Geografiska informationssystem, 15 hp

Innehåll

Kursen ger en fördjupning av kunskaper inom geografiska informationssystem (GIS) och fjärranalys, främst med tillämpningar inom miljöområdet, inklusive ekologi och geovetenskap.
Kursen fokuserar på teoretiska kunskaper i GIS och fjärranalys samt praktisk användning av olika GIS programvaror för att bearbeta och analysera olika typer av spatiala data med fokus på raster- och vektordata och att skapa kartor. Kursen förutsätter att man har en grund i följande aspekter av GIS och fjärranalys: projektioner och koordinatsystem, grundläggande bearbetning av raster- och vektordata inklusive urval i attributtabeller, revideringar av kartfiler och attributtabeller, digitalisering av nya vektorfiler, rasterberäkningar och georektifiering. Kursen fokuserar på bearbetning och olika typer av analyser av GIS och fjärranalys data, inklusive höjdmodeller, satellitbilder, interpolationer, rumslig modellering, m.m.
Under kursen behandlas datainsamling från befintliga digitala databaser, kartor och ortofoton samt GPS. Digitala data från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Lantmäteriverket (LM), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Copernicus-programmet av den Europeiska rymdorganisationen (ESA) ingår som kursmaterial.

Kursen är indelad i två moduler av 10 hp och 5 hp.
Modul 1 Teori och praktik inom GIS
Fokuserar på att förstå teorin bakom GIS analyser och hur de används i vetenskapliga studier genom föreläsningar och seminarier.
Fokuserar på praktiska moment genom att lära sig att utföra avancerade spatiala analyser i olika GIS mjukvaror genom föreläsningar och laborationer.
Modul 2 Projektarbete
Innehåller ett projektarbete där studenterna inhämtar egna spatiala data för att besvara en egen GIS-frågeställning.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Modul 1 (10 hp): Teori och praktik inom GIS
FSR 1. Visa förståelse för teoretiska GIS-koncept och termer, kunna beskriva hur olika analyser är uppbyggda, och beskriva teoretisk planering av att lösa spatiala problem
FSR 2. Visa förståelse för, utföra och rapportera praktiska GIS-analyser för ekologiska och geovetenskapliga frågeställningar
FSR 3. Visa förståelse för och beskriva olika karttekniker för att effektivt presentera spatial data
FSR 4. Diskutera och visa förståelse om spatiala frågeställningar och hur GIS-analyser används inom vetenskapliga studier

Modul 2 (5 hp): Projektarbete
FSR 5. Kunna inhämta data för att självständigt besvara en vetenskaplig fråga utifrån analyser av spatial data
FSR 6. Rapportera projektarbete genom effektiv text, kartor samt presentation

Behörighetskrav

Naturens mångfald, 15 hp, Geovetenskap 15 hp och Ekologi 15 hp alternativt 7,5 hp GIS.
Engelska 6/nivå 2 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, laborationer, seminarier och projektarbeten. Laborationer, seminarier och projektarbeten är obligatoriska.

Examination

Examinationen av modul 1 sker genom skriftlig och/eller muntlig redovisning av laborationer samt aktivt deltagande i veckovisa seminarier. På enskilda laborationer sätts betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På modul 1 sätts betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG) utifrån den övergripande prestationen på laborationerna och aktivt deltagande i seminarierna. Modul 2 examineras genom muntlig och skriftlig redovisning av projektarbeten. På projektarbeten ges betygen Underkänd (U) Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Betyg på helkurs ges först då alla obligatoriska moduler är genomförda och godkända och för betyget VG krävs att modul 1 och 2 har betyget VG. Studerande som godkänts på ett prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på ett prov har rätt att undergå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22§ ). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

För student som har beslut om rekommenderat stöd på grund av funktionsnedsättning kan Examinator besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov och kursens förväntade studieresultat. För mer information se Handläggningsordning för stöd till studenter med funktionsnedsättning samt Regel för betyg och examination.

Tillgodoräknande:
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övergångsbestämmelser

Regel för betyg och examination reglerar vad som gäller för omprov i de fall en kurs avvecklats eller en kursplan genomgått större förändringar.