Samhällskunskap II, 30 hp

Innehåll

Ämneskunskap:
Moment 1. Konflikters politiska ekonomi, 7,5 hp
The political economy of conflicts
Momentet kretsar kring ekonomiska aspekters betydelse i konfliktsammanhang. Bland annat behandlas naturresursers betydelse, kopplingen mellan underutveckling och konflikt samt framväxten av privata militära företag. 

Moment 2. Internationella brännpunkter i didaktiskt perspektiv, 7,5 hp
Current international issues in a didactive perspective
Detta didaktiskt inriktade moment behandlar någon aktuell internationell brännpunkt t.ex. en konflikt eller händelse. Vidare behandlas frågor om utformning och produktion av läromedel med anknytning till vald händelse.

Moment 3. Jämförande politik, 7,5 hp
Comparative politics
Momentet syftar till att ge breda kunskaper om andra länders politiska system samt en grundläggande förståelse för relationen mellan institutioner och beteende. Under momentet behandlas frågor som: Hur fungerar egentligen politiken i andra länder? Vilken roll spelar sådant som vilket valsystem eller vilken typ av regering som finns i ett land? Hur kan olika institutionella val påverka kvinnors politiska deltagande? Vilken skillnad gör demokrati och maktdelning i praktiken? Under momentet kommer vi att kritiskt granska de svar som finns i vedertagen litteratur. De studerande ges också möjlighet att börja utveckla egna svar på denna typ av frågor.

Moment 4. Internationella relationer, 7,5 hp
International relations
Kursen ger en bred introduktion till kunskaps- och forskningsområdet internationella relationer. Viktiga aktörer, processer och institutioner som agerar eller påverkar över nationella gränser studeras utifrån olika teoretiska skolbildningars syn på vad som är de centrala inslagen i området. Olika sakfrågor tas också upp, liksom svensk utrikespolitik.

Ämnesdidaktik:
I Samhällskunskap II behandlas didaktiska frågor som relaterar till momentens innehåll. Med hjälp av olika teoretiska begrepp fördjupas samhällskunskapsdidaktiska frågor om innehåll, metod och bedömning. Tillämpning görs i form av framarbetandet av ett undervisningsmaterial som behandlar en aktuell samhällsfråga.

Förväntade studieresultat

Moment 1
- Redogöra för olika teoretiska slutsatser om ekonomiska aspekters betydelse i konfliktsammanhang
- självständigt genomföra en analys av ekonomiska aspekters betydelse i konfliktsammanhang
- redovisa självständiga arbeten på ett strukturerat sätt, såväl skriftligt som muntligt, inom givna tids- och utrymmesramar
- delta aktivt och självständigt i muntliga diskussioner
Moment 2
- söka, sammanställa och kritiskt granska information om en internationell aktuell händelse
- strukturera och levandegöra undervisningsmaterial utifrån pedagogiskt/didaktiskt grundande val
- formulera relevanta frågor, uppgifter, examinationer och betygskriterier i relation till en vald
målgrupp
Moment 3
- beskriva och jämföra politiska institutioner i olika länder samt visa förståelse för orsaker till och konsekvenser av institutionella val
- översiktligt diskutera och exemplifiera den ömsesidiga relationen mellan institutioner och politiskt beteende
- visa en grundläggande förståelse för olika teoretiska perspektiv inom fältet jämförande politik
- analysera utländska politiska system utifrån olika teoretiska perspektiv
- transformera de teoretiska kunskaperna om jämförande politik till undervisning i skolämnet samhällskunskap
- redovisa självständiga arbeten på ett strukturerat sätt, såväl skriftligt som muntligt, inom givna tids- och utrymmesramar
- delta aktivt och självständigt i muntliga diskussioner
Moment 4
- återge huvuddragen i den internationella politikens utveckling samt svensk utrikespolitik under 1900-talet och framåt
- översiktligt diskutera orsaker till krig, nord-syd problematiken, de internationella organisationernas utveckling och roll i mellanstatligt samarbete samt det civila samhällets roll i internationella relationer utifrån olika teoretiska perspektiv
- visa en grundläggande förståelse för olika teoretiska perspektiv inom fältet internationella relationer
- applicera IR-teori på aktuella situationer i världspolitiken
- analysera svensk utrikespolitik
- transformera de teoretiska kunskaperna om internationella relationer till undervisning i skolämnet samhällskunskap
- redovisa självständiga arbeten på ett strukturerat sätt, såväl skriftligt som muntligt, inom givna tids- och utrymmesramar
- delta aktivt och självständigt i muntliga diskussioner
- reflektera över och kritiskt förhålla sig till aktuella världspolitiska händelser

Behörighetskrav

Samhällskunskap I med godkänt resultat.

Undervisningens upplägg

Självstudier är en viktig del av kursen. Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten och varierar från moment till moment. Närvaro kan vara obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar. Den som inte är närvarande kan tilldelas ytterligare uppgifter.

Examination

Examinationsformerna på momenten varierar beroende på vilka undervisningsformer som tillämpats.
På moment 1,3 och 4 sker examinationen genom seminariedeltagande som kräver individuella och/eller gruppvisa förberedelser samt skriftliga examinationsuppgifter.
Moment 2 examineras genom ett skriftligt läromedel och en muntlig presentation av detta. För betyget Väl godkänt läggs i beömdningen särskilt vikt vid graden av saklighet och insikt i problemet, tydlighet i struktur och förklaringar. Dessutom bedöms hur intresseskapande läromedlet är i förhållande till målgruppen.
Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att få Väl godkänd på hel kurs krävs Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att föra samman olika innehållsliga delar till helhetsperspektiv och relatera detta till lärares vetenskapliga och professionella förhållningssätt. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala.
Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.  I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med en annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst 5 provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. Tillgodoräknande hanteras enligt Umeå universitets lokala tillgodoräknande ordning:
http://www.umu.se/digitalAssets/61/61722_tillgodoraknandeordning-umu-110118.pdf

Övriga föreskrifter

Varje moment avslutas med kursvärdering.