Svenska III, 30 hp
Kursen är nedlagd från och med 2025-05-08
Innehåll
Kursen kombinerar teoretiska och praktiska moment, där litterära, språkliga och didaktiska perspektiv varvas med varandra. Bland annat behandlas textanalys, litterära genrer, språkbeskrivning och barns och ungdomars läsande och skrivande. I kursen ingår även en kortare vetenskaplig uppsats, som ger tillfälle till reflexion över svenskämnets utveckling och traditioner. Moment 1. Språkbeskrivning och språkriktighet (7,5 hp) Moment 1 ger fördjupade kunskaper om språkbeskrivning och språkriktighet. Moment 2. Språk, texter och genrer (15 hp varav 6 hp vfu) Moment 2 ger fördjupade kunskaper om språk, texter och genrer, där utgångspunkten är det vidgade textbegreppet. Såväl sakprosatexter som skönlitteratur studeras. Både lingvistiska och litteraturvetenskapliga analysredskap tillämpas. Genom den verksamhetsförlagda undervisningen (vfu) ges den studerande möjlighet att tillämpa sina teoretiska kunskaper om barns och ungdomars läsning och skrivande i ett praktiskt didaktiskt sammanhang. Moment 3. Fördjupningsuppgift (7,5 hp) Moment 3 omfattar en kortare vetenskaplig uppsats inom något område hämtat från de moment som lästs under svenska 1-3. I fördjupningsarbetet integreras didaktiska perspektiv med språkliga och/eller litteraturvetenskapliga. Under uppsatsarbetet tillämpas processkrivning. Fördjupningsarbetet ventileras på ett avslutande seminarium.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska den studerande kunna analysera språk, texter och genrer såväl teoretiskt som praktiskt uppvisa kunskap om olika metoder för textanalys vad gäller såväl sakprosa som skönlitteratur uppvisa goda kunskaper i språkbeskrivning tillämpa skriftspråkliga regler vid analys, bedömning och handledning av elevtexter omsätta kunskaper om barns och ungdomars läsning och skrivande i ett praktiskt didaktiskt sammanhang uppvisa kännedom om skolans lärandemiljö och villkoren för barns läsning och skrivande såväl praktiskt som teoretiskt författa en kortare vetenskaplig uppsats i samband med vfu praktiskt tillämpa tidigare teoretiska studier i planering, genomförande och utvärdering av egen undervisning uppvisa förtrogenhet med olika teorier och modeller rörande elevers skrivande och språkutveckling samt den praktiska tillämpningen av dessa
Behörighetskrav
Univ: Svenska II (kurskod 6SV002 alt SVEA60) eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Närvaro vid seminarier och verksamhetsförlagd utbildning (vfu) är obligatorisk. VFU är en obligatorisk del av kursen som är skolförlagd och omfattar heltids¬studier. Studenten skall under vfu-perioden följa läraren i hans/hennes uppgifter. Den studerande planerar tillsammans med examinerande universitetslärare samt lokal lärar¬utbildare den verksamhetsförlagda perioden så att alla ingående moment, t.ex. auskultation, egen undervisning, deltagande i seminarier och övrigt lärararbete samt vfu-uppgifter, sammantaget utgör heltidsstudier.
Examination
Moment 1 och 2 examineras genom muntligt och/eller skriftligt prov. Moment 3 examineras genom en självständigt författad vetenskaplig uppsats med efterföljande opposition. Vid examination avvänds betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Under¬känd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande uppnått detta betyg på moment omfattande lägst 15 högskolepoäng. Bedömningen av VFU/praktik sker löpande och i de fall där studenten tidigt och uppenbart inte bedöms klara kursens förväntade studieresultat har examinator skyldighet att upplysa och i förekommande fall underkänna studenten innan kursen avslutas. Studenten avbryter då sin VFU/praktik. I samband med denna åtgärd skall en individuell utvecklingsplan upprättas mellan examinator och student. Utvecklingsplanen anger vad som behöver förbättras och när VFU/praktik kan återupptas. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar mot det. Begäran om detta lämnas till Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Tentamensskrivningar görs vid Umeå universitet. Om synnerliga skäl föreligger kan studerande beviljas att skriva på annan ort. Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygssättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Blankett för tillgodoräkande www.umu.se/blankett/SA. Ansökan om tillgodoräknande görs på särskild blankett och ställs till Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Regler återfinns i Tillgodoräknande¬ordning vid Umeå universitet (Dnr 545-3317-02).
Litteratur
Giltig från: 2008 vecka 36
6SV003
Moment 1. Språkbeskrivning och språkriktighet (7,5 hp) Bolander, Maria, 2005. Funktionell grammatik. Stockholm: Liber. 2 uppl. Bolander, Maria, 2005. Övningsbok till Funktionell grammatik. Stockholm: Liber. 2 uppl. Boström, Lena & Josefsson, Gunlög, 2006: Vägar till grammatik. Lund: Studentlitteratur. (Läses i enlighet med lärarens anvisningar) Brodow, Nilsson & Ullström, 2000. Retoriken kring grammatiken. Lund: Studentlitteratur, kap. 1-3. Kroksmark, Tomas, Strömquist, Göran & Strömquist, Sven, 1993: Fem uppsatser om grammatik. Lund: Studentlitteratur. Språkriktighetsboken, 2005. Utarbetad av Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (Läses i enlighet med lärarens anvisningar) Teleman, Ulf, 1991. Lära svenska: om språkbruk och modersmålsundervisning. Utg. Av Svenska språknämnden, kap. 5. Solna:Almqvist & Wicksell. Tingbjörn, Gunnar, 1999. Svenskans struktur i tvärspråklig belysning . I: Att undervisa elever med svenska som andraspråk. Utg. av Skolverket. Malmö: Liber. Referenslitteratur Josefsson, Gunlög, 2001. Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur. Nyström, Catharina, 1999. Ledfamiljer och referentrelationer: en modell för analys av referensbindning tillämpad på gymnasietexter. Uppsala. Svenska skrivregler, 2000. Utg. av Svenska språknämnden. Stockholm: Liber. Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik, 1999. Svenska Akademiens grammatik. Stockholm: Nordstedts. Moment 2. Språk, texter och genrer (15 hp varav 6 hp vfu) Andersson, Lars Gustaf & Hedling, Erik, 1999. Filmanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur s. 7-47. Bergsten, Staffan, 1990. Litteraturhistoriens grundbegrepp, kap. 10. Lund: Studentlitteratur. Brodow, Bengt, 1996. Perspektiv på svenska. Del 2: Momenten. Solna: Ekelund. (Läses enligt lärarens anvisningar. Resten av boken läses inom Svenska 4.) Brodow, Nilsson & Ullström, 2000. Retoriken kring grammatiken. Lund: Studentlitteratur, kap. 4-6. Carlquist, Jonas, 2000. Att läsa ett datorspel . I: Human IT, nr 3-4, s. 125-176 Clevström, Gunilla, 1999. Att läsa sig till social kompetens . I: Tomas Kroksmark (red.) Didaktikens carpe diem. Lund: Studentlitteratur. Ekvall, Ulla, 1997. att skriva en berättelse. Elevers medvetenhet om genrekrav och mottagaren . I: Svenskans beskrivning 22, s. 67-81. Lund: Lund University Press. Fowler, Alastair, 1997. Genrebegreppet . I: Eva Haettner Aurelius & Thomas Götselius (red.) Genreteori. Lund: Studentlitteratur. Hellspong, Lennart & Ledin, Per, 1997. Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys, Lund: Studentlitteratur. Landgren, Bengt, 1998. Vad är en litterär text? I: Litteraturvetenskap en inledning, kap. 2. Lund: Studentlitteratur. Mehlum, Anders, 1995. Skrivundervisning: mellan styrning och frihet. Lund: Studentlitteratur. Molloy, Gunilla, 1996 el. senare. Reflekterande läsning och skrivning: årskurs 7-9, kap. 2; 4-6. Lund: Studentlitteratur. Öhman, Anders, 2002. Populärlitteratur. De populära genrernas estetik och historia. Kap. 8 samt ett valfritt kapitel som behandlar deckare, kärleksromaner, skräckromaner, historiska populärromaner, fantasy eller science fiction. Ca 40 sidor sakprosatext läses i enlighet med lärarens anvisningar. Skönlitteratur Kadefors, Sara, Sandor slash Ida Loe, Erlend, Naiv. Super. (Läses på originalspråket norska.) Ytterligare ca 200 sidor skönlitteratur tillkommer. (Läses i enlighet med lärarens anvisningar.) Referenslitteratur Elleström, Lars, 1999. Lyrikanalys. Lund: Studentlitteratur Ingelman, Rutger, 1996. Upplevelsepedagogik och äventyrsmetodik: tankar om undervisning. Solna: Ekelund. Josephson, Olle, Melin, lars & Oliv, Tomas, 1990 el. senare. Elevtext: analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9. Lund: Studentlitteratur. Kjersén Edman, Lena, 2002. Barn- och ungdomslitteratur genom tiderna. Stockholm: Natur och Kultur. Lundqvist, Ulla, 1995. Läsa, tolka, förstå: litteraturpedagogiska modeller, s. 5-90. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Lundström, Fredrik, 1997. Mellan tal och skrift. Om användningen av e-post. I: Svensklärarföreningens Årsskrift (SLÅ), s. 142-157. Nilsson, Jan, 1997. Tematisk undervisning, s. 7-158. Lund: Studentlitteratur. Möller Jensen, Elisabeth m.fl. (red.), 1993-2000. Nordisk kvinnolitteraturhistoria, bd 1-5. Höganäs och Malmö: Wiken och Bra Böcker. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar, 1987 el. senare. Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Nordstedts. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar, 1990 el. senare. Litteraturens historia i världen. Stockholm: Nordstedts. Rosenblatt., Louise, 1994. The Reader, the Text, the Poem: the Transactional theory of the Literary Work. Carbondale: Southern Illinois University Press. Sjöberg, Birthe, 1999. Dramatikanalys. Lund: Studentlitteratur. Svenska skrivregler, 2000. Utg. av Svenska språknämnden. Stockholm: Liber. Wolf, Lars, 2001. Läsaren som textskapare. Lund: Studentlitteratur. Verksamhetsförlagd utbildning (vfu) (6hp) Den aktuella skolklassens läroböcker och/eller skönlitteratur. Läses i enlighet med den lokala lärarutbildarens anvisningar. Referenslitteratur Asplund Carlsson, Maj & Wåhlin, Kristan, 1994. Barnens tre bibliotek: läsning av fiktionsböcker i slukaråldern. Skrifter utg. av Svenska barnboksinstitutet, nr 53. Stockholm/Stehag: B. Österlings Bokförlag Symposion. Fransson, Birgitta, 2002. Barnboksvärldar. Samtal med författare. Falun: En bok för alla. Jonsson, Kjell & Öhman, Anders (red.), 2000. Populära fiktioner. Stockholm/Stehag: Brutus Österlings Bokförlag Symposion. Kjersén Edman, Lena, 2002. Barn- och ungdomslitteratur genom tiderna. Stockholm: Natur och Kultur. Lundqvist, Ulla, 1991. Sagor om sex och skräck: populärromanen än en gång. Lund: Bibliotekstjänst. Melin, Lars & Lange, Sven, 1989. Läsning. Lund: Studentlitteratur. Nordström, Monica, 1998. Hollywoodfilm och såpoperor i litteraturundervisningen . I: Litteraturmöten om litteraturen som vägen till språket. Svensklärarföreningens Årsskrift 1998, s. 115-125. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar, 1987 el. senare. Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Nordstedts. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar, 1990 el. senare. Litteraturens historia i världen. Stockholm: Nordstedts. Opsis kalopsis. Tidskrift för barn- och ungdomslitteratur. Pedagogiska magasinet. Tidskrift utg. av Lärarförbundet. Svedner, P.O., 1999. Svenskämnet & svenskundervisningen: närbilder och helhetsperspektiv. En didaktisk-metodisk handledning. S. 1-75; 122-149. Uppsala: Kunskapsföretaget. Söderbergh, Ragnhild, 1997. Från joller till läsning och skrivning. Kristianstad:CWK Gleerups. Sandqvist, Carin & Teleman Ulf, 1989. Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur. Wolf, Lars, 1997. Till dig en blå tussilago. Att läsa och skriva lyrik i skolan. Lund: Studentlitteratur. Wolf, Lars, 2001. Läsaren som textskapare. Lund: Studentlitteratur. Moment 3. Fördjupningsuppgift (7,5 hp) Den studerande söker självständigt och i samråd med läraren den litteratur som är lämplig för det valda uppsatsämnet. Referenslitteratur Bell, Judith, 1995. Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Brodow, Bengt, 1996. Perspektiv på svenska. Del 1: Helheten. Del 2: Momenten. Solna: Ekelund. (Läses enligt lärarens anvisningar. Resten av boken läses inom Svenska 4.) Jarrick, Arne & Josephson, Olle, 1996 el. senare. Från tanke till text: en språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur. Kjersén Edman, Lena, 2002. Barn- och ungdomslitteratur genom tiderna. Stockholm: Natur och Kultur. Kroksmark, Tomas (red.), 1999. Didaktikens carpe diem: att fånga den didaktiska vardagen. Lund: Studentlitteratur. Krut: kritisk utbildnignstidskrift. Möller Jensen, Elisabeth m.fl. (red.), 1993-2000. Nordisk kvinnolitteraturhistoria, bd 1-5. Höganäs och Malmö: Wiken och Bra Böcker. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar, 1987 el. senare. Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Nordstedts. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar, 1990 el. senare. Litteraturens historia i världen. Stockholm: Nordstedts. Språk och stil. Tidskrift för svensk språkforskning. Strömqvist, Siv, 1998. Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Svedner, Per Olov, Svenskämnet och svenskundervisningen: närbilder och helhetsperspektiv, didaktisk-metodisk handledning. Uppsala: Kunskapsförlaget. Svenska skrivregler, 2000. Utg. av Svenska språknämnden. Stockholm: Liber. Svenskläraren. Tidskrift för Svensklärarföreningen. Svensklärarföreningens årsskrift (SLÅ)
Introduktion till forskningsmetodik
Bell Judith, Nilsson Björn
2., [rev.] uppl. :
Lund :
Studentlitteratur :
1995 :
174 s. :
ISBN: 91-44-37022-9
Se Umeå UB:s söktjänst