Klinisk medicin 5, 30 hp

Innehåll

Undervisningen syftar till att ge grundläggande kunskaper och färdigheter för att kunna handlägga de relevanta akuta och kroniska sjukdomstillstånd inom pediatrik, obstetrik och gynekologi, barn- och ungdomspsykiatri och geriatrik som krävs för att kunna påbörja tjänstgöring som legitimerad läkare. I kursen ingår även folkhälsa, klinisk farmakologi, rättsmedicin, yrkes- och miljömedicin med försäkringsmedicin samt moment för att träna en fördjupad förmåga till reflektion, kommunikation och träning att tillämpa etiska aspekter.

Kursen bygger på tidigare kursers teoretiska och praktiska innehåll och jämfört med Klinisk medicin 1-4 ska kursen vidareutveckla studentens förmåga att självständigt handlägga kliniska problem. Större krav ställs på att i samspel med patienter och eventuella närstående planera och initiera utredning, behandling och uppföljning som vilar på vetenskaplig grund. Kursens fokus ligger på den växande och åldrande individen, gynekologiska sjukdomar och reproduktiv hälsa samt särskilt utsatta grupper. Kursen omfattar även tillämpning av rättsmedicinsk lagstiftning, vidareutveckling av klinisk farmakologi med tillämpning i olika åldersgrupper, fysisk och psykisk utveckling hos barn och ungdomar samt preventiva åtgärdsprogram i relation till ingående ämnen. Inom ett samhällsmedicinskt moment analyseras efterlevnaden av Agenda 2030 globalt och hälso- och sjukvårdens roll i samverkan med andra samhällsaktörer, samt förmedlas fördjupad kunskap om arbets-, miljö och försäkringsmedicin.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:

Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• kunskap och förståelse för normal fysiologi och patofysiologiska mekanismer vid olika åldrar samt vid konception, graviditet, förlossning/puerperium och menopaus. (Examensmål 1)
• kunskap och förståelse för barns och ungdomars normala tillväxt, kroppsliga, psykiska och sociala utveckling samt betydelsen av avvikelser. (Examensmål 1)
• kunskap och förståelse för etiologi, symtom, utredning, behandling och i förekommande fall prevention för inom kursen relevanta sjukdomar samt föreslå lämpliga diagnostiska åtgärder och behandlingar utifrån det aktuella kunskapsläget. (Examensmål 1 och 2)
• kunskap och förståelse för personskador, deras uppkomstmekanismer samt adekvat omhändertagande av utsatt person, samt relevanta rättsmedicinska författningar utifrån behovet att kunna fullgöra föreskrivna åligganden gentemot patienter och myndigheter samt handlägga dödsfall. (Examensmål 1 och 9)
• kunskap och förståelse för samband mellan vanlig eller allvarlig ohälsa och riskfaktorer i arbets- och omgivningsmiljö. (Examensmål 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8 och 9)
• kunskap och förståelse om sjuk- och arbetsskadeförsäkringssystemen. (Examensmål 1 och 9)
• kunskap om den patientcentrerade konsultationsprocessen, inklusive psykologiska mekanismer. (Examensmål 1 och 5)
• kunskap om mänskliga rättigheter lokalt och globalt samt kunna redogöra för konventionen om barnets rättigheter. (Examensmål 5)
• kunskap om våld i nära relationer (inklusive kunna föreslå en handlingsplan), våldsuttryck inom sjukvård och samhälle samt vilka konsekvenser det får för utveckling och hälsa. (Examensmål 6)
• kunskap om lagar och regelverk som styr de olika hälso- och sjukvårdsprofessionernas ansvarsområden. (Examensmål 7, 8 och 9)
• kunskap om olika typer av läkemedelsinformation och viktiga källor för oberoende läkemedelsinformation. (Examensmål 2)
• förståelse för hur multiprofessionell samverkan bidrar till ökad patientsäkerhet och förbättrad hälsa, säker patientvård och god rehabilitering. (Examensmål 8, 15, 16 och 17)

Färdigheter och förmåga:

Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• förmåga att snabbt orientera sig i en vårdsituation, genomföra en konsultation med respekt och empati enligt patientcentrerad konsultationsmodell, samt besluta om handläggning i samråd med berörda parter med hänsyn taget till juridiska och etiska aspekter. (Examensmål 10, 11 och 15; EPA 1, 2, 3 och 4)
• förmåga att ge förståelig information anpassat till patientens ålder och psykosociala funktion. (Examensmål 15)
• förmåga att självständigt diagnostisera och handlägga inom kursen relevanta vanliga och livshotande tillstånd. (Examensmål 12 och 13; EPA 1, 2, 3, 4, 6 och 7)
• förmåga att analysera och genomföra en läkemedelsgenomgång och föreslå förändringar baserat på patientens behov. (Examensmål 11)
• förmåga att, med bibehållen respekt för patientens integritet, genomföra och bedöma somatisk och psykisk status på patienter i olika åldersgrupper. (Examensmål 13; EPA 1)
• förmåga att rapportera patientfall skriftligt och muntligt till kollega och andra vårdgivare inklusive dokumentation. (Examensmål 15; EPA 8 och 9)
• kunna initiera och medverka i preventivt arbete. (Examensmål 5, 11 och 14)
• förmåga att analysera efterlevnaden av Agenda 2030, samt kunna initiera och medverka i preventivt arbete. (Examensmål 5, 11 och 14; EPA 5)
• förmåga att genomföra en etisk analys. (Examensmål 4)
• förmåga att handlägga symtom och sjukdom relaterade till arbets- eller omgivningsmiljö och föreslå lämpliga åtgärder (Examensmål 13 och 14)
• förmåga att genomföra försäkringsmedicinska bedömningar i enlighet med relevanta författningar. (Examensmål 7, 9, 13 och 15)
• förmåga att leda vårdteamskonferenser och rondarbete, samt att kommunicera med andra yrkesgrupper på ett professionellt sätt. (Examensmål 15 och 17; EPA 9)
• förmåga att reflektera över interaktionen i konsultativa möten med patienter, närstående, medarbetare och andra yrkesgrupper inom och utanför hälso- och sjukvården och ge konstruktiv återkoppling vad gäller läkares kommunikationsstil, uttryck för empati och respekt, klarhet i information och medicinsk handläggning. (Examensmål 16, 17 och 18; EPA 9 och 10)
• förmåga att använda de viktigaste källorna till evidensbaserad och producentobunden läkemedelsinformation. (Examensmål 19 och 20)
• förmåga att tillämpa författningar och föreskrifter för svensk hälso- och sjukvård, socialtjänsten och andra myndigheter med relevans för kursens ämnesområden. (Examensmål 9)

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• förmåga att handlägga vanliga kliniska problemställningar under indirekt handledning, inklusive att initiera utredning och behandling, kommunicera beslut till patient och vårdteam, samt identifiera situationer som kräver direkt handledning. (Examensmål 12, 13 och 15; Samtliga EPA.)
• förmåga att reflektera över sin roll som läkare och identifiera sitt eget behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. (Examensmål 21 och 23)
• förmåga att reflektera kring interaktionen i möten med patienter, närstående och medarbetare utifrån ett helhetsperspektiv som inkluderar etnicitet, genus och sexuell läggning. (Examensmål 21)
• förmåga till etisk analys och reflektion över sin läkarroll och som beslutsfattare i relation till patienter, närstående och medarbetare inom och utanför hälso- och sjukvården, liksom sitt eget förhållningssätt till hälsa, sjukdom, lidande och död. (Examensmål 21)
• förmåga till självreflektion och empati, samt till ett professionellt förhållningssätt. (Examensmål 21)
• förståelse för att förskrivningsrätten innebär ett ansvar att kontinuerligt hålla sig uppdaterad inom läkemedelsområdet. (Examensmål 23)
• förmåga att värdera och kritiskt granska teamets samlade kompetenser i arbetet med ett utvecklingsprojekt för att främja hälsa och sjukdomsförebyggande för en specifik kontext. (Examensmål 22)

Behörighetskrav

Godkänt på introduktion till läkarutbildningen, Cellens struktur och funktion, Organsystemens struktur och funktion, Attack och försvar, Sjukdomslära, symtom och diagnostik, Klinisk förberedelsekurs, Klinisk medicin 1, Klinisk medicin 2 och Klinisk medicin 3, samt godkänt på modulen Verksamhetsintegrerat lärande i kursen Klinisk medicin 4.

Undervisningens upplägg

Undervisningens pedagogiska upplägg baseras på studentaktivt lärande med utgångspunkt i casemetodik, föreläsningar och gruppövningar med adekvata problemställningar kombinerat med praktiska övningar och verksamhetsintegrerat lärande, inkluderande bedömning och återkoppling.

Undervisningen bedrivs på fyra studieorter; Umeå, Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. Det verksamhetsintegrerade lärandet genomförs på studieorten inom några av de ämnen som undervisas på kursen. Fokus för det verksamhetsintegrerade lärandet är att uppnå generella färdigheter inom läkaryrkets kärnaktiviteter. Förutom undervisningen på studieorterna förkommer utloka¬li¬serat verksamhetsintegrerat lärande på andra sjukhus och hälsocentraler i norra regionen.

Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men kan ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användandet av digitala verktyg och plattformar

Examination

Praktiska färdigheter examineras genom handledd examinerande mottagning (sit-ins) och genom OSCE-tentamen. Klinisk färdighet (inkluderande förmåga till kommunikation och ledarskap) och övriga obligatoriska moment examineras löpande under kursen.

Kursen delas in i följande moduler:

• Teoretiskt kunskapsprov 7 hp
  • Vid kursens slut examineras teoretiska kunskaper med ett skriftligt prov, som också kan komma att kompletteras med muntlig examination.
• Praktiskt prov 6 hp
  • Praktiska färdigheter examineras vid ett praktiskt prov, Objective Structured Clinical Examination (OSCE). De lärandemål som examineras i OSCE är utöver kursens specifika ämnen också kunskaper och färdigheter som inhämtats i tidigare kurser. Här förväntas studenten uppvisa progression i sin utveckling mot uppnående av examensmålen jämfört med visade färdigheter och förståelse vid tidigare kurser.
• Verksamhetsintegrerat lärande 8,5 hp
  • Under det verksamhetsintegrerade lärandet ingår fortlöpande examination av färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt till medarbetare, patienter och deras anhöriga. Färdigheterna bedöms löpande vid patientkontakt och återkopplas utifrån ramverket för kärnaktiviteter (EPA) och självständighetsnivå vid genomförandet.
• Kursportfölj 8,2 hp
  • I kursportföljen dokumenteras samtliga examinerande moment som inlämningsuppgifter, case, och seminarier.
  • Godkänd individuell studieplan inklusive reflektion om progress mot examensmålen.
  • Under kursen sker fortlöpande bedömning av professionella förmågor och professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare, medarbetare, patienter och deras närstående.
• Programgemensamt progresstest 0,3 hp
  • Genomfört progresstest på programnivå

**Regelverk kring examination**

På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta. Efter fyra underkända examinationer kan den studerande ansöka hos PRL om att få omregistreras på kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 arbetsdagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om eventuell anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter gäller att krav på professionellt förhållningssätt inklusive klädsel och hygien följs enligt mottagande verksamhets direktiv.

Student som fått betyget underkänt på verksamhetsintegrerat lärande erbjuds, i mån av ledig praktikplats, ett nytt praktiktillfälle senast nästkommande termin som till sitt innehåll motsvarar den underkända perioden. Antalet provtillfällen (lika med praktiktillfällen) på verksamhetsintegrerat lärande är begränsat till två. Det verksamhetsintegrerade lärandet kan inte ersättas med annan uppgift.

Student som inte har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (så kallat omprov) på kurs där studenten någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

Undantag för tidskravet på tidpunkt för omprov görs för OSCE, då omprovet av resursskäl kan behöva samköras med annan OSCE-examination. För detta moment erbjuds ett omprov under följande termin, dock minst en månad före efterföljande provtillfälle (ordinarie OSCE).

Om denna kursplan upphör eller genomgår större förändringar erbjuds registrerade studenter möjlighet att göra omprov vid minst tre tillfällen under en tid av max två år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Hälso- och vaccinationsprogram

Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i det fall de skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Tillgång till verksamhetsintegrerat lärande

Verksamhetsintegrerat lärande (inklusive VFU och klinisk praktik) genomförs i samverkan med Region Västerbotten, Region Norrbotten, Region Västernorrland, Region Jämtland-Härjedalen, samt primärkommuner och ett antal privata aktörer i regionen. Om student inte uppfyller praktikplatsens krav utifrån exempelvis arbetsmiljö eller patientsäkerhetsaspekter, kan universitetet inte garantera tillgång till verksamhetsintegrerat lärande. Universitetet ska då undersöka möjligheten att studenten kan erbjudas annan praktikplats inom ramen för universitetets avtal.

Studietid

Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger.

Kurslitteratur

Kurslitteraturen fastställs inför varje termin av PRL.