Utbildningssystem, 5 hp
Innehåll
I kursen studeras det offentliga skolväsendet, högskolan, eftergymnasial utbildning, folkhögskolor, yrkeshögskolor, fristående skolor samt enskilda utbildningsanordnare vad gäller mål, innehåll, organisation, verksamhet och styrdokument. Tillträdesregler till de olika utbildningsformerna behandlas teoretiskt och praktiskt. Olika källor för utbildningsinformation samt statligt studiestöd studeras.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs skall den studerande kunna:
Kunskap och förståelse
- redogöra för huvuddragen i det svenska utbildningssystemets organisation och styrning, med särskilt fokus på övergångar mellan olika skolformer
- identifiera likheter och skillnader avseende andra länders utbildningssystem
Färdigheter och förmåga
- tillämpa nationella styrdokument samt tillträdesregler för gymnasieskola, vuxenutbildning, högskola och annan eftergymnasialutbildning
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kritiskt granska och värdera information från olika aktörer inom utbildningsväsendet utifrån studie- och yrkesvägledningens etiska principer
Behörighetskrav
Grundläggande behörighetUndervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten samt laborativ vägledningsträning under individuell handledning. Föreläsningarna syftar till att introducera studenterna till problematisering, analys, kritisk granskning och värdering av kursinnehållet. Föreläsningar, seminarier, grupparbeten och tillämpningsövningar avser att befästa kursinnehåll samt att ge stöd för att uppnå förväntade studieresultat.
I kursen ingår obligatoriska inslag som kräver fysisk närvaro på campus och/eller deltagande vid schemalagda digitala träffar, se vidare i kurstillfällets gällande schema och information i lärplattform.
Examination
Fysisk närvaro och/eller deltagande vid schemalagda digitala träffar vid obligatoriska moment fordras för godkänt resultat på kursen, om inte annat anges i kurstillfällets gällande schema och information i lärplattform.
Examinationer sker individuellt och i grupp via seminarier / workshops samt individuell skriftlig hemtentamen.
Studenten examineras genom tre prov; individuell skriftlig uppgift som även seminariebehandlas (U/G), gruppuppgift som även seminariebehandlas (U/G/), individuell skriftlig tentamen (U/G/VG)
Examination sker löpande under kursen. De varierande examinationsformerna anpassas tydligt till olika kunskapsformer. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U).
Den som erhållit betyget godkänd (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd.
Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.
Övriga föreskrifter
I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla.
Litteratur
All litteratur är webbaserad, mer information ges vid kursstarten.
Med "obligatorisk" kurslitteratur avses huvudsaklig och rekommenderad litteratur för att tillgodogöra sig kursens innehåll och uppnå de förväntade studieresultaten. Obligatorisk litteratur går att beställa som ljudbok från UmUB vid behov.
Arbete med studie- och yrkesvägledning
Stockholm :
Skolverket :
2013 :
57 s. :
ISBN: 9789175590769
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Skoljuridik
Boström Viola, Lundmark Kjell
Upplaga 5 :
Stockholm :
Liber :
[2019] :
449 sidor :
ISBN: 9789147129690
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Följande lagar och förordningar
Svensk författningssamling (SFS) 2011:1108. (Förordning om vuxenutbildning)
Sveriges Riksdag :
Svensk författningssamling (SFS) 2009:130. (Förordning om Yrkeshögskolan)
Sveriges Riksdag :
Svensk författningssamling (SFS) 2010:2039. (Gymnasieförordningen)
Sveriges Riksdag :
Svensk författningssamling (SFS) 1993:100. (Högskoleförordningen)
Sveriges Riksdag :
Svensk författningssamling 1992:1434. (Högskolelagen)
Sveriges Riksdag :
Svensk författningssamling (SFS) 2009:128 (Lag om Yrkeshögskolan)
Sveriges Riksdag :
Svensk författningssamling (SFS) 2011:185. (Skolförordningen)
Sveriges Riksdag :
Svensk författningssamling (SFS) 2010:800. (Skollagen)
Sveriges Riksdag :
Övrigt
Studieinformerande material som riktar sig till allmänheten. Aktuella artiklar, rapporter och informationsmaterial kan tillkomma liksom material angående utbildningssystem i andra länder.