Slöjd för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet, 45 hp

Innehåll

Kursen är inriktad mot undervisning i ämnet slöjd i åk 7-9. Slöjdens material är metall, textil och trä. Kursen behandlar slöjdämnets syfte, utveckling och roll i samtiden. Grundläggande hantverk med utgångspunkt i slöjdämnets arbetsprocesser integreras med ämnesdidaktik och utbildningsvetenskaplig forskning för att utveckla de stu-derandes förmåga att stödja varierat lärande i slöjd i kommande yrkesverksamhet. Este-tisk kommunikation och hantverksmässiga färdigheter utvecklas genom arbete med färg, form, tekniker och material.

Med utgångspunkt i styrdokumenten (skollag, skolförordning, läroplan och kursplan) studeras och analyseras olika aspekter av slöjdämnet i skolan – till exempel formgivning, ämnets roll, estetik, betygsättning och kreativitet.

Undervisningen i kursen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, hantverksgenom-gångar/laborationer, workshop, individuellt arbete, tematiska studier, litteraturstudier, handledning och grupparbete. Utgångspunkt skall vara ett problem- och processoriente-rat arbetssätt som ligger till grund för diskussioner, reflektioner och analyser samt ger beredskap för ett flexibelt arbetssätt i den kommande yrkesverksamheten.

Under kursen arbetar de studerande både praktiskt och teoretiskt, individuellt och i grupp även med problemorienterade temastudier där ämnets specifika uttryck lyfts fram. De studerandes egna val och idéer utgör grunden för genomförandet.

Genom tillämpning av didaktiska metoder, tematiskt och undersökande arbete skapas förutsättningar att utveckla den studerandes personliga gestaltningsförmåga i relation till kommande pedagogisk verksamhet.

Modern informations- och kommunikationsteknik är självklara beståndsdelar i skolan. I kursen ingår användningen av dessa digitala didaktiska stöd i undervisningen.

Moment I
Momentet syftar till att utveckla kunskaper om skapande arbete i relation till skolämnet slöjd och behandlar slöjdprocessen genom introduktion av processens delar från idé till färdigt resultat. Vidare relateras kursinnehållet till hållbar utveckling, där såväl miljöa-spekter som sociala aspekter där mellanmänskliga relationer ingår. Mångfald i klassrum-met, inkludering, kulturarv och kulturyttringar används som utgångspunkter för att skapa sammanhang för lärande. Momentet behandlar även klass-, genus- och etnicitetsper-spektiv samt bemötande av elever i behov av särskilt stöd, både som ett genomgående perspektiv på undervisning och genom riktade uppgifter.

I slöjdämnets estetiska lärprocesser materialiseras och kommuniceras erfarenheter ge-nom design det vill säga färg, form, material. Det utgör då en fysiskt påtaglig grund för utveckling av individers förståelse och respekt, något som ger förutsättningar för för-djupat lärande.

I textilt hantverk behandlas utforskande arbete med ull, fiber, färg, garn och tyg. I hant-verk för trä och metall behandlas utforskande kring handverktyg samt grundläggande material och tekniker med tyngdpunkt på trämaterialet samt slöjdens träbearbetningsma-skiner. Miljöaspekter av de olika materialen behandlas.

I momentet ingår dessutom kunskaper om att värdera, bedöma och reflektera över ele-vers utveckling i slöjdämnet i ett såväl didaktiskt som klass-, genus- och etnicitetsper-spektiv. Säkerhet och arbetsmiljö i slöjdsalen behandlas utifrån gällande lagstiftning i verksamhetsperspektiv. Genom tillämpning av didaktiska metoder, tematiskt och under-sökande arbete skapas förutsättningar att utveckla den studerandes personliga uttrycks-sätt i relation till kommande pedagogisk verksamhet.

Under momentet introduceras användningen av olika digitala didaktiska verktyg i under-visningen.

Moment II
Det skapande arbetet fortsätter i moment II. Kursen behandlar slöjdprocessen från idé till färdig produkt med större tyngd på dokumentation, reflektion och bedömning. Hantverksmässiga färdigheter samt gestaltande och estetiska aspekter utvecklas genom arbete med färg, form, material och teknik. I hantverk textil, och hantverk trä och metall sker fördjupning och tillämpning från moment I. Studentens förmåga till problemlös-ning, kreativitet och att omsätta idéer till handling utvecklas i och genom hantverket.

Medvetenheten om säkerhet och arbetsmiljö i slöjdsalen fördjupas utifrån material- och teknikförutsättningar. Slöjd i relation till hållbar utveckling, kulturarv och kulturyttringar fördjupas. Betydelsen av estetiska resurser och kreativitet lyfts och studeras med stöd i aktuell slöjdforskning och styrdokument.

I textilt hantverk behandlas utforskande arbete med sömnad, återbruk och tygtryck. Hantverket för trä och metall behandlas utforskande kring metallmaterialet genom grundläggande material- och teknikkunskap. Miljöaspekter av de olika materialen och teknikerna behandlas.

Under momentet fördjupas förståelsen för de olika digitala didaktiska verktygens roll i undervisningen.

I momentet ingår dessutom kunskaper om att bedöma och reflektera över elevers ut-veckling i slöjdämnet.

Moment III
Det övergripande arbetet i momentet är skapande arbete i relation till ämnesdidaktisk teori samt metoder för att planera slöjdhantverk. Slöjddidaktisk forskning inom slöjdfäl-tet studeras och diskuteras med koppling till det egna hantverksprocesserna. Metoder för att planera eget och andras slöjdhantverk behandlas i relation till det egna hantverket och skolan. Bedömning av elevers slöjdkunskaper diskuteras och problematiseras. Uti-från det ingående hantverket och ämnesdidaktiken studeras och tillämpas slöjdspecifika begrepp och termer.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall de studerande:

• ha kunskap och förståelse för hantverk och arbetsprocesser och hur detta tillämpas didaktiskt
• kunna anpassa ämnesinnehållet med relevans för elevers utveckling, lärande och behov
• ha en förmåga att utgå från elevers egna idéer, kunskaper och erfarenheter som stöd för lärandet
• kunna kommunicera med ett för ämnet fackmässigt språk
• ha kunskap och förståelse för hur krav på säkerhet i slöjdsalen kan hanteras
• kunna tillämpa ett tematiskt och utforskande förhållningssätt i arbetsprocessen
• kunna reflektera över och använda begrepp som estetiska lärprocesser, estetik och kultur i relation till dess användning och innebörd för slöjdämnet
• kunna relatera slöjdens uttryck till kulturyttringar i samhället
• kunna diskutera slöjdämnets syfte och innehåll i skola och samhälle, utifrån aktuella styrdokument och didaktiska perspektiv
• Diskutera och reflektera kring slöjdämnet utifrån den forskning, didaktik och det hantverk som ingår i kursen.
• visa förståelse för slöjdens utveckling och slöjdens betydelse för individ och sam-hälle i ett historiskt och nutida sammanhang
• ha kunskaper om praktisk och teoretisk forskning inom slöjdområdet
• kunna redogöra för perspektiv på genusordningar och tillämpa kunskaper om jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten
• ha förmåga att värdera egna och andras ämneskunskaper i förhållande och i relation till ämnesområdet slöjd
• visa fördjupad förmåga att kunna granska och kommentera egna och andras hant-verk och texter i relation till ämnesområdet slöjd
• Tolka och använda bedömningskriterier i aktuella styrdokument för bedömning av slöjdprocesser och produkter.
• visa förmåga till olika sätt att beskriva, använda och utvärdera arbetsprocesser i slöjd, i olika lärandesammanhang och med hjälp av olika medier
• kunna hantera kunskaperna i kursens ingående hantverk så att utförande och be-dömning av slöjdarbeten kan ske utifrån kvalitativa aspekter på hantverk
• kunna använda IKT-verktyg i arbetsprocessen och vid redovisningar
• kunna reflektera kring möjligheter och problem med IKT i förhållande till slöjdens material.

Behörighetskrav

Anställd som lärare och har en behörighetsgivande lärarexamen som är avsedd för åk 7-9 utan att vara ämnesbehörig.

Undervisningens upplägg

Kursen ges som en kombination: distansstudier med inslag av campusträffar (C/D).

IKT används i form av digital lärplattform och som medel för dokumentation, inform-ation och kommunikation. Dokumentation i digital form sker kontinuerligt som ett led i studenternas kompetensuppföljning och progression. Den studerande ska därför ha tillgång till internetuppkopplad dator och digitalkamera.

Examination

Formativ bedömning sker under pågående kurs. Examination grundas på redovisningar enskilt eller i grupp och i form av produkter, skriftlig och digital dokumentation, skrift-liga uppgifter och seminarier. Examination sker även visuellt genom uppvisade färdig-heter och förmågor. Obligatorisk närvaro vid sammankomsterna.

Reflektion och analys av det praktiska arbetet tillmäts stor betydelse. Vid betygsättning på enskilt moment och på hel kurs används något av betygen Väl Godkänd (VG), God-känd (G) eller Underkänd (U).

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov. Studeranden som två gånger har underkänts i prov har rätt begära en ny examniator. Begäran om ny examinator ställs till utbildningsledaren vid humanistisk fakultet.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.