Svenskämnet och dagens språksamhälle. Lärarfortbildning, 30 hp
Kursen är nedlagd från och med 2025-05-08
Innehåll
Dagens svenska språksamhälle har genomgått stora förändringar under bara det senaste årtiondet. Det svenska samhället har blivit flerspråkigt, talspråk och skriftspråk har närmat sig varandra, de digitala medierna har expanderat och betydande språkpolitiska insatser har genomförts. Kursen behandlar dagens språksamhälle ur ett skolperspektiv utifrån aktuell forskning. I kursen problematiseras också didaktiska redskap för skolelevernas språkutveckling. Kursen omfattar både läsande, skrivande och talande i skolan med syfte att stimulera och utveckla skolelevernas läsförmåga, skrivförmåga och muntliga kommunikationsförmåga. Stor vikt läggs vid språkets identitetsskapande funktion ur både ett individ- och samhällsperspektiv. Kursen består av följande moment: Skolan i ett flerspråkigt samhälle 7,5 hp (Secondary and Upper-secondary Education in a Multilingual Society) Läsa för livet 7,5 hp (Reading Skills for Life) Skriva för livet 7,5 hp (Writing Skills for Life) Samtal och talande i skolan 7,5 hp (Dialogue and Speech in the Classroom) Moment 1. Skolan i ett flerspråkigt samhälle 7,5 hp Dagens språksituation i Sverige presenteras. Här behandlas flerspråkighet, minoritetsspråk, dialekter, svenskan i ett nordiskt perspektiv samt engelskans ställning i Sverige. Dessutom redovisas de språkplaneringsinsatser som görs i Sverige, både språkpolitiska och språkvårdande. Skolans roll som språkvårdande instans fokuseras särskilt. Moment 2. Läsa för livet 7,5 hp Ungdomars läsande behandlas med fokus på elevernas läsförståelse av både sakprosa och skönlitteratur. Begreppet läskompetens presenteras utifrån skilda faser i läsprocessen. Ungdomslitteratur problematiseras utifrån exempelvis tematiska, genremässiga och berättartekniska aspekter. Momentet utvecklar den studerandes förmåga att välja ut, läsa och samtala om barn- och ungdomslitteratur. Dessutom synliggörs elevers val av skönlitteratur och erfarenhet av berättande. Det skönlitterära läsandet behandlas både ur ett genusperspektiv och ett mångkulturellt perspektiv. Momentet beaktar även elever med behov av stöd. Moment 3. Skriva för livet 7,5 hp De förskjutningar som skett mellan talspråk och skriftspråk ställer nya krav på det praktiska skrivandet i både grundskolan och gymnasieskolan. I momentet inventeras inledningsvis elevernas datorvanor och villkoren för det skrivande som de praktiserar på sin fritid i digitala medier: sms, chat, blogg. Den nätbaserade kommunikationen ungdomar emellan betraktas ur ett genusperspektiv. Ungdomarnas skrivande diskuteras i relation till lärarnas användning av skrivuppgifter i skolmiljön, för att medvetandegöra de skriftliga genrernas skilda villkor och funktioner. Momentet ger förutsättningar för att bredda och utveckla samtliga elevers skriftliga kompetens utifrån ett processorienterat arbetssätt, bland annat genom skrivande i samarbete med övriga skolämnen. Bedömning av elevtexter behandlas också. Moment 4. Samtal och talande i skolan 7,5 hp Talandets villkor behandlas under detta moment. Här diskuteras både talandets, lyssnandets och samtalandets villkor i skolmiljön, i yrkeslivet och i offentligheten. Särskild vikt läggs vid makt- och dominansförhållanden i samtal. I skolmiljön behandlas både kommunikation mellan lärare-elev, och mellan elever, här med särskild tonvikt på genus.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska den studerande kunna tillämpa strategier för att stärka skoleleverna vad gäller deras kompetens i läsande, skrivande och talande diskutera samband mellan genus och läsande, skrivande och talande i skolan tillämpa det teoretiska kunskapsstoffet didaktiskt utifrån lokala och centrala styrdokument redogöra för mångfalden i dagens språksamhälle och kunna diskutera vilka konsekvenser som detta får för den pedagogiska praktiken i skolan redogöra för läsprocessen samtala om barn- och ungdomslitteratur utifrån tematiska, genremässiga och berättartekniska aspekter tillämpa ett processorienterat skrivande beskriva och analysera olika typer av samtal i skolan ur ett maktperspektiv Moment 1. Skolan i ett flerspråkigt samhälle För godkänd kurs ska den studerande kunna beskriva aktuell svensk språkpolitik och dagens språksituation i Sverige redogöra för de svenska minoritetsspråken, deras historia och språkpolitiska insatser diskutera samband mellan språk och identitet tillämpa styrdokument i den didaktiska planeringen av språkpolitik och språkvård Moment 2. Läsa för livet För godkänd kurs ska den studerande kunna: redogöra för läsprocessen redovisa kunskap om olika läsförståelsestrategier samtala om barn- och ungdomslitteratur utifrån tematiska, genremässiga och berättartekniska aspekter välja ut skönlitteratur utifrån barn och ungdomars erfarenhet bearbeta skönlitteraturen ur ett identitetsskapande perspektiv tillämpa styrdokument i den didaktiska planeringen av läsning av skönlitteratur och facklitteratur Moment 3. Skriva för livet För godkänd kurs ska den studerande kunna tillämpa ett processorienterat skrivande i syfte att stötta eleverna i utvecklingen av deras skriftkompetens problematisera relationen mellan elevernas dubbla skriftkompetens skrivandet på fritiden och skrivandet i skolmiljön diskutera samband mellan språk och genus i kommunikation via digitala medier tillämpa styrdokument i den didaktiska planeringen av och bedömningen av skrivande i skolan Moment 4. Samtal och talande i skolan För godkänd kurs ska den studerande kunna analysera och beskriva olika typer av samtal i skolan identifiera och diskutera dominansförhållanden i samtal mellan lärare-elev och mellan elever redogöra för skilda samband mellan språk och genus i muntlig kommunikation tillämpa styrdokument i den didaktiska planeringen av muntlig framställning
Behörighetskrav
Univ: Lärarexamen
Undervisningens upplägg
Kursen ges parallellt både som campuskurs och som nätkurs. För campuskursen är undervisningen förlagd till 4 träffar per moment, varav tre träffar är obligatoriska. För nätkursen är en inledande träff obligatorisk, övrig undervisning äger rum på en webbplattform. Undervisningen sker i form av föreläsningar, litteraturstudier och seminarier på campus eller på nätet, samt uppgifter i anslutning till lärarnas pedagogiska praktik. I diskussioner och examinationer, på campus eller på en webbplattform, relateras det teoretiska stoffet till centrala och lokala styrdokument och till lärarnas erfarenheter. För att kunna använda den webbplattform som används på nätkursen krävs tillgång till dator med ljudkort och Internetuppkoppling. Följande är minimikrav: PC med Windows 2000/XP/Vista eller Mac med OS X Högtalare eller hörlurar Internet Explorer eller Firefox, senaste version (Safari eller Firefox på Mac) Internetuppkoppling: 56k modem* eller fast uppkoppling Det är vår ambition att det ska gå att följa kursen med modemuppkoppling, vissa problem kan dock uppstå om modemuppkopplingen inte håller tillräckligt hög kvalitet Observera även att Java och Cookies måste vara påslaget.
Examination
Under kursen sker fortlöpande examination vid seminarier på campus eller på webbplattformen. Varje enskilt moment avslutas med en didaktisk tillämpning av kunskapsstoffet som redovisas skriftligt och diskuteras i seminarieform. Vid examination avvänds betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande uppnått detta betyg på moment omfattande mer än 15 högskolepoäng. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle senast 3 månader efter ordinarie provtillfälle. Anmälan till prov och omprov är obligatorisk. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar mot det. Begäran om detta lämnas till Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Moment 1. Skolan i ett flerspråkigt samhälle Momentet examineras fortlöpande i seminarieform. Den avslutande examinationen består av en didaktisk tillämpning. Den studerande ska planera undervisning inom området språkpolitik och språkvård, med utgångspunkt i både lokala och centrala styrdokument. Planeringen redovisas skriftligt och diskuteras i seminarieform. Moment 2. Läsa för livet Momentet examineras fortlöpande i seminarieform. Den avslutande examinationen består av en didaktisk tillämpning av skönlitterärt läsande med fokus på identitet. Tillämpningen ska ske med utgångspunkt i både lokala och centrala styrdokument. I examinationen ingår planering av undervisningen. Planeringen redovisas skriftligt och diskuteras i seminarieform. Moment 3. Skriva för livet Momentet examineras fortlöpande i seminarieform. Den avslutande examinationen består av en didaktisk tillämpning. Den studerande ska planera undervisning inom området skrivande, med utgångspunkt i både lokala och centrala styrdokument. Planeringen redovisas skriftligt och diskuteras i seminarieform. Moment 4. Samtal och talande i skolan Momentet examineras fortlöpande i seminarieform. Den avslutande examinationen består av inspelning, renskrift och analys av ett samtal i skolmiljö. Analysen görs ur ett maktperspektiv och/eller genusperspektiv och möjliga konsekvenser för den pedagogiska praktiken diskuteras. Arbetet redovisas skriftligt och diskuteras i seminarieform. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande görs på särskild blankett och ställs till Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Blanketten skickas till Umeå universitet, Registraturen, 901 87 Umeå. Prövning görs alltid individuellt. Regler återfinns i Tillgodoräknande¬ordning vid Umeå universitet (Dnr 545-3317-02).
Övriga föreskrifter
Denna utbildning är en uppdragsutbildning och får endast sökas av lärare som deltar i lärarfortbildning enligt Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare (se Skolverkets webbplats http://www.skolverket.se/fortbildning). Den som söker denna kurs utan godkännande av skolhuvudmannen är inte behörig att delta.
Litteratur
Giltig från: 2009 vecka 3
Kurslitteratur
Moment 1. Skolan i ett flerspråkigt samhälle Andersson, Lars-Gunnar 2008. Dialekter och sociolekter. ? I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 34 70. Stockholm: Liber. (33 sidor) Edlund, Ann-Catrine & Erson, Eva & Milles, Karin 2007. Språk och kön. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Kap. 9. Dialekt, kön och identitet, s. 163 178. (14 sidor) Edlund, Lars-Erik, Dialekterna och de regionala språken i nutid och framtid . I: B. Blomberg & S-O Lindquist (red.), Den regionala särarten, s. 211 232. Lund: Studentlitteratur 1994. (20 sidor) Ekberg, Lena 2005. Objektiv språkriktighet finns inte. Språkvård 2005:4, s. 38 44. (6 sidor) Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv. (Småskrift utgiven av Svenska språknämnden.) 2004. (174 sidor) --- Gunnarsson, Britt-Louise 2004. Svenska. English eller Deutsch. Om språksituationen vid svenska universitet och högskolor. s. 108-129. 21 sidor. --- Hyltenstam, Kenneth 2004. Engelskan, skolans språkundervisning och svensk språkpolitik. s. 36- 107. 71 sidor. --- Josephson, Olle 2004a. Engelskan i 2000-talets Sverige. s. 7-24. 17 sidor. --- Josephson, Olle & Jämtelid, Kristina 2004. Engelska som koncernspråk, svenska som fikaspråk, arabiska som modersmål. s. 130-151. 21 sidor. --- Lindberg, Ulf 2004. Rap på svenska, rock på engelska, lyrik på modersmålet. Språkval i olika delar av svenskt kulturliv. s. 25-35. 10 sidor. --- Melander, Björn 2004. Vinna eller försvinna. Om svenskans användning i EU-sammanhang. s. 152-173. 21 sidor. Fraurud, Kari & Bijvoet, Ellen 2004, Multietniskt ungdomsspråk och andra varieteter av svenska i flerspråkiga miljöer. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle, s. 389 417. Studentlitteratur. (30s) Garme, Birgitta 2004. Språkvården, skolan och den kommunikativa kompetensen. I: Språk i Norden 2004, s. 7-24. (16 sidor) Haglund, Charlotte 2004, Flerspråkighet och identitet. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle, s. 359 387. Studentlitteratur. (30s) Josephson, Olle 2004b. ju ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 91.). Kap. 5. Enspråkigheten, engelskdomäner och etnicitetsfällan. Nybörjarkurs i språkpolitik, s. 127 155. Kap. 6. Vahettere? Det ofrånkomliga standardspråket, s. 156 181.(53 sidor) Lainio, Jarmo. Tvåspråkighet och språkkontakter i Sverige gammalt fenomen, nya utvecklingar. I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 258 303. (45 sidor) Lindberg, Inger 2002. Myter om tvåspråkighet. I: Språkvård 4, s. 22-28. (6 sidor). Melander, Björn 2004b. Talspråket är viktigt för jämlikheten. I: Språkvård 1, s. 28-32. (4 sidor) Melander, Björn 2008. Språkpolitik och språkvård. I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 310 335. (25 sidor) Nordberg, Bengt 2008. Vad är sociolingvistik? I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 11 33. Stockholm: Liber. (22 sidor) Rudebeck, Lisa 2005. Normering i den nya upplagan av Svensk skolordlista. I: Språk i Norden, s. 121 141. (20 sidor) Språkriktighetsboken. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 93.) Stockholm. (Inledning s. 7-37.) (30 sidor) Svenska skrivregler. 2008. (Skrifter utgivna av Språkrådet 8.) Stockholm. Sveriges officiella minoritetsspråk. Finska, meänkieli, samiska, romani, jiddisch och teckenspråk. (Småskrift utgiven av Svenska språknämnden.) 2003. (73 sidor) Westergren, Eva & Åhl, Hans 2007. Mer än ett språk. En antologi om flerspråkigheten i norra Sverige. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (280 sidor varav cirka 150 sidor läses. Elenius, Lars. Statligt minoritetspolitik i Sverige, s. 56 75. (20 sidor) Korhonen, Olavi. Hur samiskan blev samiska, s. 197 236. (39 sidor) Hyltenstam, Kenneth. Begreppen språk och dialekt och meänkielis status som språk, s. 237 279. (40 sidor) ytterligare 2 3 valfria uppsatser om drygt 50 sidor. Totalt ca 770 sidor Centrala och lokala styrdokument Kursplaner och övriga policy-dokument från www.skolverket.se Lokala styrdokument från lärarnas skolor, t.ex. skolplaner. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Kan laddas hem eller beställas från www.skolverket.se. Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Kan laddas hem eller beställas från www.skolverket.se Referenslitteratur Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket. Betänkande av kommittén för svenska språket. (SOU 2002:27). Stockholm. Handböcker Nationalencyklopedins ordbok 1995 96. Band 1 3. Höganäs. Natur och kulturs svenska ordbok. 2001. Stockholm: Natur och Kultur. Svenska akademiens ordlista över svenska språket. 2006. Stockholm. Svenska språknämndens uttalsordbok 2003. Stockholm: Svenska språknämnden & Norstedts ordbok. Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktioner och fraser 2003. Stockholm: Svenska språknämnden & Norstedts ordbok. Moment 2. Läsa för livet Arfwedson, Gerd B. 2006. Litteraturdidaktik. Från gymnasium till förskola. En analys av litteraturundervisningens hur-fråga med utgångspunkt från didaktiska undersökningar i ett internationellt perspektiv, s. 18 50. Stockholm: Vetenskapsrådet. (32 sidor) Chambers, Aidan 1994. Böcker inom oss - om boksamtal. Stockholm: Norstedts.( eller förf:s Böcker omkring oss - om läsmiljö. Stockholm: Norstedts 1995). (170 sidor) Elbro, Carsten 2004. Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. Kap. 2. Läsning och läsprocesser s. 18 48, Kap. 7. Undervisning i språkförståelse vid läsning s. 140 172, Kap. 8. Lässvårigheter s. 173 192 (ca 80 sidor) Heith, Anne 2006. Texter, medier, kontexter. Lund: Studentlitteratur, s. 11-23, s. 187-217. (42 sidor) Karlsson, Anna-Malin 2005. Så läser man på nätet. I: Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter, s. 111 121. (10 sidor) (Boken används även inom moment 3) Kjersén Edman, Lena 2001. Barn- och ungdomsböcker genom tiderna. Stockholm: Natur och kultur, s.79-126. (47 sidor) Kåreland, Lena 2005. Modig och stark eller ligga lågt, s. 285 310 eller s. 311 348. Stockholm: Natur och Kultur. (ca 30 sidor) Lundberg, Ingvar 2006. Konsten att läsa facktexter. Stockholm: Natur och kultur. (46 sidor) Molloy, Gunilla 2007. När pojkar läser och skriver. Lund: Studenlitteratur. Kap. 1 4. (100 sidor) Ollin-Scheller, Christina 2007. Vidgat textbegrepp hinder eller möjlighet? I: Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Tala, lyssna, skriva, läsa, lära modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv, s. 83 95 (12 sidor). PISA 2000. Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket. Kap. 1. Bakgrund., Kap. 2. PISA-undersökningen, Kap. 3. Läsförståelsen i PISA. s. 12 57. (45 sidor) Rosenblatt, Louise M 2002. Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur, s. 19-56. (36 sidor) Taube, Karin 2008. Läsa för livet. I: Tidskrift för lärarutbildning och forskning, nr 1 s. 37 42 (5 sidor). Totalt sidantal: ca 640 sidor Centrala och lokala styrdokument Kursplaner och övriga policy-dokument från www.skolverket.se Lokala styrdokument från lärarnas skolor. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Kan laddas hem eller beställas från www.skolverket.se. Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Kan laddas hem eller beställas från www.skolverket.se Skönlitteratur ca 1000 sidor valda bland följande titlar: Alakoski, Susanne. Svinalängorna. Bakhtiari, Marjaneh, Kalla det vad fan du vill (2005 och senare) Chambers, Aidan, Dansa på min grav eller Spelöppning Gripe, Maria. Tordyveln flyger i skymningen. Hassen Khemiri, Jonas: Ett öga rött. (2003 och senare) eller Leiva Wenger, Alejandro, Till vår ära, (2001 och senare) Kieri, Katarina. Dansar Elias. Nej! Keyes, Marian. Sushi för nybörjare eller annan bok av Marian Keyes Kolterjahn, Marika, I väntan på liv eller annan ungdomsroman med homosexuellt tema Jordan, Robert, Sagan om drakens återkomst. någon av böckerna i denna serie. Mankell, Henning, Eldens hemlighet eller annan ungdomsroman om flyktingbarn eller barn i icke-svenska kulturer. Niemi, Mikael. Kyrkdjävulen eller Populärmusik från Vittula Nilsson, Per, Korpens sång eller Hjärtans fröjd eller annan ungdomsroman av Per Nilsson. Pohl, Peter, Janne min vän eller annan roman av Peter Pohl. Thor, Annika, Sanning eller konsekvens eller annan ungdomroman. Wahl, Mats,Vinterviken eller Den osynlige. Dessutom eget val av skönlitteratur av författare från Afrika, Asien eller Sydamerika Avhandlingar (Studenten väljer själv ut en avhandling att fördjupa sig i.) Bergman, Lotta 2007. Gymnasieskolans svenskämnen en studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser. Malmö: Malmö högskola. (364 sidor) Bommarco, Birgitta 2006. Texter i dialog. En studie i gymnasieelevers litteraturläsning. Lärarutbildningen. Malmö högskola. (252 sidor) Hultin, Eva 2006. Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning. En ämnesdidaktisk studie. Örebro: Pedagogiska institutionen, Örebro universitet. (326 sidor) Lundström, Stefan 2007. Textens väg. Om förutsättningar för texturval i gymnasieskolans svenskundervisning. Umeå: Umeå universitet. Molloy, Gunilla 2002. Läraren, litteraturen, eleven. En studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Stockholm: Lärarhögskolan. (346 sidor) Olin-Scheller, Christina 2007. Mellan Dante och Big Brother. En studie om gymnasieelevers textvärldar. Karlstad university studies. Picciano, A. G. och Dziuban, C. D.(2007). Blended learning. Research perspectives. United States: The Sloan Consortium. Schmidl, Helen 2008. Från vildmark till grön ängel. Receptionsanalyser av läsning i åttonde klass. Göteborg: Makadam. (376 sidor) Ulfgard, Maria 2002. För att bli kvinna och av lust. En studie i tonårsflickors läsning. Stockholm: B. Wahlström. (380 sidor) Årheim, Annette 2007. När realismen blir orealistisk. Litteraturens sanna historier och unga läsares tolkningsstrategier. Växjö: Växjö University Press. (219 sidor) Referenslitteratur Druid-Glentow, Birgit 2006. Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Metodisk handbok. Stockholm: Natur och kultur. (287 sidor) Fröjd, Per 2005. Att läsa och förstå svenska: läsförmågan hos elever i årskurs 9 i Borås 2000 2002. (Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 3. ) Kap. 1 3 (Ca 110 sidor) Goméz, Elsa 2008. Faktaboken som pedagogisk resurs. Lund: Studentlitteratur. Graves, D, Skriv- och läsbefruktning. Göteborg: Daidalos 1996. (78 sidor) Persson, Magnus, 2007. Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur. (300 sidor) Moment 3. Skriva för livet Bellander, Theres 2006. Ringa ett telefonsamtal eller logga in på chatten? Ungdomars kommunikation i tal och skrift via nya och traditionella medier, s. 40 82. Uppsala: FUMS, Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. (42 sidor) Edlund, Ann-Catrine & Erson, Eva & Milles, Karin 2007. Språk och kön. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. S. 148 151, Virtuella rum. (3 sidor) Garme, Birgitta (red.) 2002. Språk på väg. Om elevers språk och skolans möjligheter. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (ca 90 sidor läses) ----Garme, Birgitta. Skolan, språket och de nationella proven, s. 9 21. (12 sidor) ----Nyström, Catharina & Ohlsson, Maria. Analys skrivuppgift utan ämnesgränser, s. 22 51. (30 sidor) ----Olevard, Helena. Skrivuppgift i repris presentation av ett forskningsprojekt, s. 86 100 (14 sidor) ----Hallencreutz, Katharina. Särskrivningar och andra skrivningar nu och då, s. 101 112. (11 sidor) Hernwall, Patrik 2003. Virtual Society. I: Patrik Hernwall & Arvid Löfberg (red.), Utmaningar. Mötet mellan pedagogiken och den digitala tekniken. (Digitala tankar nr 1.), s. 47 58. Stockholm: Stockholms universitet, pedagogiska institutionen. (11 sidor) Herring, Susan C. 2003. Gender and Power in On-line Communication. I: Janet Holmes & Miriam Meyerhoff (red.), The Handbook of Language and Gender, s. 202-228. Blackwell. (26 sidor) Josephson, Olle 2004. ju ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 91.). Kap. 3. från du-reform till sms. Svenskan 1970-2004, s. 49 114. (64 sidor) Karlsson, Anna-Malin 1997. Textnormer i och utanför skolan att skriva insändare på riktigt och på låtsas. I: Svenskans beskrivning 22, s. 172 186. Lund. (14 sidor) Karlsson, Anna-Malin 2004. Skriften och makten. I: Språkvård 2004:2, s. 30 34. (5 sidor) Karlsson, Anna-Malin 2006. En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken. Stockholm: Språkrådet. S. 1 148. (148 sidor) Molloy, Gunilla 2007. När pojkar läser och skriver. Lund: Studenlitteratur. (Boken läses på moment 2, men är också aktuell i detta moment.) Kap. 5 7, s. 109 160. (50 sidor) Palmér, Anne & Östlund-Stjärnegård, Eva 2005. Bedömning av elevtext. En modell för analys. [svenskämnet i år 8, 9 och gymnasiet.] Stockholm: Natur och kultur. (188 sidor Strömquist, Siv 2007. Skrivprocessen. Teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (180 sidor) Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter 2006. Småskrift utgiven av Svenska språknämden. (totalt 48 sidor) af Geijerstam, Åsa & Wiksten Folkeryd, Jenny. Elevtexter i grundskolan, s. 24 36. (12 sidor) Josephson, Olle. En bok om textvård, s. 5 23. (18 sidor) Nyström Höög, Catharina. Gymnasisttexter, s. 36 45. (9 sidor) Sundberg, Gunlög. Att bedöma andraspråkstexter, s. 102 111. (9 sidor) Totalt ca 850 sidor Centrala och lokala styrdokument Kursplaner och övriga policy-dokument från www.skolverket.se Lokala styrdokument från lärarnas skolor. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Kan laddas hem eller beställas från www.skolverket.se. Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Kan laddas hem eller beställas från www.skolverket.se Avhandlingar och forskningsrapporter (Studenten väljer själv ut en avhandling att fördjupa sig i.) Bergman, Lotta 2007. Gymnasieskolans svenskämnen en studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser. Malmö: Malmö högskola. (364 sidor) Erson, Eva 2006. Skärp dig! Språk och kön i utbildningsmiljö. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (220 sidor) Fast, Carina 2007. Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. (finns e-publicerad, se Umeå universitetsbiblioteks katalog: Album för vidare hänvisning). Nilsson, Nils-Erik 2002. Skriv med egna ord. En studie av läroprocesser när elever i grundskolans senare år skriver forskningsrapporter . Malmö: Området för lärarutbildning, Högskolan. (239 sidor) Norberg Brorsson, Birgitta 2007. Man liksom bara skriver. Skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8. Örebro universitet. (302 sidor) Nyström, Catharina 2000. Gymnasisters skrivande: en studie av genre, textstruktur och sammanhang. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. 51.) Kap. 1, 4, 8 (Ca 65 sidor) Östlund-Stjärnegårdh, Eva 2002. Godkänd i svenska? Bedömning och analys av gymnasieelevers texter. Uppsala: Uppsala universitet. (225 sidor) Referenslitteratur Bellander, Theres 2007. Minskade skillnader i unga kvinnors och unga mäns kommunikation via datorbaserade medier. I: Språk och kön i nutida och historiskt perspektiv, s. 301 310. Uppsala: Uppsala universitet. Berge, Kjell Lars 1988. Skolestilen som genre. Med påtvungen penn. Oslo: Landslaget for norskundervisning. (159 sidor) Bergström, Annika 2007. Två olika ämnen. Svenska språket på gymnasiet och på högskolan. (Meddelanden från Institutionen för Svenska Språket 59.) Göteborgs universitet. Björnsson, Mats 2005. Kön och skolframgång. Tolkningar och perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Fast, Carina 2008. Literacy i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Kronmarker, Marie 2005. Tala om texter. Om konsten att coacha, närläsa och ge gensvar. Kalmar: Fojo. Lahelma, Elina 2005. School Grades and Other Resources. The Failing Boys Discourse Revisited. I: Nora, Nordic Journal of Women s Studies, vol. 13, nr 2, s. 78 89. Mogren, Ragnhild 2005. Meningsskapande med e-post och sms en kulturstudie. Stockholm: Pedagogik & Media, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. (42 sidor) Nyström, Catharina & Ohlsson, Maria 1999. Svenska på prov. Arton artiklar om språk, litteratur, didaktik och prov. Uppsala: Uppsala universitet. Moment 4. Samtal och talande i skolan Brumark, Åsa 2007. Klassrådsmötet i ett genusperspektiv. Normkonflikt, positionering och alternativ skolkultur. I: Språk och kön i nutida och historiskt perspektiv, s. 311 320. Uppsala: Uppsala universitet. (10 sidor) Edlund, Ann-Catrine & Erson, Eva & Milles, Karin 2007. Språk och kön. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Kap. 1 4, s. 11 77. Kap. 6. I skolmiljö, s. 98 117. Kap. 7. På arbetsplatsen, s. 118 132. Kap. 8. I offentligheten, s. 133 154. Kap. 10. Språklig sexism, s. 179 184. (125 sidor) Einarsson, Charlotta & Granström, Kjell 2002. Gender-biased interaction in the classroom. The influence of gender and age in the relationship between teacher and pupil. I: Scandinavian Journal of Educational Research, 46:2 s. 117 127. (10 sidor) Eriksson, Mats. 1995. Berättande och konflikt i ungdomars samtal: en analys. I: Folkmålsstudier 36. S. 139-163. (24 sidor) Gunnarsdotter Grönberg, Anna 2008. Ungdomsspråk. I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 221 257. Stockholm: Liber. (36 sidor) Hellspong, Lennart 2004. Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur. Kap. 2-4 (om muntlig kommunikation) och kap. 14-17 (Dialogens retorik) (ca 110 s.) Lindberg, Inger 2004. Samtal och interaktion ett andraspråksperspektiv. I: Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle, s. 461 499. Lund: Studentlitteratur. (38 sidor) Norrby, Catrin. 2004. Samtalsanalys. Lund: Studentlitteratur. Kap. 2,6, 8-10,12-14 (ca 160 s) Ohlsson, Maria 1999a. Flickor, pojkar och muntliga prov. Resultat från nian och gymnasiet. . I: Svenska på prov. Arton artiklar om språk, litteratur, didaktik och prov. En vänskrift till Birgitta Garme på 60-årsdagen den 24 november 1999, s. 105 112. (FUMS rapport nr 196.) Uppsala: Uppsala universitet. (8 sidor) Ohlsson, Maria 1999b. Skämt, makt och myter humor i genusperspektiv. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift 2, s. 31 42. (11 sidor) Palmér, Anne 1999. Tal och tanke. Metareflektion som metod i talundervisning. I: Svenska på prov. Arton artiklar om språk, litteratur, didaktik och prov. En vänskrift till Birgitta Garme på 60-årsdagen den 24 november 1999, s. 113 120. (FUMS rapport nr 196.) Uppsala: Uppsala universitet. (8 sidor) Palmér, Anne 2001. Muntlig svenska. Intervjuer med lärare och elever om talets roll i undervisning och bedömning. I: Svenskans beskrivning 24. Förhandlingar vid tjugofjärde sammankomsten för svenskans beskrivning. Linköping den 22 23 oktober 1999. Linköping: Linköpings universitet. & Lijnköping Electronic Conference Proceedings http://www.ep.liu.se/ecp/006/ (10 sidor) Wirdenäs, Karolina 2004. Kan man argumentera som man vill? Om ungdomar som ogiltigförklarar resonemang. I: C. Ilie (utg.), Language, culture, rhetoric: Cultural and rhetorical perspectives on communication. Papers from the ASLA symposium in Örebro, 6-7 november 2003. Stockholm. S. 190-203. (13 sidor) Wirdenäs, Karolina 2008. Samtal och samtalsforskning. I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 185 220. Stockholm: Liber. (35 sidor) Totalt ca 600 sidor Centrala och lokala styrdokument Kursplaner och övriga policy-dokument från www.skolverket.se Lokala styrdokument från lärarnas skolor. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Kan laddas hem eller beställas från www.skolverket.se. Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Kan laddas hem eller beställas från www.skolverket.se Avhandlingar (Studenten väljer själv ut en avhandling att fördjupa sig i.) Adelmann, Kent 2002. Att lyssna till röster. Ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt perspektiv. Malmö: Området för lärarutbildning, Högskolan. (328 sidor) Eriksson, Mats. 1997. Ungdomars berättande. En studie i struktur och interaktion. Nordiska språk, Uppsala universitet. (307 sidor) Hofvendahl, Johan 2006. Riskabla samtal. En analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. (268 sidor) Ohlsson, Maria 2003. Språkbruk, skämt och kön. Teoretiska modeller och sociolingvistiska tillämpningar. (Skrifter utgivna av institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, 61.) Uppsala: Uppsala universitet. (372 sidor) Palmer, Anne 2008. Samspel och solostämmor. Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. (218 sidor) Rooswall, Gun 2000. Lärande samtal. Elevers kollektiva textbygge i samband med diktskrivande. Umeå: Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet. (199 sidor) Wirdenäs, Karolina. 2002. Ungdomars argumentation. Om argumentationstekniker i gruppsamtal. Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborg. (300 sidor) Referenslitteratur Eliasson, Miriam A. 2007. Verbal Abuse in School. Constructing Gender and Age in Social Interaction. Stockholm: Karolinska institutet. Granström, Kjell 1992. Dominans och underkastelse hos tonårspojkar. En studie av icke-verbala kommunikationsmönster. SIC 34. Linköping: Tema Kommunikation, Linköpings universitet. Jonsson, Rickard 2007. Blatte betyder kompis. Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront. Kotsinas, Ulla-Britt 2004. Ungdomsspråk. Stockholm: Hallgren & Fallgren Tunebing, Christel Titti (opublicerat arbete). Hon är ju din slav för tillfället . Det kommunikativ maktspelet mellan ordförande, lärare och elever under två klassråd i årskurs 9. (C-uppsats vid Södertörns högskola 2006.) Kan hämtas från http://www.uppsatser.se/uppsats/a0221275d2/
Witkowska Evad 1960-
Sexual harassment in schools
: prevalence, structure and perceptions
Stockholm :
Arbetslivsinstitutet :
2005 :
71 s. :
http://hdl.handle.net/2077/4349z Fulltext
ISBN: 91-7045-759-X
Se Umeå UB:s söktjänst