Navigerat till
Kursplan:

Naturvård, 15 hp

Kursen är nedlagd från och med 2024-11-17

Engelskt namn: Ecosystem Management
Denna kursplan gäller: 2012-01-16 till 2012-01-22 (nyare version av kursplanen finns)
Kurskod: 5BI032
Högskolepoäng: 15
Utbildningsnivå: Avancerad nivå
Huvudområden och successiv fördjupning: Biologi: Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Beslutad av: teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2007-08-29
Reviderad av: teknisk naturvetenskaplig fakultet, 2010-10-15

Innehåll

Kursen ger en bred kännedom om naturvårdsarbete, och diskuterar och granskar kritiskt den vetenskapliga grund som olika naturvårdsinsatser vilar på. Fokus läggs också på att förstå vilka roller olika aktörer i naturvårdsarbetet spelar, särskilt ekologer. Kursen omfattar en fördjupningsuppgift där studenterna i grupp självständigt analyserar naturvårdsåtgärderna för en viss typ av ekosystem och organismgrupp, samt exkursioner där naturvårdsåtgärder studeras i fält. Kursen indelas i följande moment: Moment 1, Teoridel, 8 högskolepoäng. Momentet är indelat i fyra olika avsnitt: Avsnitt 1, Naturvårdens mål, 1 högskolepoäng. Avsnittet behandlar vilka mål naturvårdsarbete kan ha. I avsnittet ingår en översikt av naturvårdens idéhistoria och en uppgift där studenten kritiskt granskar de svenska miljömål som har betydelse för naturvården. Avsnitt 2, Landskapsekologi, 2 högskolepoäng Avsnittet ger en översikt av de principer och begrepp som ligger till grund för landskapsplanering och övervakning. Studenterna får en introduktion till hur landskap kan beskrivas och kvantifieras, samt till effekter av markanvändning på landskapens struktur (t.ex. fragmentering och kanteffekter). I avsnittet ingår ett projekt där studenterna i grupp analyserar hur ett landskap utnyttjas av en art, och konsekvenser av olika skötselalternativ. Avsnitt 3, Mellanmänskliga aspekter på naturvård, 2 högskolepoäng Naturvårdens mål och genomförande påverkas av synsätt och reaktioner som inte är grundade i ekologisk vetenskap, men som ekologer måste förhålla sig till. Avsnittet behandlar hur intressekonflikter, attityder och mänskliga värderingar påverkar förvaltningen av naturen. Avsnitt 4, Skötsel och restaurering av populationer och ekosystem, 3 högskolepoäng Avsnittet behandlar olika metoder som syftar till att bevara arter och skydda eller nyskapa ekosystem. Avsnittet omfattar kompensationsåtgärder vid permanent exploatering, restaurering av ekosystem, och olika typer av skötsel och bevarande med exempel från flera ekosystem, som vattendrag, skog och kulturmarker. Betydelsen av att beakta biotiska interaktioner vid sådana åtgärder behandlas. Moment 2, Fördjupningsuppgift, 6 högskolepoäng Momentet består av en fördjupningsuppgift där studenterna i grupp analyserar skötsel och bevarande av en utvald ekosystemtyp (t.ex. skog, sötvatten eller kulturmarker) och någon organismgrupp som är i fokus för naturvården i resp. ekosystem (t.ex. vedinsekter/svampar, kärlväxter, dagfjärilar eller fiskar). I uppgiften ingår att beskriva och utvärdera hur områdesskyddsprocessen ser ut för respektive ekosystem med avseende på värdering, planering, genomförande och uppföljning av åtgärder eller skötsel. Vidare analyseras hot mot arter och status och strategier för artbevarande. Särskild vikt läggs vid att vetenskapligt värdera naturvårdsinsatser. Studenterna förväntas själva söka information med hjälp av t.ex. vetenskaplig litteratur och intervjuer med naturvårdsaktörer, och hur arbetet fortskrider utvärderas kontinuerligt med gruppens handledare. Arbetet resulterar i en skriftlig rapport med en mellan grupperna enhetlig utformning, och resultaten presenteras i ett muntligt seminarium. Med utgångspunkt från rapporterna och seminariet får studenterna sedan, i form av en individuell inlämningsuppgift, jämföra och reflektera över likheter och skillnader mellan ekosystemtyper och organismgrupper i naturvårdsarbetets förutsättningar och praktik. Moment 3, Exkursioner och fältövningar, 1 högskolepoäng Momentet omfattar exkursioner där studenterna i fält får se exempel på olika bevarande-, restaurerings- och kompensationsåtgärder i t ex skog, vattendrag och kulturmarker.

Förväntade studieresultat

Efter avklarad kurs ska studenten kunna: • Förstå hur ekologisk vetenskap kan ligga till grund för naturvårdsarbetet, • redogöra för, analysera och kritiskt granska miljömål och deras uppföljning, • tillämpa och värdera olika metoder för att ekologiskt analysera landskap och hur dessa metoder kan användas i naturvårdsarbetet, • känna till olika aktörers roller i naturvårdsarbetet och förstå hur attityder, tankefigurer och varierande delaktighet påverkar aktörernas inställning till naturvård, • redogöra för processen för bevarande av olika typer av ekosystem och metoder för att utvärdera effekten av bevarande- och skötselåtgärder, • tillämpa olika metoder för att sköta, bevara, restaurera och nyskapa olika typer av ekosystem för att uppnå naturvårdens mål, • redogöra för processen för bevarande av arter och kritiskt granska rödlistningsförfarande och åtgärdsprogram. • förstå hur strategier och problem i naturvårdsarbetet varierar mellan olika ekosystem och artgrupper.

Behörighetskrav

Univ: 120 hp varav i 60hp biologi inklusive 30hp ekologi, eller 60hp geovetenskap/naturgeografi eller miljövetenskap samt 30hp ekologi, eller motsvarande kunskaper. En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).

Undervisningens upplägg

Undervisningen innefattar föreläsningar, grupparbeten, gruppdiskussioner, en individuell skriftlig uppgift, seminarier och exkursioner. Exkursionerna är obligatoriska. Dessa lär ut metoder och arbetssätt som senare är nödvändiga i arbetslivet. Undervisningen är i många delar av problemorienterad karaktär där studenterna förväntas lösa uppgifterna i grupp.

Examination

Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina och en individuell skriftlig inlämningsuppgift, och dels genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av grupprojekt, gruppseminarier och fältstudier. På en skriftlig tentamen och individuella inlämningsuppgifter sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På grupparbeten och fältstudier ges endast betygen underkänd (U) eller godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Studerande, som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).

Litteratur

Giltig från: 2012 vecka 3

Conservation science : balancing the needs of people and nature
Kareiva Peter M., Marvier Michelle
Greenwood Village, Colo. : Roberts and Co. : c2011 : xxix, 543 p. :
ISBN: 978-1-936221-06-6
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst

Hayward Matt W.
Conservation management for the past, present and future
Springer Science+Business Media B.V. : 2009 :
Conservation management for the past, present and future
Obligatorisk

Kivinen, S., Moen, J., Berg, A., Eriksson, Å.
Effects of modern forest management on winter grazing resources for reindeer in Sweden
AMBIO 39:269-278 : 2010 :
Obligatorisk