Samhällskunskap II, 30 hp

Innehåll

Moment 1. Internationell ekonomi, 7,5 hp
International economics
Momentet behandlar den ekonomiska utvecklingen ur ett internationellt och globalt perspektiv. Den historiska utvecklingen belyses särskilt med fokus på handelns internationalisering och globalisering. Den internationella handelns reglering respektive avreglering analyseras från olika teorier och förklaringar. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv behandlas hur olika länders handelspolitik kan förklaras med hjälp av handelsteorier. Här lyfts också handelns och de ekonomiska flödenas förändringar fram utifrån tillkomsten av modern teknik och internet i en allt mer globaliserad värld.

Moment 2. Politik från idé till verklighet, 7,5 hp
Politics from Idea to Reality
Momentet ger en introduktion till policyanalys,  hur detta område inom statsvetenskapen har vuxit fram och vad det handlar om. Vi går igenom grundläggande  policyanalytiska  begrepp och teorier, vi beskriver och problematiserar  de olika faserna i policycykeln samt utvidgar förståelsen av policyprocessen  genom att tillämpa olika perspektiv.

Moment 3. Jämförande politik, 7,5 hp
Comparative Politics, 7,5 hp
Momentet syftar till att ge breda kunskaper om andra länders politiska system samt en grundläggande förståelse för relationen mellan institutioner och beteende. Under momentet behandlas frågor som: Hur fungerar egentligen politiken i andra länder? Vilken roll spelar sådant som vilket valsystem eller vilken typ av regering som finns i ett land? Hur kan olika institutionella val påverka kvinnors politiska deltagande? Vilken skillnad gör demokrati och maktdelning i praktiken? Under momentet kommer vi att kritiskt granska de svar som finns i vedertagen litteratur. De studerande ges också möjlighet att börja utveckla egna svar på denna typ av frågor.

Moment 4. Internationella relationer, 7,5 hp
International Relations, 7,5 hp
Momentet ger en bred introduktion till kunskaps- och forskningsområdet internationella relationer. Momentet tar upp ett antal världspolitiska händelser under de senaste hundra åren. Viktiga aktörer, processer, institutioner och sakfrågor studeras utifrån olika teoretiska perspektiv och deras syn på vad som är centralt för förståelsen av internationella relationer. Även utrikespolitisk analys och svensk utrikespolitik behandlas.

Ämnesdidaktik:
I Samhällskunskap II behandlas didaktiska frågor som relaterar till momentens innehåll. Med hjälp av olika teoretiska begrepp fördjupas samhällskunskapsdidaktiska frågor om innehåll, metod och bedömning.
 

Förväntade studieresultat

Moment 1: Internationell ekonomi

För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:
- diskutera betydelsen av handel för den ekonomiska utvecklingen och från detta kunna föra resonemang baserad på ekonomisk teori, historiska exempel och utvecklingsmönster från olika länder.

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:
- söka, sammanställa och kritiskt granska data och information om ett enskilt lands ekonomiska förhållanden idag och tidigare.
- transformera de teoretiska kunskaperna kring globala ekonomiska samhällsproblem och händelser till undervisning i skolämnet samhällskunskap

För godkänd kurs ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna:
- analysera och förstå sambanden bakom olika ekonomiska drivkrafter och samhällsförändringar

Moment 2. Politik från idé till verklighet

För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna
- redogöra för och kritiskt granska de begrepp och teorier som används i policyanalys
- diskutera och argumentera kring centrala teman som policycykeln,  policyprocessen  och policyförändring

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna
- genomföra muntliga och skriftliga presentationer  av analyser av samtida utbildningspolitiska policyprocesser genom att tillämpa relevanta begrepp och teorier inom policyanalys
- kritiskt och konstruktivt granska andras arbeten
- transformera de teoretiska kunskaperna kring policyanalys till undervisning i skolämnet samhällskunskap

Moment 3. Jämförande politik
 
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna
- redogöra för grunderna inom jämförande metod
- beskriva och jämföra politiska institutioner i olika länder samt visa förståelse för orsaker till och konsekvenser av olika institutionella val med avseende på dess effekter på politikens processer och innehåll.

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna
- genomföra enklare analyser med hjälp av enklare jämförande metod,
- översiktligt diskutera och exemplifiera den ömsesidiga relationen mellan politiska institutioner och politiskt beteende i olika länder.
- transformera de teoretiska kunskaperna om jämförande politik till undervisning i skolämnet samhällskunskap

Moment 4. Internationella relationer

För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna
- återge huvuddragen i den internationella politikens utveckling samt svensk utrikespolitik under 1900-talet och framåt,
- beskriva viktiga aktörer, processer, institutioner och sakfrågor i internationella relationer,
- redogöra för olika teoretiska perspektiv på internationella relationer.

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna
- diskutera och kritiskt analysera viktiga aktörer, processer, institutioner och sakfrågor i internationella relationer utifrån olika teoretiska perspektiv.
- transformera de teoretiska kunskaperna om internationella relationer till undervisning i skolämnet samhällskunskap

Behörighetskrav

Godkänd kurs i Samhällskunskap I.

Undervisningens upplägg

Självstudier är en viktig del av kursen. Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten och varierar från moment till moment. Närvaro kan vara obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar. Den som inte är närvarande kan tilldelas ytterligare uppgifter.
 

Examination

Varje moment avslutas med examination. Både skriftlig och muntlig examination baserad på föreläsningar och kurslitteratur förekommer. Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.  I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med en annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst 5 provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. Tillgodoräknande hanteras enligt Umeå universitets lokala tillgodoräknande ordning: http://www.umu.se/digitalAssets/61/61722_tillgodoraknandeordning-umu-110118.pdf
 

Övriga föreskrifter

Varje moment avslutas med kursvärdering.