Samhällskunskap 1, 30 hp

Innehåll

Ämneskunskap: Moment 1. Demokrati och samhälle, 15 hp (Democracy and society)

Momentet börjar med en introduktion till politisk filosofi och politiska ideologier, vilken lägger de teoretiska grunderna för det andra delmomentet. Det senare delmomentet behandlar politik och förvaltning i Sverige och EU samt relationen mellan politik och förvaltning på olika politiska nivåer.

Kursmomentet är indelat i två delmoment:

Delmoment 1: Politisk filosofi och politiska ideologier (Political philosophy and political ideologies) (7,5hp/7,5 ECTS). Momentet tar sig an flera av de mest grundläggande frågeställningarna för mänsklig samvaro och ger en introduktion till studiet av politisk teori. Fokus ligger på politiska ideologier, både klassiska och moderna, där vi diskuterar och problematiserar centrala teman som t.ex. "människans natur", "frihet", "makt", "jämställdhet", "jämlikhet", "rättvisa", "demokrati", ”stat”, ”nation” och ”medborgarskap”. Genom att kritiskt granska ideologier och olika filosofers argumentation kring bland annat ovanstående begrepp diskuteras motsättningar i idéhistorien som också belyser en ständig spänning mellan konflikt och samarbete.

Delmoment 2: Politik och förvaltning i Sverige och EU (Politics and Administration in Sweden and the EU) (7,5hp/7,5 ECTS). Momentet inleds med att en bakgrund tecknas till det svenska politiska systemets utveckling. Därefter ges en översiktlig introduktion till det politiskt-institutionella systemet på olika nivåer "EU, staten, landstingen/regionerna och kommunerna" samt hur dessa olika nivåer länkar till varandra. Förhållandet mellan politik och förvaltning uppmärksammas särskilt. Kopplingar sker till den aktuella debatten om systemets problem och funktionssätt, särskilt i fråga om hur de olika nivåerna tillgodoser krav på en väl fungerande demokrati.

Moment 2. Samhällsekonomins grunder, 15 hp (The foundations of economic development)

Det övergripande syftet med kursen är att ge en grundläggande kunskap för hur enskilda aktörers agerande kan beskrivas och analyseras över tid, samt för hur samhällsekonomin fungerat/r och utvecklats/s på kort och lång sikt. Inom ramen för mikroekonomi behandlas; hur konsumenten och företagen löser sina resursfördelningsproblem, marknadsmekanismen och prisbildningsprocessen under olika marknadsformer. Inom ramen för makroekonomi analyseras centrala begrepp som hur inkomster och arbetslöshet utvecklas samt vilka möjligheter staten har att påverka utvecklingen med hjälp av ekonomisk politik. Ur detta perspektiv problematiseras också hur hushållen och den privata ekonomin påverkas av olika ekonomiska skeenden. Då män och kvinnors deltagande i samhällsekonomin kan se olika ut är en central del av kursen att diskutera, analysera olika skeenden och åtgärder utifrån ett genusperspektiv.

Ämnesdidaktik:
Samhällskunskapsämnets förutsättningar och villkor diskuteras; aktuella styrdokument och skolans och högskolans uppdrag behandlas. Ämnets centrala mål och plats i skolan belyses. Hur ämneskunskaper om demokrati och samhälle samt samhällsekonomins grunder kan transformeras till skolkunskaper behandlas i diskussioner och genom olika former av praktisk tillämpning. Såväl urvals- som metod- och bedömningsfrågor behandlas i nära integration till det ämnesteoretiska innehållet.

Förväntade studieresultat

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:
Moment 1:
- återge grunddragen för den politiska filosofins historia och de politiska ideologiernas uppkomst och utveckling samt redogöra för hur moderna politiska diskussioner har en motsvarighet i gångna tiders politiska filosofi
- förstå, diskutera och argumentera kring centrala teman inom politisk filosofi
- jämföra, kontrastera och kritiskt granska såväl klassiska politiska idéer som mer moderna
- skriftligt och muntligt framföra en stundpunkt som föreslår, motiverar och försvarar en viss styrelseform samt kritiskt granska andra ståndpunkter utifrån en given ideologisk utgångspunkt
- översiktligt beskriva det svenska systemet för politik och förvaltning på olika nivåer, EU:s politiska system samt länkarna mellan dessa
- återge huvuddragen i den svenska författningspolitiska utvecklingen under de senaste 200 åren
- redogöra för samhällskunskapsämnets centrala mål och syften i grundskolan och
gymnasium (ämnesdidaktik)
- redogöra för olika tänkesätt kring samhällskunskap bland lärare och elever
(ämnesdidaktik)
Moment 2:
- redogöra för grundläggande mikro- och makroekonomisk teori igår och idag
- redogöra för vilka ekonomiska drivkrafter det finns bakom olika samhällsfenomen

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:
Moment 1:
- analysera orsaker till och konsekvenser av institutionella val
- redovisa självständiga arbeten på ett strukturerat sätt, såväl skriftligt som muntligt, inom givna tids- och utrymmesramar
- visa en grundläggande förståelse för olika teoretiska perspektiv inom statsvetenskap
- delta aktivt och självständigt i muntliga diskussioner
- transformera de teoretiska kunskaperna om demokrati och samhälle till undervisning i skolämnet samhällskunskap (ämnesdidaktik)
Moment 2:
- applicera relevanta ekonomiska teorier på olika ekonomiska samhällsfrågor idag
- anlägga ett genusperspektiv på samhällsekonomiska problem över tid
- analysera ekonomiska begrepp/storheter utifrån statistiska data
- transformera de teoretiska kunskaperna om samhällsekonomins grunder till undervisning i
skolämnet samhällskunskap (ämnesdidaktik)
- konstruera examinationsfrågor i skolämnet samhällskunskap med utgångspunkt från
kunskaperna om samhällsekonomins grunder (ämnesdidaktik)
- analysera begreppsbaserad undervisning för utveckling av elevers tänkande i ämnet samhällskunskap (ämnesdidaktik)

För godkänd kurs ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna:
Moment 1:
- reflektera över och kritiskt förhålla sig till konsekvenser av institutionella val
Moment 2:
- kritiskt kunna granska och förstå hur olika ekonomiska drivkrafter påverkar samhället

Behörighetskrav

Kunskap, undervisning och lärande I, Demokrati, individ och samhälle, Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering med godkänt resultat samt genomgången VFU I, Att vara lärare

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av lärarledd undervisning i form av såväl föreläsningar som seminarier och olika övningar; arbete i grupp, samt individuellt arbete i form av litteraturstudier, förberedelser för seminarier, övningar och tentamina.

Examination

Examination sker genom seminariedeltagande som kräver individuella och/eller gruppvisa förberedelser samt skriftliga examinationsuppgifter.

Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att få Väl godkänd på hel kurs krävs Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att föra samman olika innehållsliga delar till helhetsperspektiv och relatera detta till lärares vetenskapliga och professionella förhållningssätt. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala.

Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med en annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst 5 provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgogoräknande www.umu.se/blankett/SA

Övriga föreskrifter

Generella lärarkompetenser
Under din studietid ska du ha utvecklat;

Kunskap och förståelse
-Sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen.
-för 7-9 inbegriper detta överblick över ämnesstudiernas huvudområde och fördjupade kunskaper inom vissa delar samt insikt i aktuell forskning
-för gymnasiet inbegriper detta ett brett kunnande och väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar samt fördjupad insikt i aktuell forskning
-Sådana ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser

Färdighet och förmåga
-förmåga att bidra till utveckling av yrkes- och kunskapsutveckling inom ämnet och ämnesdidaktiken

Värderingsförmåga och förhållningssätt
-Förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

Specifika lärarkompetenser i kursen
Efter avslutad kurs kommer du att kunna:

Kunskap och förståelse
Moment 1
-  återge grunddragen för den politiska filosofins historia och de politiska ideologiernas uppkomst och utveckling samt redogöra för hur moderna politiska diskussioner har en motsvarighet i gångna tiders politiska filosofi
- förstå, diskutera och argumentera kring centrala teman inom politisk filosofi
- jämföra, kontrastera och kritiskt granska såväl klassiska politiska idéer som mer moderna
- skriftligt och muntligt framföra en stundpunkt som föreslår, motiverar och försvarar en viss styrelseform samt kritiskt granska andra ståndpunkter utifrån en given ideologisk utgångspunkt
- översiktligt beskriva det svenska systemet för politik och förvaltning på olika nivåer, EU:s politiska system samt länkarna mellan dessa
- återge huvuddragen i den svenska författningspolitiska utvecklingen under de senaste 200 åren
- redogöra för samhällskunskapsämnets centrala mål och syften i grundskolan och gymnasium (ämnesdidaktik)
- redogöra för olika tänkesätt kring samhällskunskap bland lärare och elever (ämnesdidaktik)
Moment 2:
- redogöra för grundläggande mikro- och makroekonomisk teori igår och idag
- redogöra för vilka ekonomiska drivkrafter det finns bakom olika samhällsfenomen

Färdighet och förmåga
Moment 1:
- analysera orsaker till och konsekvenser av institutionella val
- transformera de teoretiska kunskaperna om demokrati och samhälle till undervisning i skolämnet samhällskunskap (ämnesdidaktik)
Moment 2:
- applicera relevanta ekonomiska teorier på olika ekonomiska samhällsfrågor idag
- anlägga ett genusperspektiv på samhällsekonomiska problem över tid
- analysera ekonomiska begrepp/storheter utifrån statistiska data
- transformera de teoretiska kunskaperna om samhällsekonomins grunder till undervisning i skolämnet samhällskunskap (ämnesdidaktik)
- konstruera examinationsfrågor i skolämnet samhällskunskap med utgångspunkt från kunskaperna om samhällsekonomins grunder. (ämnesdidaktik)
- analysera begreppsbaserad undervisning för utveckling av elevers tänkande i ämnet samhällskunskap (ämnesdidaktik)

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Moment 1:
- reflektera över och kritiskt förhålla sig till konsekvenser av institutionella val
Moment 2:
-kritiskt kunna granska och förstå hur olika ekonomiska drivkrafter påverkar samhället

Varje moment avslutas med kursvärdering.