Samhällskunskap 2, 30 hp

Innehåll

Ämneskunskap:
Moment 1. Sociala strukturer, social kategorisering och socialt handlande, 15 hp
Social structures, social categories and agency
Momentet tar sin utgångspunkt i och breddar tidigare moments undervisning vad gäller medborgarskap, välfärdsstat och arbetsmarknad. Därefter lyfter vi fram både teoretiska diskussioner och empiriska exempel på social stratifiering, klass, etnicitet, genus och sexualitet. Under momentets avslutande del väver vi samman välfärdsstat, arbetsmarknad och social stratifiering genom att fokusera på olika teman, ex normer, normalitet och våld, relationen mellan arbete och familj, ungdom och kultur. 

Moment 2. Jämförande politik, 7,5 hp
Comparative politics
Momentet syftar till att ge breda kunskaper om andra länders politiska system samt en grundläggande förståelse för relationen mellan institutioner och beteende. Under momentet behandlas frågor som: Hur fungerar egentligen politiken i andra länder? Vilken roll spelar sådant som vilket valsystem eller vilken typ av regering som finns i ett land? Hur kan olika institutionella val påverka kvinnors politiska deltagande? Vilken skillnad gör demokrati och maktdelning i praktiken? Under momentet kommer vi att kritiskt granska de svar som finns i vedertagen litteratur. De studerande ges också möjlighet att börja utveckla egna svar på denna typ av frågor.

Moment 3. Internationella relationer, 7,5 hp
International relations
Kursen ger en bred introduktion till kunskaps- och forskningsområdet internationella relationer. Viktiga aktörer, processer och institutioner som agerar eller påverkar över nationella gränser studeras utifrån olika teoretiska skolbildningars syn på vad som är de centrala inslagen i området. Olika sakfrågor tas också upp, liksom svensk utrikespolitik.

Ämnesdidaktik:
I Samhällskunskap 2 behandlas didaktiska frågor som relaterar till momentens innehåll. Med hjälp av olika teoretiska begrepp fördjupas samhällskunskapsdidaktiska frågor om innehåll, metod och bedömning.

Förväntade studieresultat

Moment 1
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:
- redogöra för teorier kring samt aktuella problemområden vad gäller medborgarskap, välfärdsstat och arbetsmarknad
- redogöra för några centrala sociologiska analytiska kategoriseringar
- förstå och relatera samhällsvetenskaplig forskning och debatt till social kategorisering
- redogöra för diskussioner kring normer och normalitet, relationen mellan arbete och familj samt ungdom och kultur
- söka, sammanställa och kritiskt granska information om aktuella samhällsfrågor

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:
- självständigt och kritiskt applicera teoretiska perspektiv kring välfärdsstat, arbetsmarknad och sociologiska kategoriseringar på ett utvalt empiriskt område
- kunna söka vetenskapliga artiklar inom ett givet område
- kunna redogöra för samt kritiskt granska vetenskapliga artiklar 
- ha skrivit två forskningsöversikter i akademisk form kring en avgränsad frågeställning inom presenterade teman
- strukturera och levandegöra undervisningsmaterial om en aktuell samhällsfråga utifrån samhällskunskapsdidaktiskt grundade val.
- formulera relevanta frågor, uppgifter, examinationer  samt applicera  kunskapskrav  i undervisningsmaterialet om en aktuell samhällsfråga utifrån vald målgrupp

För godkänd kurs ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna:
- reflektera och kritiskt granska samhälleliga normer och värderingar,
- reflektera och kunna förhålla sig till sin egen kommande medelklassposition i relation till en klassmässigt heterogen elevgrupp,
- reflektera och kunna förhålla sig till sin egen etniska tillhörighet och sexuella läggning i relation till en elevgrupp med skilda tillhörigheter och läggningar

Moment 2
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:
- beskriva och jämföra politiska institutioner i olika länder samt visa förståelse för orsaker till och konsekvenser av institutionella val
- översiktligt diskutera och exemplifiera den ömsesidiga relationen mellan institutioner och politiskt beteende

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:
- visa en grundläggande förståelse för olika teoretiska perspektiv inom fältet jämförande politik
- analysera utländska politiska system utifrån olika teoretiska perspektiv
- transformera de teoretiska kunskaperna om jämförande politik till undervisning i skolämnet samhällskunskap
- redovisa självständiga arbeten på ett strukturerat sätt, såväl skriftligt som muntligt, inom givna tids- och utrymmesramar
- delta aktivt och självständigt i muntliga diskussioner

För godkänd kurs ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna:
- reflektera över och kritiskt förhålla sig till konsekvenser av institutionella val

Moment 3
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:
- återge huvuddragen i den internationella politikens utveckling samt svensk utrikespolitik under 1900-talet och framåt
- översiktligt diskutera orsaker till krig, nord-syd problematiken, de internationella organisationernas utveckling och roll i mellanstatligt samarbete samt det civila samhällets roll i internationella relationer utifrån olika teoretiska perspektiv

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:
- visa en grundläggande förståelse för olika teoretiska perspektiv inom fältet internationella relationer
- applicera IR-teori på aktuella situationer i världspolitiken
- analysera svensk utrikespolitik
- transformera de teoretiska kunskaperna om internationella relationer till undervisning i skolämnet samhällskunskap
- redovisa självständiga arbeten på ett strukturerat sätt, såväl skriftligt som muntligt, inom givna tids- och utrymmesramar
- delta aktivt och självständigt i muntliga diskussioner

För godkänd kurs ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna:
- reflektera över och kritiskt förhålla sig till aktuella världspolitiska händelser

Behörighetskrav

UK I och Samhällskunskap 1 med godkänt resultat

Undervisningens upplägg

Självstudier är en viktig del av kursen. Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten och varierar från moment till moment. Närvaro kan vara obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar. Den som inte är närvarande kan tilldelas ytterligare uppgifter.

Examination

Examinationsformerna på momenten varierar beroende på vilka undervisningsformer som tillämpats.
Under moment 1 sker examination genom seminariedeltagande som kräver individuella och/eller gruppvisa förberedelser, produktion och presentation av posters, en webbaserad tentamen samt författande av två forskningsöversikter.
Under moment 2 sker examination genom seminariedeltagande som kräver individuella och/eller gruppvisa förberedelser samt skriftliga examinationsuppgifter.
Under moment 3 sker examination genom seminariedeltagande som kräver individuella och/eller gruppvisa förberedelser samt skriftliga examinationsuppgifter.
Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att få Väl godkänd på hel kurs krävs Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att föra samman olika innehållsliga delar till helhetsperspektiv och relatera detta till lärares vetenskapliga och professionella förhållningssätt. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala.
Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.  I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med en annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst 5 provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. Tillgodoräknande hanteras enligt Umeå universitets lokala tillgodoräknande ordning: http://www.umu.se/digitalAssets/61/61722_tillgodorknandeordning-umu-110118.pdf

Övriga föreskrifter

Generella lärarkompetenser
Under din studietid ska du ha utvecklat;

Kunskap och förståelse
-Sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen.
-för 7-9 inbegriper detta överblick över ämnesstudiernas huvudområde och fördjupade kunskaper inom vissa delar samt insikt i aktuell forskning
-för gymnasiet inbegriper detta ett brett kunnande och väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar samt fördjupad insikt i aktuell forskning
-Sådana ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser

Färdighet och förmåga
-förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över erfarenheter och forskning
-förmåga att bidra till utveckling av yrkes- och kunskapsutveckling inom ämnet och ämnesdidaktiken
-förmåga att planera, genomföra, utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten liksom den egna kompetensen

Värderingsförmåga och förhållningssätt
-Förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

Specifika lärarkompetenser i kursen
Efter avslutad kurs kommer du att kunna:

Kunskap och förståelse
Moment 1:
- redogöra för teorier kring samt aktuella problemområden vad gäller medborgarskap, välfärdsstat och arbetsmarknad
- redogöra för några centrala sociologiska analytiska kategoriseringar
- förstå och relatera samhällsvetenskaplig forskning och debatt till social kategorisering
- redogöra för diskussioner kring normer och normalitet, relationen mellan arbete och familj samt ungdom och kultur
- söka, sammanställa och kritiskt granska information om aktuella samhällsfrågor
Moment 2:
- beskriva och jämföra politiska institutioner i olika länder samt visa förståelse för orsaker till och konsekvenser av institutionella val
- översiktligt diskutera och exemplifiera den ömsesidiga relationen mellan institutioner och politiskt beteende
Moment 3:
- återge huvuddragen i den internationella politikens utveckling samt svensk utrikespolitik under 1900-talet och framåt
- översiktligt diskutera orsaker till krig, nord-syd problematiken, de internationella organisationernas utveckling och roll i mellanstatligt samarbete samt det civila samhällets roll i internationella relationer utifrån olika teoretiska perspektiv

Färdighet och förmåga
Moment 1:
- självständigt och kritiskt applicera teoretiska perspektiv kring välfärdsstat, arbetsmarknad och sociologiska kategoriseringar på ett utvalt empiriskt område
- kunna söka vetenskapliga artiklar inom ett givet område
- kunna redogöra för samt kritiskt granska vetenskapliga artiklar 
- ha skrivit två forskningsöversikter i akademisk form kring en avgränsad frågeställning inom presenterade teman
- strukturera och levandegöra undervisningsmaterial om en aktuell samhällsfråga utifrån samhällskunskapsdidaktiskt grundade val.
- formulera relevanta frågor, uppgifter, examinationer  samt applicera  kunskapskrav  i undervisningsmaterialet om en aktuell samhällsfråga utifrån vald målgrupp
Moment 2:
- visa en grundläggande förståelse för olika teoretiska perspektiv inom fältet jämförande politik
- analysera utländska politiska system utifrån olika teoretiska perspektiv
- transformera de teoretiska kunskaperna om jämförande politik till undervisning i skolämnet samhällskunskap
Moment 3:
- visa en grundläggande förståelse för olika teoretiska perspektiv inom fältet internationella relationer
- applicera IR-teori på aktuella situationer i världspolitiken
- analysera svensk utrikespolitik
- transformera de teoretiska kunskaperna om internationella relationer till undervisning i skolämnet samhällskunskap

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Moment 1:
- reflektera och kritiskt granska samhälleliga normer och värderingar,
- reflektera och kunna förhålla sig till sin egen kommande medelklassposition i relation till en klassmässigt heterogen elevgrupp,
- reflektera och kunna förhålla sig till sin egen etniska tillhörighet och sexuella läggning i relation till en elevgrupp med skilda tillhörigheter och läggningar.
Moment 2:
- reflektera över och kritiskt förhålla sig till konsekvenser av institutionella val
Moment 3:
- reflektera över och kritiskt förhålla sig till aktuella världspolitiska händelser

Varje moment avslutas med kursvärdering.