Naturvård, 15 hp

Innehåll

Kursen ger en bred kännedom om naturvårdsarbete, och diskuterar och granskar kritiskt den vetenskapliga grund som olika naturvårdsinsatser vilar på. Fokus läggs också på att förstå vilka roller olika aktörer i naturvårdsarbetet spelar, särskilt ekologer. Kursen omfattar en fördjupningsuppgift där studenterna i grupp självständigt analyserar någon aspekt av skötsel och bevarande av arter och ekosystem samt exkursioner där naturvårdsåtgärder studeras i fält.
Kursen indelas i följande moment:

Moment 1, Teoridel, 8 högskolepoäng.

Momentet är indelat i tre olika avsnitt:

Avsnitt 1, Mellanmänskliga aspekter på naturvård, 3 högskolepoäng Naturvårdens mål och genomförande påverkas av synsätt och reaktioner som inte är grundade i ekologisk vetenskap, men som ekologer måste förhålla sig till. Avsnittet behandlar hur intressekonflikter, attityder och mänskliga värderingar påverkar förvaltningen av naturen.

Avsnitt 2 Landskapsekologi, 2 högskolepoäng Avsnittet ger en översikt av de principer och begrepp som ligger till grund för landskapsplanering och övervakning. Studenterna får en introduktion till hur landskap kan beskrivas och kvantifieras, samt till effekter av markanvändning på landskapens struktur (t.ex. fragmentering och kanteffekter). I avsnittet ingår ett projekt där studenterna lär sig att använda olika index och mått som beskriver landskap, samt hur dessa kan användas i naturvårdsarbete.

Avsnitt 3, Skötsel och restaurering av populationer och ekosystem, 3 högskolepoäng Avsnittet behandlar olika metoder som syftar till att bevara arter och skydda eller nyskapa ekosystem. Avsnittet omfattar kompensationsåtgärder vid permanent exploatering, restaurering av ekosystem, och olika typer av skötsel och bevarande med exempel från flera ekosystem, som vattendrag, skog och kulturmarker.

Moment 2, Fördjupningsuppgift, 6 högskolepoäng
Momentet består av en fördjupningsuppgift där studenterna i analyserar någon aspekt av skötsel och bevarande av arter och ekosystem. Särskild vikt läggs vid att vetenskapligt värdera naturvårdsinsatser och den vetenskapliga evidensen för att olika naturvårdsinsatser ger önskat resultat. Studenterna förväntas själva söka information med hjälp av t.ex. vetenskaplig litteratur och intervjuer med naturvårdsaktörer, och hur arbetet fortskrider utvärderas kontinuerligt med gruppens handledare. Arbetet resulterar i en skriftlig rapport och resultaten presenteras i ett muntligt seminarium. Med utgångspunkt från rapporterna och seminariet får studenterna sedan, i form av en individuell inlämningsuppgift, jämföra och reflektera över likheter och skillnader i naturvårdsarbetets förutsättningar och praktik mellan ekosystemtyper och organismgrupper.

Moment 3, Exkursioner och fältövningar, 1 högskolepoäng Momentet omfattar exkursioner där studenterna i fält får se exempel på olika bevarande-, restaurerings- och kompensationsåtgärder i t ex skog, vattendrag och kulturmarker.

Förväntade studieresultat

Efter avklarad kurs ska studenten kunna:

• förklara hur ekologisk vetenskap kan ligga till grund för naturvårdsarbetet,
• redogöra för, analysera och kritiskt granska miljömål och deras uppföljning,
• tillämpa och värdera olika metoder för att ekologiskt analysera landskap och hur dessa metoder kan användas i naturvårdsarbetet,
• beskriva olika aktörers roller i naturvårdsarbetet och förstå hur attityder, tankefigurer och varierande delaktighet påverkar aktörernas inställning till naturvård, och hur naturvård praktiseras.
• redogöra för processen för bevarande av v ekosystem och arter
• Vetenskapligt utvärdera olika naturvårdsårgärder och tillämpa metoder för att utvärdera effekten av bevarande- och skötselåtgärder,

Behörighetskrav

Univ: 120 hp varav i 60hp biologi inklusive 30hp ekologi, eller 60hp geovetenskap/naturgeografi eller miljövetenskap samt 30hp ekologi, eller motsvarande kunskaper.
En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).

Undervisningens upplägg

Undervisningen innefattar föreläsningar, grupparbeten, gruppdiskussioner, en individuell skriftlig uppgift, seminarier och exkursioner. Exkursionerna är obligatoriska. Dessa lär ut metoder och arbetssätt som senare är nödvändiga i arbetslivet. Undervisningen är i många delar av problemorienterad karaktär där studenterna förväntas lösa uppgifterna i grupp.

Examination

Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina och en individuell skriftlig inlämningsuppgift, och dels genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av grupprojekt, gruppseminarier och fältstudier. På en skriftlig tentamen och individuella inlämningsuppgifter sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På grupparbeten och fältstudier ges endast betygen underkänd (U) eller godkänd (G). På moment 1 och 2 samt på hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.
Studerande, som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).