Oral sjukdomslära, symptom och diagnostik, 20 hp

Innehåll

Kursen Oral sjukdomslära, symtom och diagnostik är indelad i två moduler som sträcker sig över två terminer. Modul 1 under termin 3 och modul 2 under termin 4 omfattar vardera 10 högskolepoäng. En stegvis progression och kunskapsfördjupning förväntas mellan modul 1 och 2. Kursens huvudinnehåll utgörs av teoretisk undervisning och verksamhetsintegrerat lärande inom odontologi, inkluderande ämnesområdena endodonti, kariologi, oral kirurgi, oral patologi, orofacial smärta och käkfunktion, oral radiologi samt parodontologi. Kursen belyser även centrala lagar och föreskrifter inom tandvården som vårdgivare behöver förhålla sig till.

Under modul 1 ligger fokus på att introducera och fördjupa grundläggande kunskaper om de vanligaste orala sjukdomstillstånden, med utgångspunkt i studentens tidigare kunskaper om de orofaciala vävnadernas anatomi, morfologi, histologi och funktion under friska förhållanden. Den teoretiska undervisningen behandlar sjukdomars kliniska och histopatologiska uttryck samt bakomliggande orsaker och riskfaktorer, och omfattar även föreläsningar i röntgenfysik och bildtagningsteknik. Modulen inkluderar dessutom en övergripande introduktion till sjukdomars utbredning i samhället och deras påverkan på allmän och oral hälsa, samt belyser tandvårdens roll i prevention och behandling. Undervisningen innehåller även introducerande moment till journalsystem, arbete på kliniksal och praktisk intraoral bildtagning.

Under modul 2 utvidgas och fördjupas kunskaperna om de vanligaste orala sjukdomstillstånden och grundläggande principer för diagnostik introduceras. Studenten får träna på att identifiera och beskriva patologiska förändringar utifrån kliniska, radiologiska och histopatologiska karaktäristika, samt göra sammanvägda bedömningar som ligger till grund för klinisk diagnostik. Utöver detta innehåller modulen praktisk träning i röntgenbildtagning med intraoral och panoramaröntgenteknik i patientverksamhet.

Förväntade studieresultat

Modul 1; 10 hp termin 3
Kunskap och förståelse
Studenten ska

• beskriva de vanligaste orala sjukdomstillståndens globala utredning samt förklara enklare nyckelbegrepp relaterade till orsak, prevention och behandling
• redogöra för de vanligaste orala sjukdomstillståndens kliniska, histopatologiska samt radiologiska uttryck på en basal nivå
• redogöra för grundläggande principer i sjukdomarnas etiologi, patogenes samt påverkansfaktorer.
• kunna redogöra för uppkomst av joniserande strålning samt röntgenfysikaliska och bildtagningstekniska principer vid intraoral röntgenbildtagning
• kunna återge innehållet i relevanta lagar och förordningar gällande arbete med patientsäkerhet, sekretess, tystnadsplikt samt relevanta medicinetiska riktlinjer
• redogöra för betydelsen av vårdhygien och smittskydd kopplat till aktuella hygienrutiner och principer för sterilarbete

Färdigheter och förmåga
Studenten ska

• söka, värdera och sammanställa och vetenskaplig litteratur för att lösa enklare problembaserade uppgifter relaterade till de vanligaste orala sjukdomstillstånden
• identifiera vanliga orala mjukvävnadspatologier med histopatologisk metodik
• tillämpa bildtagningstekniska principer praktiskt i simulerad miljö

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska

• uppvisa ett professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare och medarbetare.

Modul 2 (10 hp termin 4)
Kunskap och förståelse
Studenten ska

• förklara nyckelbegrepp relaterade till klinisk odontologisk diagnostik
• redogöra utförligt för de vanligaste orala sjukdomstillståndens kliniska, histopatologiska samt radiologiska manifestationer, samt för hur de beaktas och värderas vid klinisk diagnostik
• redogöra utförligt för principer tillhörande sjukdomarnas etiologi och patogenes, med beaktande av dess komplexitet samt påverkan av riskfaktorer
• redogöra för de vanligaste orala sjukdomstillståndens epidemiologi och sekundära effekter på samhälle och allmän hälsa
• redogöra för vanligt förekommande klinisk och radiologisk undersökningsmetodik som används vid utredning av och vanliga orala sjukdomstillstånd
• kunna redogöra för diagnostik av vanliga orala sjukdomar, med särskild tonvikt på patologiska förändringar i tänder och omgivande käkben återgivet i intraorala och panoramaröntgenbilder

Färdigheter och förmåga
Studenten ska kunna

• visa grundläggande färdigheter i att utföra optimerade intraorala och panoramaröntgenundersökningar, samt med stöd kunna bedöma bildkvalitet samt föreslå och genomföra kompletterande åtgärder
• söka, värdera och sammanställa och vetenskaplig litteratur för att lösa mer komplexa problembaserade uppgifter relaterade till de vanligaste orala sjukdomarna
• identifiera, beskriva och radiologiskt diagnostisera vanliga patologiska förändringar i tänder och käkar med hjälp av intraorala och panoramaröntgenundersökningar, med utgångspunkt i den kompetens som krävs i allmäntandvård
• föra övergripande diagnostiska resonemang utifrån en integrerad bedömning av kliniska fynd, intraorala och panoramaröntgenundersökningar, histopatologisk analys och eventuella laboratorieprov
• tillämpa hygienrutiner och principer för sterilarbete i klinisk verksamhet

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska

• uppvisa ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, studenter, lärare och medarbetare.

Behörighetskrav

För att få börja termin 3 krävs minst 30 högskolepoäng inom programmet.
För att påbörja kursen krävs att samtliga föregående kurser i programmet är genomgångna.
För att få börja termin 4 krävs minst 60 högskolepoäng inom programmet.
För att få påbörja modul 2 krävs godkänt betyg i kursen Oral biologi på termin 3. Vidare krävs att modul 1 i aktuell kurs är genomgången.

Undervisningens upplägg

Undervisningen pedagogiska upplägg bygger på ett studentaktivt lärande där tonvikten ligger på teoretisk undervisning som kopplas till vanliga orala sjukdomstillstånd och odontologiska frågeställningar. Den senare delen av kursen

även inkluderar även verksamhetsintegrerat lärarende inom oral diagnostisk radiologi, där studenter få öva på att ta röntgenbilder inom ramen för ordinarie patientverksamhet.

Den teoretiska undervisningen innefattar föreläsningar, egna litteraturstudier, case-arbete i grupp, seminarier, demonstrationer, laborationer, samt obligatoriska övningar och klinisk träning i simulerad eller reell miljö, där modul 2 inkluderar klinisk träning på patienter.

Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men kan ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Studenter förväntas kunna ta del av medicinsk, odontologisk och forskningsrelaterad litteratur på engelska. Delar av undervisningen sker med användande av informations- och kommunikationsteknologi

Examination

Studentens kunskaper och färdigheter bedöms genom en kombination av teoretiska skriftliga prov, praktiska prov samt genom etablering av en kursportfölj. Kursportföljen kan innefatta närvaro och aktivt deltagande i seminarier och demonstrationer, inlämningsuppgifter, praktiska prov och quiz, vilka betygsätts som godkänd eller underkänd. Verksamhetsintegrerat lärande utvärderas fortlöpande och innefattas av kursportföljen.

Modul 1

Skriftligt prov 10 hp

**Modul 2**

Skriftligt prov 7 hp

Kursportfölj 3 hp

På skriftliga och praktiska prov samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom modulerna är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Vid frånvaro eller underkänd prestation på obligatoriska moment har studenten rätt till ett förnyat tillfälle eller bli hänvisad en alternativ ersättningsuppgift. Sådana ska i första hand erbjudas under pågående kurs.

Den studerande som underkänts vid prov eller ej deltagit vid första ordinarie provtillfälle ska beredas tillfälle att deltaga i ytterligare prov inom två månader. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Den studerande som underkänts två gånger har rätt att hos programrådet begära att annan examinator utses. Om studenten efter tre prov fortfarande är underkänd kan studenten rekommenderas, eller på eget initiativ, ansöka om att gå om kursen. Ansökan inges till berörd fakultetsnämnd eller det organ som fått nämndens delegation. Den studerande som genomfört sammanlagt fem prov men inte blivit godkänd ges inget ytterligare provtillfälle. Därefter kommer inga ytterligare resurser att erbjudas. Den studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Undantag från denna regel kan t.ex. vara då kursen har genomgått grundläggande förändringar.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare och verksamhetschef besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sin praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter gäller att krav på professionellt förhållningssätt inklusive klädsel och hygien följs enligt mottagande verksamhetsdirektiv.

Övriga föreskrifter

Hälso- och vaccinationsprogram
Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot COVID-19 eller mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i de fall det skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Tillgång till verksamhetsintegrerat lärande
Verksamhetsintegrerat lärande (inklusive VFU och klinisk praktik) genomförs inom respektive utbildnings avtal i samverkan med regioner, primärkommuner och ett antal privata aktörer. Om student inte uppfyller praktikplatsens krav utifrån exempelvis arbetsmiljö eller patientsäkerhetsaspekter, kan universitetet inte garantera tillgång till verksamhetsintegrerat lärande. Universitetet ska då undersöka möjligheten att studenten kan erbjudas annan praktikplats inom ramen för universitetets avtal.