Navigerat till
Kursplan:

Ekologi och biologisk mångfald, 15 hp

Kursen är nedlagd

Engelskt namn: Ecology and biodiversity
Denna kursplan gäller: 2010-08-30 till 2011-08-28 (nyare version av kursplanen finns)
Kurskod: 5BI127
Högskolepoäng: 15
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning: Biologi: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Beslutad av: teknisk naturvetenskaplig fakultetsnämnd, 2010-05-21

Innehåll

Kursens inledande del fokuserar på fältstudier och artkunskap, främst identifiering av växt -, och djurarter som förekommer i norra Sverige. Vidare ges en översikt av organismvärlden, släktskapsförhållanden mellan organismer, samt grundläggande evolutionsteori. Kursens senare del behandlar grundläggande ekologiska samband i naturen samt hur människan nyttjat växter och djur i nordsvenska ekosystem. Kursen ger också en introduktion till miljö- och naturvård, och hållbar samhällsutveckling . En viktig del i kursen är att få förståelse för det nordliga landskapets särart, samt hur naturen på ett hållbart sätt kan nyttjas för starka naturupplevelser. Grundläggande för studier av landskap och för friluftsaktiviteter är att kunna nyttja kartor av olika slag, varför kursen också innehåller kartografi. Kursen indelas i följande moment: Moment 1. Biologisk mångfald, 6 högskolepoäng: Avsnitt 1. Artkunskap, 4 hp. Avsnittet inleds med fältstudier då studenten tränas i att känna igen arter som förekommer i norra Sverige. Tonvikten ligger på identifiering och inlärning av kärlväxtarter, vanligt förekommande mossor, svampar och lavar samt insektsgrupper. Användning av bestämningslitteratur av olika slag tränas. En översikt ges av Norra Sveriges däggdjur, fåglar, fiskar, grod- och kräldjur samt insekter som används inom naturvården för identifiering av skyddsvärda miljöer. Studenten introduceras vidare i provtagning av protister’ och bakterier, samt hur dessa mikroskoperas. Avsnitt 2. Systematik, 2hp. Avsnittet ger en introduktion till evolution och organismernas indelning i olika systematiska huvudgrupper. Under avsnittet behandlas centrala begrepp såsom naturlig selektion, fitness, artbildning och artbegreppet, samt biologisk mångfald. Moment 2. Ekologi, 7 högskolepoäng: Avsnitt 1, Introduktion till ekologi, 3 hp. Avsnittet går igenom viktiga ekologiska begrepp och samband, ex. ekologisk nisch, olika organisationsnivåer - individ, population, samhälle, ekosystem samt födovävar. Frågor som behandlas är exempelvis vad som styr arters utbredning, hur man kan förklara förändringar i individ – och artantal mellan olika platser och tidpunkter. Sambandet mellan ekologi och evolution gås igenom. Exempel ges på hur abiotiska och biotiska faktorer påverkar växters och djurs evolution och livshistoria. Avsnitt 2, Introduktion till allmän miljö – och naturvård 3 hp. Under avsnittet får studenten lära sig hur människan påverkat olika ekosystem, historiskt fram till idag. Hållbar samhällsutveckling och dess samband med bevarande av biologisk mångfald diskuteras. Internationella och nationella mål för bevarande av biologisk mångfald redogörs för översiktligt. Strategier för hållbar samhällsutveckling beskrivs, i detta inkluderas olika former för skydd av natur och naturvårdsanspassat nyttjande av ekosystem ex. vid friluftsliv, naturguidning och turistverksamheter. Exempel ges främst från norra Sveriges skogar, fjäll, vattendrag, våtmarker Avsnitt 3, Kartkunskap, 1 hp. Avsnittet tar upp allmän kartkunskap, där svenska kartreferenssystem och karttyper utgör en viktig del. Här ges också teoretiska grunder i orienteringsteknik, bland annat med hjälp av GPS-teknik. Studenten tränas i att orientera sig i terrängen med hjälp av kartor, kompass och GPS, färdigheter som är av stor vikt för säkra naturguidningar. Moment 3,Fördjupningsuppgift 2 hp. Den studerande utför enskilt, eller i grupp, en fördjupningsuppgift. En art inom närområdet studeras och beskrivs mera ingående, dess habitat, populationsdynamik, samverkan med andra arter samt interaktionen med och betydelse för människan. I avsnittet ingår informationssökning och en skriftlig och muntlig presentation ingår där studenten tränas i att presentera biologisk information på ett intresseväckande och naturvetenskapligt sätt .

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Moment 1 • I fält översiktligt beskriva karaktäristiska arter i Norra Sverige, • nyttja litteratur som används vid bestämning av nordsvenska kärlväxter, mossor, lavar, fåglar, insekter och däggdjur, • översiktligt redogöra för organismernas systematiska indelning, samt förstå hur arter kan uppstå och utvecklas genom samspelet mellan förändringar i organismers livsmiljö och det naturliga urvalet, Moment 2 • redogöra för och förstå innebörden av grundläggande ekologiska begrepp, • redogöra för och förklara orsaker till arters variationer i förekomster i tiden och i rummet, • redogöra för hur en typisk födoväv ser ut i land och vattenmiljöer i norra Sverige, samt förklara och förstå hur individantalet i en population påverkas av dess plats i födoväven, • förstå sambandet mellan ekologi och evolution, • förstå hur människans påverkat naturen, historiskt - fram till idag, lokalt i nordsvenska ekosystem men också globalt, • diskutera begreppet hållbar samhällsutveckling, • ge exempel på olika former för skydd av natur, samt naturvårdsanpassat nyttjande av ekosystem, • redogöra för hur man kan orientera sig i terrängen med olika hjälpmedel, • beskriva och förklara grundläggande kartografiska begrepp och använda svenska kartreferenssystem och karttyper, Moment 3 • inhämta, bearbeta och redovisa biologisk information muntligt och skriftligt på ett lättfattligt och intresseväckande sätt.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Undervisningens upplägg

Undervisningen omfattar föreläsningar, gruppdiskussioner, seminarier, projektarbete, exkursioner och fältstudier. Seminarier, projektarbete och fältstudier är obligatoriska. Dessa lär ut metoder och arbetssätt som senare är nödvändiga i arbetslivet.

Examination

Examinationen sker genom skriftlig tentamen och genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av grupprojekt, gruppseminarier och fältstudier. På en skriftlig tentamen och individuella inlämningsuppgifter sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På grupparbeten och fältstudier ges endast betygen underkänd (U) eller godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Kursbetyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Studerande, som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. TILLGODORÄKNANEDE tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).

Litteratur

Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.