Kunskap, undervisning och lärande II för åk 4-6 (UK), 10 hp

Innehåll

Moment 1. Lärarprofession och skola i historia och samtid, 3 hp
Momentet syftar till att ge ökad förståelse för skolpolitiska, utbildningssociologiska och didaktiska frågor i ett historiskt perspektiv. Den avser också att ge centrala skolhistoriska problemområden en belysning. Kursen koncentreras till tre studieområden om svensk skola och utbildning under (företrädesvis) 1900-talet.

• Skolans funktion – vilka skilda funktioner har skol- och utbildningssystem har haft vid olika tider, hur målsättningar med utbildningen har formulerats under 1900-talet och vilka teoretiska antaganden (om barn, individ och samhälle) som legat till grund för dessa formuleringar.
• Utbildningens innehåll –utbildningsinnehållet allmänna förändringar över tid, dels generellt, dels specifikt vad gäller de tidiga åren.
• Utbildningens organisation – hur man har gått till väga för att ge eleverna ett särskilt utbildningsinnehåll och som har överensstämt med skolans funktion, såväl organisatoriskt som i själva undervisningen.

Moment 2. Specialpedagogik, 2 hp
Skolans specialpedagogiska uppdrag bearbetas och specialpedagogikens styrning, organisation och villkor problematiseras. Olika hinder för lärande betingade av lärmiljö och/eller individuella svårigheter bearbetas liksom specialpedagogiska
verktyg som stöd för elevers lärande. Kartläggningsmetoder, åtgärdsprogram, individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal samt former för dokumentation behandlas och analyseras.

Moment 3. Utbildningsvetenskap som tvärvetenskap och mångvetenskap, 3 hp
Utbildningsvetenskapens mång- och tvärvetenskapliga karaktär, liksom forskning som grund för skolutveckling ges ytterligare belysning genom seminariedagar där aktuella forskningsprojekt och skolutvecklingsprojekt med fokus på mellanåren presenteras. Momentet blickar därmed framåt mot examensarbetet och mot UK III.
Vetenskapligt skrivande som process behandlas både generellt och specifikt i de vetenskapsområden som ingår i utbildningsvetenskap, liksom vetenskapliga genrer och textkonventioner. Studenterna arbetar kontinuerligt med skrivuppgifter som seminariebehandlas under momentet. Responsgrupper som stöd i skrivprocessen tematiseras.

Moment 4. Internationella perspektiv på skola och lärarprofession, 2 hp
Den historiska belysning som utbildningsväsendet getts i moment 1 kompletteras i momentet med internationella perspektiv. Skola och lärarutbildning med fokus på mellanåren i utvalda länder studeras i kontrast med det svenska. Inom momentet bearbetas utbildningsvokabulär på engelska med sikte på att de blivande grundlärarna ska ha beredskap för att delta i internationellt utbyte.
Under loppet av kursen genomförs föreläsningar och övningar kring röstergonomi och talvård, och studenten arbetar löpande med sin kompetensuppföljning.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• redogöra för utbildningsväsendets och läraryrkets framväxt och utveckling i ljuset av pedagogisk teori och samhällsförändringar över tid;
• redogöra för aktuell forskning om läraryrkets kunskapsutveckling;
• beskriva skolämnets och den akademiska disciplinens historia och utveckling i relation till den vetenskapliga och samhälleliga utvecklingen;
• beskriva specialpedagogiska verktyg som syftar till att underlätta lärande;
• diskutera och jämföra utbildningsväsende, särskilt mellanåren, i olika länder

Färdighet och förmåga

• problematisera styrdokumentens och andra ramfaktorers betydelse för didaktiska överväganden i innehållsligt, metodologiskt och legitimerande avseende;
• problematisera olika kunskapstraditioners och vetenskapliga traditioners betydelse för utvecklingen av undervisning och skolämnen;
• identifiera olika hinder för lärande kopplade till kognitiva, psykosociala och emotionella funktioner samt kunna urskilja och problematisera pedagogiska konsekvenser;
• använda vetenskapliga skriv- och textkonventioner i läsning och skrivning;
• använda röst, tal och språk på ett ändamålsenligt sätt i muntlig presentation;
• använda digitalt ljud för dokumentation och analys av lärandesituationer och/eller lärandeprocesser

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• tillgodogöra sig och kritiskt värdera vetenskapliga studier med olika inriktningar inom det utbildningsvetenskapliga fältet;
• kritiskt analysera och motivera ställningstaganden i frågor som rör kartläggning, dokumentation, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner;
• kritiskt värdera sitt eget förhållningssätt till en lärarroll i förändring i relation till utvecklingen av vetenskap, samhälle och IKT och till internationella perspektiv

Behörighetskrav

Godkända ämnesstudier för åk 4-6 om 30 hp i respektive ämne svenska, matematik och engelska eller motsvarande kurser.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och tillämpningsövningar.

Examination

Examination sker genom skriftligt kunskapsprov (hemskrivning, gäller moment 1), samt genom skriftliga och muntliga seminarieuppgifter löpande under kursen.
Studentens prestationer kommer att bedömas i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att föra samman olika innehållsliga delar till ett för lärarprofessionens relevant helhetsperspektiv. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 6 hp av kursen.

Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift.
Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/