Kursen är uppdelad i två delar: 1. Teori, 5.0 hp (Theory, 5.0 ECTS); 2. Laborationer, 2.5 hp (Experimental, 2.5 ECTS).
Kursen behandlar teoretiska och praktiska aspekter av mättekniker som idag används inom energiteknik, både i akademi och industri. Fokus ligger på karakterisering av multifasflöden i termokemiska energiomvandlingsprocesser. I kursen ingår bland annat mätmetoder för temperatur, koncentration av atomer och molekyler i gasfas, aerosoler och kemisk sammansättning av gaser och fasta ämnen. För gasfasmätningar läggs stor vikt på beröringsfri online-detektion med exempelvis elektriska givare och optiska tekniker såsom laserspektroskopi. För fasta ämnen omfattar kursen partikelprovtagning och senare analys med avancerade metoder baserade på ljusspridning, elektronmikroskopi och masspektrometri. Det ges en övergripande presentation av de fysikaliska och kemiska principer bakom mätteknikerna, en överblick över applikationer och det praktiska utförandet av mätningar, samt exempel på teknikernas tillämpning i energiomvandlingsprocesser och energisystem. Kursen innehåller både teori- och laborationsmoment, och har en nära anknytning till aktuell forskning och utveckling.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: - ingående redogöra för mätmetoder och -instrument för detektion av storheter som temperatur, flödeshastighet, gaskoncentration och kemisk sammansättning i multifasflöden - redogöra för och tillämpa de fysikaliska och kemiska principer bakom mätteknikerna - självständigt identifiera och motivera lämpliga mätmetoder för relevanta parametrar i praktiska termiska energiprocesser - applicera mätmetoder och utföra mätningar i högtemperaturmiljöer och förbränningssystem - bearbeta och utvärdera mätdata med hjälp av statistiska och matematiska verktyg samt tolka och skriftlig presentera mätresultat.
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs totalt 120 hp avklarade kurser inklusive Energiteknisk kemi 7.5 hp eller motsvarande kurs.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av lektionsundervisning samt handledning i samband med laborationer. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer.
Examination
Kunskapsredovisningen sker genom:
Modul 1 (Teori): Skriftlig tentamen och inlämningsuppgifter. På den skriftliga tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På inlämningsuppgifter ges omdömena Underkänd (U) eller Godkänd (G).
För betyget (3) på Modul 1 krävs att samtliga inlämningsuppgifter är godkända samt minst 50% av maxpoäng på den skriftliga tentamen. För betyget (4) krävs att samtliga inlämningsuppgifter är godkända samt minst 65% av maxpoäng på tentamen. För betyget (5) krävs att samtliga inlämningsuppgifter är godkända samt minst 80% av maxpoäng på tentamen.
Modul 2 (Laborationer): Laborationer redovisas skriftligt eller muntligt och bedöms med något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). Om flera studenter genomför projektet tillsammans ska en individuell bedömning säkerställas.
Hela kursen: På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Slutbetyget utgörs av en sammanvägning av betygen på modulerna, där viktningen sker enligt 67% av betyget på Modul 1 och 33% av betyget på Modul 2. Gängse avrundningsregler tillämpas på det sammanvägda omdömet. Studerande som godkänts vid ett prov får ej undergå förnyat prov för ett högre betyg.
Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.
För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1-574-22). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle. I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.
Övriga föreskrifter
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
