Skapande lek i förskolan 1, 7,5 hp

Innehåll

I kursen studeras lekteorier och lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Miljöns betydelse för utveckling av barns sociala lek poängteras. Studierna inriktas även mot barns inlevelseförmåga och fantasiutveckling med övningar i drama, dans, rörelse och musik som ett viktigt innehåll. Även studier om barns motoriska utveckling och kroppsuppfattning utgör en del av kursen, tillsammans med teorier och metoder om drama, dans, rörelse och rörelselek utifrån ett hållbarhets- och genusperspektiv.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse:

• redovisa olika lekteorier
• redogöra för barns motoriska utveckling och visa förståelse för motorikens betydelse för hela barnets utveckling
• beskriva och problematisera förutsättningar för utveckling av barns lekförmåga
• redogöra för hur praktiska och estetiska läroprocesser kan stimulera rörelse- och motorisk utveckling

Färdighet och förmåga:

• visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, utvärdera och utveckla undervisning inom musik-, dans-, drama- samt rörelseaktiviteter i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling
• visa fördjupad förmåga att genom lek och skapande verksamhet skapa förutsättningar för alla barn att lära och utvecklas

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• dokumentera och utvärdera den egna lärprocessen med avseende på modulens förväntade studieresultat
• visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter

Behörighetskrav

Godkänd på kurserna Förskollärare som profession (UK I), 6 hp. Barns lärande och omsorg, 15 hp. Förskolans uppdrag och arbetssätt I, 5 hp.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, laborationer, praktiska tillämpningar, seminarier och grupparbeten. Undervisningen kan ske såväl inom- som utomhus. Undervisningen ges med stöd av kommunikations- och informationsteknik. Examinerande inslag är obligatoriska. Utvärdering sker efter avslutad kurs.

Examination

Examination sker genom individuella skriftliga uppgifter samt kamratopponering, muntliga och digitala redovisningar såväl individuellt som i grupp samt genom uppvisade färdigheter och förmågor. För student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning ska individuella anpassningar av examination övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat.
 
Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
 
Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd.

 Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om en ny examinator ställs till utbildningsledaren vid Humanistisk fakultet
 
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla.