Offentlig förvaltning och planering, 7,5 hp

Innehåll

Syftet med momentet är att ge en introduktion till utformningen av det svenska politiska systemet, EUs politiska system samt länken dem emellan. Momentet syftar även till att ge en introduktion till frågor om dels förvaltningens roll i politiska system, dels det svenska styrelseskickets framtida utformning. I anslutning till den sistnämnda frågan uppmärksammas olika demokratimodeller. De fokuserar inte enbart på ansvarsutkrävande i samband med val, utan ger olika svar på frågan om hur den goda demokratin bör vara utformad. Vilka är för- och nackdelarna med respektive modell? Kan de bidra till att möta de utmaningar styrelseskicket står inför? Samhällsplaneringens problem och möjligheter behandlas särskilt.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna
• återge det politiska systemets centrala institutioner i Sverige och EU, dess historia samt hur dessa institutioner regleras och länkas samman i beslutsprocesser
• återge förvaltningens uppbyggnad och roll i det svenska politiska systemet
• återge innebörden av olika demokratimodeller samt hur de relaterar till varandra                    
• redogöra för samhällsplaneringens roll i den offentliga förvaltningen

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna
• diskutera och analysera politiska institutioners makt, inflytande och utmaningar samt författningspolitiska vägval
• diskutera och analysera förvaltningspolitiska teman  
• tillämpa kunskaper om demokratimodeller på dels debatten om styrelseskickets framtida utformning, dels samhällsplanering

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Självstudier är en viktig del av kursen. Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning. Dessutom kan tillkomma s.k. lärarfria timmar där de studerande själva skall organisera utformningen av studierna. Även olika debattövningar kan förekomma. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten. Närvaro kan vara obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar. Den som inte är närvarande kan tilldelas ytterligare uppgifter.

Examination

Momentet examineras genom en skriftlig salstentamen, seminarier och en skriftlig rapportuppgift om lagstiftningsprocessen. Rapportuppgiften och seminarierna genomförs i grupp.

Betygsskalan för salstentamen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Betygsskalan för seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygsskalan för rapportuppgiften är Underkänd (U) och Godkänd (G). En godkänd rapportuppgift ger poäng som adderas till resultatet av den skriftliga salstentamen.

Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan för hel kurs består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Generella regler kring examination
En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. När väl studenten tagit del av kompletteringsuppgiften har hen tio arbetsdagar på sig att slutföra uppgiften. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institution genomför under vecka 34 och 35.

I de fall komplettering inte är möjlig (anges vid varje specifik examinationsuppgift ovan) gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver tillämpas uppsamlingsveckor vilket innebär att kompletteringar behandlas under fasta tider på året oberoende när kursen/momentet gavs. Dessa uppsamlingsveckor sker vecka 34 och 35.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).

Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.

Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en kursvärdering.