Klinisk kompletteringskurs 3, 30 hp

Innehåll

Kursen syftar till att ge en bred tillämpning av tidigare medicinska kunskaper och färdigheter samt ytterligare fördjupade kunskaper och medicinskt arbetssätt. Kursens huvuddel består av sammanhållna perioder av verksamhetsintegrerat lärande inom primärvården och slutenvården. Målsättningen är att bereda möjlighet till omfattande klinisk träning i handläggning av vanligt förekommande tillstånd och sökorsaker.

Utöver fördjupade kunskaper och färdigheter avseende diagnostik och behandling av vanligt förekommande sjukdomar och symtombilder, innefattar kursen preventivt och folkhälsofrämjande arbete på individnivå, bemötande av och alliansskapande med patienterna samt praktiskt interprofessionellt arbete och etisk reflektion. Kursen förväntas därigenom bidra till att studenterna når ökad trygghet i sin kommande yrkesroll, når högre grad av självständighet i det dagliga kliniska arbetet samt ytterligare utvecklas och mognar i sitt kliniska tänkande och beslutsfattande.

Vidare ska kursen ge tillfälle för klinisk träning i att identifiera och genomföra initial handläggning av akuta medicinska tillstånd i såväl simulerad miljö som vid akutmottagning och därigenom säkerställa förmåga att på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt handlägga sviktande vitala funktioner och livshotande tillstånd.

Under det verksamhetsintegrerade lärandet genomförs även ett förbättringsarbete som skall presenteras på den enhet där studenten tjänstgör.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:

Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• fördjupade kunskaper i patientcentrerad handläggning av patienter, även av symtom utan säker diagnos, stegvis utredning, användande av exspektans, identifierande och stöttande av patientens egna resurser, med förståelse för kontinuitet och påverkan av geografiska förutsättningar i tätort/glesbygd. (Examensmål 1)
• förståelse för sjukvårdens arbetssätt och organisation. (Examensmål 7)
• bred och fördjupad kunskap inom det medicinska ämnesområdet. (Examensmål 1)

Färdigheter och förmåga:

Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• förmåga att kritiskt granska, föra ett resonemang kring samt ta ställning avseende tillämpbarheten av vetenskapligt baserade rekommendationer och beprövad erfarenhet för den individuella patienten vid vanliga sjukdomstillstånd. (Examensmål 2 och 11; EPA 3, 4 och 5)
• förmåga att självständigt kunna använda relevanta medicinska kunskaper och färdigheter med utgångspunkt i individ- och situationsspecifika förutsättningar vid patientmöten. (Examensmål 11; EPA 1, 2, 3 och 4)
• fördjupad förmåga att självständigt och på begränsad tid kunna genomföra en patientcentrerad konsultation enligt evidensbaserade principer i varierande situationer där patientens del, läkarens del och den gemensamma delen är adekvat strukturerade och representerade. (Examensmål 10; EPA 1, 2, 3 och 4)
• fördjupad förmåga till kliniskt beslutsfattande baserat på analys och integrering av komplex information från anamnes, status, journaluppgifter och testresultat, med värdering av acceptabel osäkerhet och i samförstånd med patient/anhöriga. (Examensmål 11; EPA 1, 2, 3 och 4)
• förmåga att förklara och motivera delarna i sitt kliniska resonemang såsom anamnesfrågor, statusundersökningar och andra tester för patient, anhöriga och medarbetare. (Examensmål 15; EPA 1 och 3)
• förmåga att, med hänsyn till den specifika patienten och situationen, självständigt formulera och prioritera bland rimliga differentialdiagnoser, med beaktande av vanliga, allvarliga och akuta tillstånd. (Examensmål 13; EPA 2)
• förmåga att, baserat på relevant arbetsdiagnos och rimliga differentialdiagnoser och i samråd med patient/anhöriga, planera adekvat utredning samt behandla och följa upp vanliga tillstånd hos patienter. (Examensmål 13; EPA 3 och 4)
• förmåga att kunna bedöma adekvat vårdnivå och vid behov remittera patient såväl vid akuta tillstånd som vid misstanke om potentiellt allvarligt bakomliggande tillstånd eller vid behov av bedömning, utredning och/eller behandling via annan specialitet. (Examensmål 13; EPA 3)
• förmåga att handlägga patienter utifrån ett helhetsperspektiv där patientens samtliga sjukdomar och övriga individuella förutsättningar som kognitiva förmåga socioekonomi, kulturell bakgrund och genus vägs in. (Examensmål 13; EPA 1, 2, 3 och 4)
• förmåga att utifrån ett patientmöte kunna sammanfatta anamnes, status, bedömning och åtgärdsplan muntligt och skriftligt till patient och anhörig samt dokumentera ovanstående i journal. (Examensmål 15; EPA 1, 2, 3, 4 och 8)
• förmåga att hos en patient kunna identifiera och värdera riskfaktorer för ohälsa samt kommunicera dessa till patienten och i samråd med patienten påbörja individuellt anpassade åtgärder för att förebygga sjukdom. (Examensmål 14; EPA 5)
• förmåga att sammanfatta och kommunicera relevant information från anamnes, status och journaluppgifter till kollegor muntligt (enligt SBAR) och skriftligt (i remisser) som utgångspunkt för kliniska bedömningar. (Examensmål 15; EPA 3, 8 och 9)
• förmåga att utfärda underlag för sjukskrivning. (Examensmål 15; EPA 8)
• förmåga att förskriva läkemedel på recept (inklusive i apodos), förskriva hjälpmedel samt ge tydliga och patientsäkra muntliga och skriftliga instruktioner och ordinationer. (Examensmål 15; EPA 8)
• fördjupad förmåga att identifiera läkemedelsbiverkningar, läkemedelsinteraktioner samt indikationer och kontraindikationer för läkemedel inklusive att kunna genomföra en fördjupad läkemedelsgenomgång under handledning. (Examensmål 11)
• förmåga att bidra till ökad kvalitet genom att initiera och genomföra ett förbättringsarbete med relevans för en hälsocentral. (Examensmål 8 och 18)
• förmåga att redovisa ett av studenten genomfört förbättringsarbete för hälsocentralens personal, på ett pedagogiskt och utifrån närvarande personal innehållsmässigt anpassat sätt. (Examensmål 18)
• förmåga att samarbeta med övriga yrkeskategorier vid handläggning av patienter i så väl akuta som icke-akuta situationer, vid kroniska sjukdomstillstånd och rehabilitering. (Examensmål 17; EPA 9)
• förmåga att, i samband med vanliga situationer, identifiera behov av kontakt med instanser utanför hälso- och sjukvården inklusive socialtjänst, kommun och Försäkringskassan. (Examensmål 17; EPA 9)
• förmågan att genomföra ett strukturerat och standardiserat omhändertagande enligt ABCDE av en kritiskt sjuk patient. (Examensmål 12; EPA 7)
• förmåga att självständigt kunna diagnosticera och omedelbart vidta medicinska åtgärder vid hotade eller sviktande vitala funktioner. (Examensmål 12; EPA 6 och 7)
• förmåga att samarbeta och kommunicera med vårdpersonal och kollegor i samband med akut omhändertagande inklusive att kunna rapportera enligt SBAR i en akut situation. (Examensmål 17; EPA 7)
• förmåga att genomföra handledande uppgifter. (Examensmål 16)
• förmåga att använda relevanta digitala verktyg samt bedöma och prioritera för vilka individer, grupper och situationer de är tillämpliga. (Examensmål 20)

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• förmåga att uppvisa ett genomgående professionellt bemötande av patienter, anhöriga, medarbetare och studenter. (Examensmål 21; EPA 1, 3, 4 och 9)
• förmåga att upprätta inkluderande och förtroendefulla relationer till patienter och deras anhöriga som präglas av kunskap likväl som av uppriktighet, lyhördhet och empati. (Examensmål 21; EPA 1, 3 och 4)
• förmåga att i patientmöten resonera kring hälsofrämjande åtgärder med helhetssyn på patienten och med hänsyn till patientens individuella förutsättningar såsom kognitiva förmåga, socioekonomi, kulturell bakgrund och genus. (Examensmål 22; EPA 5)
• förmåga att föra ett resonemang med utgångspunkt i etiska principer i vården (autonomiprincipen, människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen) och dess tillämpning i direkt patientarbete. (Examensmål 22)
• förmåga att självständigt och omdömesgillt analysera och reflektera över sina kunskaper och färdigheter inom konsultation, handläggning och arbetssätt, identifiera vilka områden som behöver utvecklas ytterligare samt hur denna utveckling kan ske. (Examensmål 23)
• förmåga att reflektera över progression i eget lärande och uppnådd kompetens i relation till läkarutbildningens nationella examensmål samt visa förmåga till värdering av medstuderandes motsvarande reflektion. (Examensmål 21 och 23)

Behörighetskrav

Förberedande medicinsk svenska eller godkänt nivåtest i svenska, Klinisk introduktionskurs, Klinisk kompletteringskurs 1 samt godkänt på modulen Verksamhetsintegrerat lärande i kursen Klinisk kompletteringskurs 2 eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker huvudsakligen med verksamhetsintegrerat lärande under klinisk handledning på hälsocentral och sjukhus.

Team- och tvärprofessionellt arbete ingår som viktig del i det verksamhetsintegrerade lärandet och övas kontinuerligt under klinisk praktik, samt kompletteras av obligatoriska interprofessionella aktiviteter relaterade till såväl akuta som icke-akuta situationer. Klinisk träning avseende akutmedicin sker även i simulerad miljö vid kliniska träningscentra. Förbättringsarbete genomförs i första hand vid den hälsocentral där studenten är placerad.

Casemetodik används för att nå en fördjupad kunskap och förståelse för det medicinska arbetssättet, och utveckla förmågan att argumentera och resonera kring etiska frågeställningar samt tillämpbarheten av vetenskapligt baserade riktlinjer och beprövad erfarenhet i olika situationer.

Undervisningen bedrivs på fyra studieorter; Umeå, Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. Fokus för det verksamhetsintegrerade lärandet ligger på att bygga generella färdigheter inom läkaryrkets kärnaktiviteter. Förutom undervisningen på studieorterna förkommer utloka¬li¬serat verksamhetsintegrerat lärande på andra sjukhus och hälsocentraler i norra regionen.

Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men kan ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användande av informations- och kommunikationsteknologi.

Examination

Kursen delas in i följande moduler:

• Teoretiskt kunskapsprov 1 hp
  • Godkänt progresstest. Resultat kan inte tillgodoräknas från tidigare genomförda formativa progresstest.
• Verksamhetsintegrerat lärande 17 hp
  • Examination sker fortlöpande genom bedömning av EPA under ViL. Studenten ska vara näst intill självständig de sista veckorna av respektive ViL. Praktiskt utförande bedöms i sin helhet löpande under kursen med utgångspunkt i bedömning av sammansatta kliniska aktiviteter (SKA).
• Kursportfölj 6 hp
  • Klinisk träning och delar av examination avseende akutmedicin sker på kliniskt träningscentrum, KTC. Dessa examinationer genomförs både individuellt och i grupp där individuell bedömning görs.
  • Förbättringsarbete genomförs och redovisas individuellt skriftligt och muntligt på den hälsocentral där studenten har sin kliniska placering.
  • Case genomförs i grupp där individuell bedömning görs. IPL-moment genomförs med studenter från andra utbildningar alternativt personal från olika vårdprofessioner där individuell bedömning görs.
  • Reflektion om den egna progressen mot examensmålen inklusive genomförd programvärdering samt godkänd peer-review av medstudents självreflektion.
• Praktiskt prov 6 hp
  • Praktiska färdigheter examineras vid ett praktiskt prov, Objective Structured Clinical Examination (OSCE). De lärandemål som examineras i OSCE är utöver kursens specifika ämnen också kunskaper och färdigheter som inhämtats i tidigare kurser. Här förväntas studenten uppvisa progression i sin utveckling mot uppnående av examensmålen jämfört med visade färdigheter och förståelse vid tidigare kurser. Ett omprovstillfälle erbjuds under kursen och därefter görs omprov vid nästa ordinarie OSCE (nästkommande termin).

Regelverk kring examination

På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta. Efter fyra underkända examinationer kan den studerande ansöka hos PRL om att få omregistreras på kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 arbetsdagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter gäller att krav på professionellt förhållningssätt inklusive klädsel och hygien följs enligt mottagande verksamhets direktiv.

Student som fått betyget underkänt på verksamhetsintegrerat lärande erbjuds, i mån av ledig praktikplats, ett nytt praktiktillfälle senast nästkommande termin som till sitt innehåll motsvarar den underkända perioden. Antalet provtillfällen (lika med praktiktillfällen) på verksamhetsintegrerat lärande är begränsat till två. Det verksamhetsintegrerade lärandet kan inte ersättas med annan uppgift.

Student som inte har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (så kallat omprov) på kurs där studenten någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

Om denna kursplan upphör eller genomgår större förändringar erbjuds registrerade studenter möjlighet att göra omprov vid minst tre tillfällen under en tid av max två år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Hälso- och vaccinationsprogram

Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i det fall de skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Tillgång till verksamhetsintegrerat lärande

Verksamhetsintegrerat lärande (inklusive VFU och klinisk praktik) genomförs i samverkan med Region Västerbotten, Region Norrbotten, Region Västernorrland, Region Jämtland-Härjedalen, samt primärkommuner och ett antal privata aktörer i regionen. Om student inte uppfyller praktikplatsens krav utifrån exempelvis arbetsmiljö eller patientsäkerhetsaspekter, kan universitetet inte garantera tillgång till verksamhetsintegrerat lärande. Universitetet ska då undersöka möjligheten att studenten kan erbjudas annan praktikplats inom ramen för universitetets avtal.

Studietid

Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger.