Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik (UK), 7,5 hp
Innehåll
Kursen ger en bred introduktion till frågor om kunskap, vetenskap och forskningsmetodik. Den ger en förberedelse både till fortsatt akademisk utbildning och till yrkesverksamhet som lärare i förskola och skola, en verksamhet som innehåller såväl pedagogiska arbetsmoment med barn och elever som egen fortbildning och gemensam verksamhetsutveckling. I särskilt fokus för kursen står förskolans och skolans uppdrag att förmedla kunskap och stimulera kunskapsutveckling.
Kursen ger fördjupad kunskap om lagar och styrdokument rörande förskolans och skolans kunskapsuppdrag. Den introducerar begrepp, teorier och rön inom kunskaps- och vetenskapsteori. Teman som behandlas inkluderar vad kunskap är, vilka former av kunskap som finns och hur vi får sådana kunskaper. Vidare diskuteras vad som utmärker vetenskaplig forskning och vad vetenskaplighet innebär. I samband med detta introduceras även vetenskapliga metoder (såväl kvantitativa som kvalitativa). Frågan om hur beprövad erfarenhet inom läraryrket förhåller sig till vetenskaplig kunskap problematiseras och diskuteras. I kursen behandlas också kunskap och vetenskap från ett genusperspektiv, och hur olika kunskapsformer som urskiljs i läroplanen i arbetet som lärare kan användas för att analysera mål i undervisning och lärande.
Kursen ger också grundläggande praktiska redskap för och träning i att värdera informationskällor i form av källkritik, argumentationsanalys och statistik. Tillsammans med teoretiska kunskaper om kunskap, vetenskap och forskningsmetodik förbereder dessa praktiska inslag blivande lärare för att kritiskt och på vetenskaplig grund utöva läraryrket.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse
- visa en fördjupad kunskap om och förståelse för förskolans och skolans kunskapsuppdrag såsom det beskrivs i lagar och styrdokument;
- visa god förståelse för olika kunskapsbegrepp, kunskapsformer och teorier om hur kunskap och färdigheter utvecklas, samt hur kunskap förhåller sig till begrepp som sanning, goda skäl, tillförlitlighet, och objektivitet;
- visa grundläggande förståelse för skillnaderna mellan vetenskap och beprövad erfarenhet, och mellan vetenskap och pseudovetenskap och icke-vetenskap;
- visa grundläggande förståelse för olika vetenskapliga metoder, såsom kvantitativa och kvalitativa metoder, samt vilken roll hypoteser, teorier, observationer och statistisk metodologi spelar i dessa;
Färdigheter och förmåga
- visa grundläggande förmåga att reflektera och resonera kring frågor rörande kunskapens relation till olika perspektiv, såsom genusperspektiv och etniska perspektiv, samt hur dessa frågor förhåller sig till möjligheten av allsidig och objektiv kunskap;
- kunna analysera lärandemål utifrån de olika kunskapsformer som urskiljs i läroplanen;
- kunna tillämpa grundläggande metoder för informationsvärdering, såsom redskap från argumentationsanalys, statistisk metodologi, och källkritik i vid mening;
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa en grundläggande repertoar av verktyg för att reflektera kring utbildningsfilosofiska frågor som rör förskolans och skolans kunskapsuppdrag;
- visa en grundläggande repertoar av verktyg för att reflektera över och förhålla sig kritisk till anspråk på kunskap och vetenskaplighet.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighetUndervisningens upplägg
Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar och paneldiskussioner. All undervisning är examinationsförberedande. Föreläsningar ger studenten stöd att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om att kunna visa kunskap och förståelse, men syftar också att introducera studenter till problematisering, analys, kritisk granskning och värdering. Gruppövningarna ger stöd att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om färdigheter, förmågor och förhållningssätt, men syftar även till att förankra mer faktabaserade inslag. Paneldiskussioner syftar till att knyta ihop olika delar av kursen och att relatera olika perspektiv på kunskap och vetenskap till varandra.
När studenterna är indelade i grupper kommer gruppindelning att göras utifrån studentens examensinriktning.
Examination
Examinationen består av två skrivsalstentamina. Ett syfte med skrivsalstentamen är att garantera att varje students kunskaper och reflektionsförmåga synliggörs och kan bedömas med säkerhet. Dessa tentamina innehåller dock också träningsmoment som bidrar till att befästa kunskaper och färdigheter. Den första tentamen innehåller dels en kontroll av grundläggande faktakunskaper rörande lagar och styrdokument ifråga om de olika skolnivåernas kunskapsuppdrag, dels en del om kunskap, vetenskap och forskningsmetodik som examinerar både kunskap och förståelse och färdigheter och förmågor. Den andra tentamen examinerar färdighet och förmåga till praktisk informationsvärdering.
Den som erhållit betyget Godkänd (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov erbjuds senast tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle – ett så kallat uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet.
Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten vid kursansvarig institution begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen.
Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik.
Den första tentamen bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes analytiska och problematiserande förmåga. Den andra tentamen bedöms enligt skalan Godkänd eller Underkänd.
Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på den första tentamen.
Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.