Ekologi och systematik, 15 hp
Kursen är nedlagd
Innehåll
Under ekologin studeras födovävar och trofiska interaktioner i terrestra och akvatiska ekosystem. Vidare behandlas tillämpningar av ekologisk teori samt växters och djurs övervintringsstrategier. Födovävar och trofiska interaktioner exemplifieras vid en fältkurs i brackvattenmiljö. Systematiken behandlar livets utveckling och organismernas släktskap. Huvuddragen i eukaryoternas evolution och grunderna för systematikens teoribildning behandlas och tillämpas på fr a landväxter, svampar och djur. En individuell fördjupning görs inom någon utvald del av systematiken. Kunskaperna från de teoretiska inslagen under kursen kommer att befästas och exemplifieras under exkursioner, övningar och laborationer. Kursen indelas i följande moment: Moment 1, Ekologi, 6 högskolepoäng. Momentet behandlar processer och interaktioner i ekologiska samhällen och ekosystem. Med ekologisk teori som utgångspunkt belyses praktiska aspekter av ekologin. Insamlings- och kvantifieringsmetoder genomgås och tillämpas under fältstudier. Momentet indelas i följande avsnitt: Avsnitt1, Födovävar, trofiska interaktioner och tillämpningar av ekologisk teori 4,5 högskolepoäng. Under avsnittet studeras organismers funktion i födovävar, energiflöden i ekologiska samhällen och interaktioner mellan olika nivåer i näringskedjan (trofiska interaktioner). Sambanden mellan trofiska interaktioner och produktivitet i ekologiska samhällen diskuteras. I avsnittet studeras även hur ekologisk teori tillämpas i praktiken, ex. vid skörd och skadedjursbekämpning. I avsnittet ingår en fältkurs där arter och födovävar i brackvattenmiljö studeras. Avsnitt 2, Vinterekologi, 1,5 högskolepoäng Avsnittet tar upp ekologiska anpassningar som utvecklats för att överleva och föröka sig i kallt klimat. I avsnittet ingår en fältkurs där abiotiska faktorer (ex. temperatur. snötäcke, pH) och övervintrande växter och djur i olika naturtyper studeras. Biotoputnyttjande hos fåglar och däggdjur studeras via spår och spårtecken. Inventeringsmetoder för vinterspårning och tas upp. Moment 2, Systematik, 7 högskolepoäng. Detta moment behandlar grunderna för systematik, dvs taxonomi, klassificering, nomenklatur och fylogeni, vilka tillämpas på de eukaryota organismerna, framförallt landväxter, svampar och djur. Bakterier, encelliga eukaryoter och alger studeras mer övergripande. Momentet redogör för grovstrukturen på livets träd och ger därigenom det skelett på vilket all övrig biologisk kunskap skall placeras in. Momentet kombinerar kunskap från olika ämnen som paleontologi, embryologi, samt traditionell och molekylär systematik. Momentet delas in i följande avsnitt: Avsnitt 1, Prokaryoter och eukaryota organismer förutom djur, 2,5 högskolepoäng. Avsnittet behandlar naturvetenskapliga teorier om prokaryota och eukaryota cellers uppkomst och ger en översikt av diversiteten och fylogenin inom de eukaryota organismerna, med tonvikt på svampar och landväxter. Bakterier, arkéer, encelliga eukaryoter och alger behandlas mer övergripande. Morfologiska och anatomiska studier av representanter från organismgrupperna bedrivs i laboratoriet och ger viss färdighet i mikroskopiering. Avsnitt 2, Djurriket, 3,5 högskolepoäng. Grunderna för en modern klassificering av djurriket gås igenom. Djurens anpassningar till olika levnadssätt och miljöer exemplifieras. Djurens evolution belyses utifrån deras släktskap och fossila historia. Regler för vetenskaplig namngivning inom zoologin behandlas. De praktiska momenten omfattar bl a studier av makroskopiska djurpreparat samt dissektioner av utvalda djur. Avsnitt3, Fågelfaunistik 1 högskolepoäng. Under avsnittet tränas identifieringar av fåglar i fält med hjälp av bestämningslitteratur. Moment 3, Fördjupningsuppgift systematik, 2 högskolepoäng. Under detta moment görs en individuell fördjupning inom någon utvald del av systematikens ämnesområde. Valet av delämne anges av, eller skall godkännas av, kursansvarig lärare. Arbetet med uppgiften skall innefatta litteratursökning, källvärdering samt hantering av referenser. Fördjupningsuppgiften redovisas muntligt och skriftligt.
Förväntade studieresultat
Efter avklarad kurs ska studenten kunna: Beskriva olika typer av födovävar, beskriva och förklara hur trofiska interaktioner kan påverka födovävar, beskriva och förklara vilka processer som bestämmer produktivitet i organismsamhällen, ge exempel på hur hypoteser rörande ekologiska processer kan testas empiriskt, redogöra för hur ekologisk teori kan tillämpas i praktiken, beskriva och förklara hur växter och djur är anpassade till att leva i kallt klimat och förstå förutsättningarna för vinteröverlevnad, identifiera vanliga spår och spårtecken hos djur i fält under vintern, tillämpa reglerna för vetenskaplig namngivning av taxa inom botanik och zoologi, förstå systematikens teoribildning och känna till några av de viktigaste arbetsmetoderna, redogöra för naturvetenskapliga teorier om prokaryota och eukaryota cellers uppkomst och utveckling, karakterisera och identifiera olika eukaryota organismgrupper och göra evolutionära/fylogenetiska jämförelser med tonvikt på landväxter, svampar och djur, redogöra för grundläggande livscykler i organismvärlden, identifiera arter av fåglar i fält, inhämta, bearbeta, redovisa och analysera systematisk och ekologisk information både muntligt och skriftligt.
Behörighetskrav
Univ: 15hp biologi innefattande kurserna Klimatförändringar (biologi) och Naturens mångfald (biologi) eller motsvarande kunskaper
Undervisningens upplägg
Undervisningen innefattar föreläsningar, övningar, gruppdiskussioner, projektarbeten, rapportskrivning och fältstudier i akvatiska och boreala miljöer. Övningar, projektarbeten, och fältstudier är obligatoriska. Dessa lär ut metoder och arbetssätt som senare är nödvändiga i arbetslivet.
Examination
Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av projektarbeten och fältstudier. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På projektarbeten och fältstudier ges endast betygen underkänd (U) eller godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Studerande, som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Litteratur
Giltig från: 2008 vecka 4
Ecology
: from individuals to ecosystems
Begon Michael, Townsend Colin R., Harper John L.
4. ed. :
Oxford :
Blackwell Publishing :
2006 [dvs. 2005] :
738 s. :
ISBN: 1-4051-1117-8
Se Umeå UB:s söktjänst
Campbell Neil A.
Biology
8. ed. :
San Francisco, Calif. :
Benjamin Cummings ;a London :b Pearson Education [distributor] :
2008 :
xivi, 1267 s. :
ISBN: 978-0-321-53616-7
Se Umeå UB:s söktjänst