar och urinvägar (modul 2)
• förklara indikationer och grundläggande metodik avseende långtids-EKG, invasiv arytmidiagnostik inklusive kännedom om olika pacemaker-system (modul 2)
• förklara grundläggande begrepp inom radiofysik och nuklearmedicinska metoder (modul 2)
• definiera termer och begrepp inom statistik och redogöra för val av statistisk metod (modul 2)

*Färdighet och förmåga*
Studenten ska kunna
• rita 10-20 systemet (modul 1)
• tolka basala undersökningsfynd vid spirometriundersökningar inklusive flödevolym-kurvor
• tolka resultat från statistiska beräkningar (modul 2)
• koppla, tolka och skriva svar gällande EKG (modul 3)
• dokumentera undersökningsresultat i enlighet med lagar gällande journalföring (modul 1 och 3)
*Värderingsförmåga och förhållningssätt*
Studenten ska kunna
• tillämpa tystnadsplikten (modul 1, 2, 3)
• utvärdera begränsningar och felkällor med olika diagnosmetoder (modul 1, 2 och 3)

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs godkända kurser om 67 hp från programmet, inklusive kursen Humanbiologi och laboratoriemetodik från programmet. Om studenten inte uppfyller behörigheten ska blanketten ”Utredningsunderlag för behörighet till vidare studier” vara studierektor tillhanda senast två veckor före kursstart.

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, case, laborationer, räknestugor (statistik), grupparbeten och seminarier. Närvaro vid upprop, grupparbete, case, laborationer, räknestugor (statistik), och seminarier är obligatoriskt.

Examination

Examinationen av kursens tre moduler sker genom individuella skriftliga tentamina på teori (modul 1 och 2) och EKG-tolkning (modul 3). Separat individuell skriftlig tentamen för klinisk neurofysiologi (modul 1), klinisk fysiologi (modul 2) och EKG-tolkning (modul 3). På de individuella skriftliga tentamina sätts något av betygen VG, G, eller U. På hela kursen ges något av betygen VG, G eller U. För att bli godkänd på hela kursen krävs att tentamina, samtliga skriftliga inlämningsuppgifter och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För betyget VG på hel kurs krävs VG på samtliga skriftliga tentamina, samt G på övriga delar.

För varje modul anordnas ett ordinarie och två omtentamenstillfällen. Efter tre underkända examinationer rekommenderas studenten att gå om kursen när studieplats finns. En och samma kurs får göras om högst en gång. För varje enskilt obligatoriskt moment erbjuds maximalt två uppföljningstillfällen per kurs. Första omtentamenstillfället och laborativa uppföljningstillfället erbjuds senast två månader efter ordinarie examinationstillfälle, medan det andra omtentamenstillfället och laborativa uppföljningstillfället kan förläggas utanför ordinarie terminstid. Om inlämning eller återinlämning av laborationsrapport ej sker inom angiven tid har studenten försakat sitt tillfälle och underkänns på momentet

Den studerande har rätt att få betyg omprövat av examinator och beslutet kan ändras, förutsatt att det kan ske snabbt och enkelt och att betyget inte sänks. Studerande som underkänts två gånger i viss kurs eller del av kurs, har rätt att hos programrådet begära att annan examinator utses. Ansökan inlämnas till programmets studierektor och beslut fattas i programrådet.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.

www.umu.se/regelverk

Övergångsbestämmelser

Regel för betyg och examination reglerar vad som gäller för omprov i de fall en kurs avvecklats eller en kursplan genomgått större förändringar.