Psykoterapeutisk teori och metod 2 (KBT) för psykoterapeutprogrammet inriktning specialistpsykolog, 15 hp

Innehåll

Kursen innehåll fokuserar på psykoterapeutisk teori, utifrån fördjupningsområdet KBT och behandling av olika affektiva tillstånd. I undervisningen presenteras och fördjupas metoder och tillämpning för behandling av dessa tillstånd. Kursen utgör en fortsättning och fördjupning av föregående kurs. Studentens metakognitiva förmågor genom observation och reflektion kring egna personliga behov av professionell utveckling i den psykoterapeutiska behandlingsrelationen tas upp i kursen. Kursen bygger vidare på Psykoterapeutisk teori och metod 1 och studenten förväntas träna på fler tekniker och metoder med nya klienter för att bredda och fördjupa sina kunskaper och förmågor som psykoterapeuter.

Förväntade studieresultat

Mål
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse
-  Visa fördjupad kunskap om affektteori kopplat till fördjupningsområdet KBT

Färdigheter och förmåga
- Integrera den nyförvärvade kunskapen med tidigare terapeutisk kunskap och erfarenhet så att den kan tillämpas i ett behandlingssammanhang
- Granska eget terapeutbeteende relaterat till gemensamma psykoterapeutiska faktorer, gäller handledning och professionell utveckling
-  Identifiera och genomföra ansvarsuppgifter som passar specialistrollen inom den aktuella verksamheten avseende psykoterapeutisk bedömning och behandling

Värderingsförmåga och förhållningssätt
-  Jämföra och värdera olika psykoterapeutiska behandlingsmetoder vid affektiva tillstånd, inom fördjupningsområdet KBT
-  Reflektera över sin egen yrkesroll i relation till andra yrkesgrupper samt hur den egna professionella kunskapen kan kommuniceras till andra, såväl till professionella som icke-professionella
-  Applicera ett intersektionellt perspektiv inom det psykoterapeutiska området

Behörighetskrav

Psykoterapeutisk teori och metod 1 för psykoterapeutprogrammet inriktning specialistpsykolog, 15.0 hp

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, workshops, gruppövningar, handledning i grupp. Seminarierna kräver ett aktivt deltagande från studenterna.

Rätten att erhålla undervisning gäller endast under den tid som kurstillfället pågår som studenten har registrerats på.

Examination

Examination sker genom muntliga seminarier i grupp, skriftliga uppgifter individuella och i grupp samt aktivt deltagande vid handledning och specialistkollegium.
Det som prövas i olika gruppaktiviteter är förutom närvaro, att den studerande bidrar med sina tankar, upplevelser och reflektioner. Den enskilde studenten ska reflektera och bidra på ett sådant sätt att gruppledaren kan säkerställa att den enskilde studenten praktiskt visar på en kontinuerlig reflektion över professionella förhållningssätt samt det innehåll som tas upp under förväntade studieresultat.
All förekommande undervisning kan ge stöd för examination. Beslut om avvikelse från aktuell examinationsform fattas av berörd examinator.

Betyg för kursen/respektive moment sätts när det skriftliga provet/proven och alla examinerande inslag är godkända. Betygsskalan består av betygen Godkänd eller Underkänd. Studerande har rätt till fem eller 2 examinationstillfällen (2 tillfällen om det gäller klinisk undervisning eller motsvarande). För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarier provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle enligt Universitetets "regler för betyg och examination på grund-och avancerad nivå". En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap 22§). Begäran om ny examinator ställs till prefekt vid institutionen för psykologi.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för  en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund  av funktionsnedsättning.  Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov.  Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Beslut om avvikelse från aktuell examinationsform fattas av berörd studierektor. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare kontakta studierektor. Studierektor ska skyndsamt fatta beslut om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna  en student under pågående praktik i de fall  studenten  uppvisar sådana brister avseende  kunskaper, färdigheter  eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en  påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sitt klientarbete i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett examinationstillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt  då  kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen.  Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte  rätt till nytt provtillfälle.