Klinisk kompletteringskurs 2, 30 hp

Innehåll

Kursens huvudinnehåll utgörs av verksamhetsintegrerat lärande och teoretisk och praktisk undervisning i akuta och kroniska tillstånd med huvudsakligt fokus inom både specialiserad öppen- och slutenvård.

Det verksamhetsintegrerade lärandet och kursens huvudsakliga ämnesmässiga innehåll inom kliniska specialiteter styrs utifrån studentens behov till att fokusera antingen på rörelseorganens sjukdomar och skador, inflammatoriska reumatiska sjukdomar, sjukdomar inom dermatologi och venereologi, infektionssjukdomar samt allmänmedicin, eller neurologi, vuxenpsykiatri, oftalmologi samt ÖNH, eller pediatrik, obstetrik och gynekologi, försäkringsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri, rättsmedicin, samt geriatrik. Samläsning sker med läkarprogrammets kurser klinisk medicin 3 (30 hp), klinisk medicin 4 (30 hp) eller klinisk medicin 5 (30 hp).

Under kursen fortsätter studenterna utveckla kommunikationsförmåga och ledarskap i klinisk miljö. Studenterna fördjupar även sin etiska kompetens, kulturella förståelse, likarättsperspektiv och sin självkännedom. Det verksamhetsintegrerade lärandet ger träning i arbetssätt på vårdavdelning och mottagning, samt träning i att bedriva diagnostik och behandling.

Kursen innefattar att fördjupat tillämpa evidensbaserad kunskap för att utveckla förmåga till diagnostik och behandling av sjukdomar, som omfattas av i kursen ingående ämnen. Den ger också kunskaper om sociala faktorer av betydelse för sjukdomars uppkomst, samt hälsofrämjande och förebyggande åtgärder.

Kursen är indelad i följande moduler:

• Teoretiskt kunskapsprov 7 hp
• Praktiskt prov 6 hp
• Verksamhetsintegrerat lärande 9 hp
• Kursportfölj 7,7 hp
• Programgemensamt progresstest 0,3 hp

Förväntade studieresultat

*Kunskap och förståelse: *

Efter avslutad kurs ska studenten:

• kunna förklara etiologi, symtom, utredning, behandling och i förekommande fall prevention för inom kursen relevanta sjukdomar/skador samt föreslå lämpliga diagnostiska åtgärder och behandlingar utifrån det aktuella kunskapsläget. (Examensmål 1, 2, 5, 6, 13 och 14)
• visa kunskap om global hälsa och hälsosystem, samt förståelse för ojämlikhet i hälsa och dess orsaker. (Examensmål 1, 5, 6, 7, 11, 14 och 19)
• visa kunskap om betydelsen av genomtänkta och välgrundade etiska principer vid vård av patienter med fysisk eller psykisk sjukdom, liksom vid nedsatta kognitiva eller perceptuella förmågor. (Examensmål 4)
• visa förståelse för de lagar och regelverk som styr de olika hälso- och sjukvårdprofessionernas ansvarsområden. (Examensmål 6, 9 och 15)
• visa kunskap om betydelsen och konsekvenserna av fysiskt och psykiskt våld riktat mot personer i nära relation, beroendeställning eller annan utsatt position, liksom utlösande och förstärkande faktorer för sådant våld. (Examensmål 6)
• visa kunskap om hur sluten- och öppenvårdens organisation kan utnyttjas för en optimal behandling, överrapportering och uppföljning av patienter som på grund av sin sjukdom kräver återkommande behandling på flera vårdnivåer och av flera olika yrkeskategorier. (Examensmål 7)
• visa kunskap om indikationer för läkemedel som används vid såväl utredning och diagnostik som farmakologisk behandling av både vanliga och akuta sjukdomar och smärttillstånd inom de ämnen som undervisas inom kursen. (Examensmål 1)
• förstå nödvändigheten av en väl strukturerad och enhetlig form för kommunikation av väsentlig patientrelaterad information vid överrapportering och fortsatt handläggning. (Examensmål 1 och 15)
• visa förståelse för hur multiprofessionell samverkan bidrar till ökad patientsäkerhet och förbättrad hälsa, säker patientvård och god rehabilitering. (Examensmål 14, 15, 16, 17 och 22)

Färdigheter och förmåga:

Efter avslutad kurs ska studenten:

• snabbt kunna orientera sig i en vårdsituation, genomföra en konsultation med respekt och empati enligt patientcentrerad konsultationsmodell, samt besluta om handläggning i samråd med berörda parter med hänsyn taget till juridiska och etiska aspekter. (Examensmål 10, 11, 15; EPA 1, 2, 3, 4)
• visa förmåga att självständigt utreda, diagnostisera och handlägga inom kursen relevanta vanliga och livshotande tillstånd. (Examensmål 12, 13, 20; EPA 1,2,3,4,7)
• kunna analysera och genomföra en läkemedelsgenomgång och föreslå förändringar baserat på patientens behov. (Examensmål 11)
• kunna genomföra och bedöma status på patienter i olika åldersgrupper. (Examensmål 13; EPA 1)
• kunna rapportera patientfall skriftligt och muntligt till kollega och andra vårdgivare inklusive dokumentation. (Examensmål 14; EPA 8,9)
• kunna leda vårdteamskonferenser och rondarbete, samt kunna kommunicera med andra yrkesgrupper på ett professionellt sätt. (Examensmål 15; EPA 9)
• ha förmåga att initiera preventiva åtgärder som minskar risken för insjuknande i sjukdomar. (Examensmål 14; EPA 5)
• ha förmåga att inleda farmakologisk behandling av patient med akuta sjukdomstillstånd inom kursens ämnesområden, genom att ta ställning till etiologi, indikationer, samt effekter och biverkningar av insatta läkemedel. (Examensmål 11, 12 och 15; EPA 7)
• ha förmåga att identifiera riskläkemedel i samband med ett förändrat sjukdomsförlopp inom kursens ämnesområden, och därvid kunna anpassa patientens läkemedelsbehandling på adekvat sätt. (Examensmål 11, 12 och 15; EPA 2, 3 och 4)

*Värderingsförmåga och förhållningssätt: *

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• reflektera över sin roll som läkare och identifiera sitt eget behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. (Examensmål 21, 23)
• reflektera kring interaktionen i möten med patienter, närstående och medarbetare utifrån ett helhetsperspektiv som inkluderar etnicitet, genus och sexuell läggning. (Examensmål 21)
• prioritera och bedöma vårdnivå för sjukdomar och skador inom de delområden som ingår i kursen. (Examensmål 1, 4, 8, 11, 12 och 13; EPA 4)
• värdera symtombild utifrån sjukdomsförekomst och tillämpa detta i handläggningen. (Examensmål 1, 5, 11 och 13; EPA 3)
• värdera riskfaktorer och ge råd till enskilda patienter för att förebygga sjukdomar/skador som behandlas inom kursen. (Examensmål 1, 4, 5, 10, 11, 13, 14 och 22; EPA 5)
• tillämpa ett professionellt förhållningssätt baserat på självreflektion och empati. (Examensmål 21)

Behörighetskrav

Godkänt på kursen Förberedande medicinsk svenska eller godkänt nivåtest i svenska, Klinisk introduktionskurs samt modulen Verksamhetsintegrerat lärande från Klinisk kompletteringskurs 1 eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningens pedagogiska upplägg bygger på ett studentaktivt lärande med frekventa bedömningstillfällen med återkoppling, där veckor med verksamhetsintegrerat lärande kombineras med teoriveckor. Studenten tränas i att diagnosticera sjukdomar, och i samverkan med patienten och övriga berörda handlägga dessa. I detta ingår att diagnosticera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd.

Utifrån den individuella studieplanen studerar studenten integrerat med klinisk medicin 3, 4 eller 5.

Den teoretiska undervisningen bygger på case-metodik. Föreläsningar ges i realtid eller som inspelade föreläsningar. Utöver detta sker undervisning som gruppövningar, undervisningsmottagningar, patientdemonstrationer, demonstration inom laborativ verksamhet (bilddiagnostik), samt praktiska övningar i reell eller simulerad miljö.

I undervisningen ingår även mentorsträffar där studenterna reflekterar i grupp över den egna utvecklingen och progress mot kurs- och examensmål.

Undervisningen bedrivs på fyra studieorter; Umeå, Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. Det verksamhetsintegrerade lärandet genomförs på studieorten inom några av de ämnen som undervisas på kursen. Fokus för det verksamhetsintegrerade lärandet ligger på att bygga generella färdigheter inom läkaryrkets kärnaktiviteter. Förutom undervisningen på studieorterna förkommer utlokaliserat verksamhetsintegrerat lärande på andra sjukhus och hälsocentraler i norra regionen.

Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men kan ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användandet av digitala verktyg och plattformar.

Examination

Kursen examineras genom:

• Teoretiskt kunskapsprov i slutet av kursen. Student som samläser med klinisk medicin 3 eller 5 gör ett skriftligt prov. Student som samläser med klinisk medicin 4 gör ett muntligt prov.
• Praktiska färdigheter examineras vid ett praktiskt prov, Objective Structured Clinical Examination (OSCE). De lärandemål som examineras i OSCE är utöver kursens specifika ämnen också kunskaper och färdigheter som inhämtats i tidigare kurser. Här förväntas studenten uppvisa progression i sin utveckling mot uppnående av examensmålen jämfört med visade färdigheter och förståelse vid tidigare kurser. Ett omprovstillfälle erbjuds under kursen och därefter görs omprov vid nästa ordinarie OSCE.
• Verksamhetsintegrerat lärande
  • Under det verksamhetsintegrerade lärandet ingår fortlöpande examination av färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt till medarbetare, patienter och deras anhöriga. Färdigheterna bedöms löpande vid patientkontakt och återkopplas utifrån ramverket för kärnaktiviteter (EPA) och självständighetsnivå vid genomförandet.
• Kursportfölj
  • I kursportföljen dokumenteras samtliga examinerande moment som inlämningsuppgifter, case, seminarier. Individuell bedömning ingår vid examinerande moment i grupp.
  • Under kursen sker fortlöpande bedömning av professionella förmågor och professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare, medarbetare, patienter och deras närstående.
  • Godkänd individuell studieplan inklusive reflektion om progress mot examensmålen.
• Genomfört progresstest på programnivå

Regelverk kring examination

På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta. Efter fyra underkända examinationer kan den studerande ansöka hos PRL om att få omregistreras på kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 arbetsdagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om eventuell anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter gäller att krav på professionellt förhållningssätt inklusive klädsel och hygien följs enligt mottagande verksamhets direktiv.

Student som fått betyget underkänt på verksamhetsintegrerat lärande erbjuds, i mån av ledig praktikplats, ett nytt praktiktillfälle senast nästkommande termin som till sitt innehåll motsvarar den underkända perioden. Antalet provtillfällen (lika med praktiktillfällen) på verksamhetsintegrerat lärande är begränsat till två. Det verksamhetsintegrerade lärandet kan inte ersättas med annan uppgift.

Student som inte har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (så kallat omprov) på kurs där studenten någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

Om denna kursplan upphör eller genomgår större förändringar erbjuds registrerade studenter möjlighet att göra omprov vid minst tre tillfällen under en tid av max två år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Hälso- och vaccinationsprogram

Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination enligt aktuellt vaccinationsprogram. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i de fall det skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena. För studenter som inte deltar i vaccinationsprogrammet kan plats inom verksamhetsintegrerat lärande inte garanteras.

Tillgång till verksamhetsintegrerat lärande

Verksamhetsintegrerat lärande genomförs inom respektive utbildnings avtal i samverkan med regioner, primärkommuner eller privata aktörer. Om student inte uppfyller praktikplatsens krav utifrån exempelvis arbetsmiljö eller patientsäkerhetsaspekter kan studenten nekas tillgång till angiven praktikplats. Universitetet ska då undersöka möjligheten att studenten kan erbjudas annan plats för verksamhetsintegrerat lärande inom ramen för universitetets avtal.

Studietid

Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger.