Vetenskap och kunskap, 7,5 hp

Innehåll

Kursen syftar till att ge den studerande verktyg att beskriva, använda och kritiskt granska vetenskapliga teorier och metoder relevanta i utbildningsvetenskapliga sammanhang. Under kursen behandlas olika vetenskaps- och kunskapsteoretiska perspektiv som kan knytas till forskning om lärande, undervisning och utbildning.
Särskild tonvikt läggs på teorier och metoder vanliga inom det utbildningsvetenskapliga kunskapsområdet. Såväl kvalitativa som kvantitativa angreppssätt presenteras och sätts i relation till de utbildningsvetenskapliga frågeställningar som kan vara aktuella. Detta för att ge förståelse för vad det innebär att som yrkesverksam lärare arbeta utifrån en vetenskaplig grund.
 

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna 

Kunskap och förståelse

• redogöra för vad vetenskaplighet och vetenskaplig metod är. (FSR 1)
• visa fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete relevant för utbildning, undervisning och lärande. (FSR 2)
• visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder relevanta för utbildning, undervisning och lärande. (FSR 3)
• visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen. (FSR 4)

Färdighet och förmåga

• visa grundläggande förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik. (FSR 5)
• formulera ett utbildningsrelaterat problem/frågeställning och skissa på lämplig(a) undersökningsmetod(er) och reflektera över vilket vetenskapsteoretiskt förhållningssätt som nyttjats. (FSR 6)

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• analysera och värdera resultat av forskning och utvärdering i anknytning till skola och lärande. (FSR 7)
• ställa kritiska frågor kring relevansen av utbildningsvetenskapliga forskningsresultat utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. (FSR 8)
• jämföra, värdera och problematisera olika vetenskapliga teori- och metodingångar i relation till valt studieobjekt. (FSR 9)
• visa grundläggande förmåga att resonera kring frågor rörande kunskapens relation till genusperspektiv  (FSR 10)

Behörighetskrav

Högskolestudier motsvarande 240 hp inkl. självständigt arbete/examensarbete om minst 15 hp på kandidatnivå. Ämneskrav i ett ämne om minst 90 hp för inriktning mot åk 7-9 eller 120 hp i minst ett ämne för inriktning mot gymnasiet, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Olika vetenskaps- och kunskapsteoretiska perspektiv behandlas genom föreläsningar, gästföreläsningar och seminarier. För ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt utnyttjas studenternas egna ämnesbakgrunder i gruppdiskussioner, seminarier och övningar. Med enskilda arbeten tränas studenternas förmåga att självständigt problematisera och analysera. Digitala verktyg och miljöer används för att främja lärande, underlätta kommunikation och dokumentation samt för att möta behoven i det digitaliserade samhället.
Genom att använda olika undervisningsformer utvecklas studenternas förutsättningar att tillgodogöra sig kursens innehåll samt att bedriva framtida yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet.
 

Examination

Examinationen sker genom muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter under kursen samt med seminarier och kritisk granskning av egna och andras texter. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att på ett självständigt och kritiskt sätt förhålla sig till, analysera och problematisera kursens innehåll.
Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
 
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och om praktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talat emot det (HF 6 kap. 22§). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
 

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.
 

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.