Att undervisa 2 (VFU), 15 hp

Innehåll

Kursen omfattar en längre verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och utgör de avslutade 15 hp av 30 hp VFU för aktuell lärar- eller förskollärarexamen. Kursens fokus är undervisning och lärande i den studerandes undervisningsämnen och innefattar även deltagande i övriga arbetsuppgifter kopplade till yrkesrollen. Med ämne avses undervisningsämnen i skolan samt förskolepedagogiskt ämnesområde alternativt fritidspedagogiskt ämnesområde. För studerande mot en examen med inriktning mot årkurserna 1-6 är undervisning under VFU-kursen i svenska och i matematik, samt minst ett ytterligare ämne, obligatoriskt. Kursen bygger på de ämnesteoretiska, ämnesdidaktiska och allmändidaktiska kunskaper och färdigheter som studenten har förvärvat under sina tidigare studier i ämnen och utbildningsvetenskaplig kärna samt under tidigare verksamhetsförlagd utbildning. Under kursen tillämpar och fördjupar studenten sina såväl ämnesmässiga som sociala och didaktiska kompetenser.

Studerande mot en ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen eller examen med inriktning mot årkurserna 1-6  ska utifrån styrdokument och uppställda mål planera, genomföra och utvärdera längre undervisningsområden, samt bedöma elevers lärande i såväl formativt som summativt syfte. Detta görs med hög grad av självständighet men även i samråd med kollegor och med stöd av handledaren. För studerande med inriktning mot årkurserna 1-6 ingår även att praktiskt använda sig av kartläggningsverktyg och dokumentera, bedöma samt skriftligt och muntligt kommunicera elevers språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling.

Studerande mot en förskollärarexamen eller mot en examen avsedd för undervisning i fritidshemmet ska utifrån styrdokument och uppställda verksamhetmål planera, genomföra och utvärdera längre undervisningsområden/temaområde, samt bedöma hur väl undervisningen har bidragit till verkamhetens måluppfyllelse. Detta görs med hög grad av självständighet men även i samråd med kollegor och med stöd av handledaren.

Vid planering och genomförande av undervisning ska elevers och barns olika förutsättningar beaktas. Studenten ska kunna motivera sin undervisning utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Undervisning liksom övriga delar av lärarens uppdrag ligger till grund för didaktisk analys och reflektion. Centralt i kursen är att utveckla förmågan att reflektera över sin egen professionsutveckling och det egna pedagogiska ledarskapet, samt identifiera sina egna utvecklingsområden med utgångspunkt i kursens förväntade studieresultat.

Förväntade studieresultat

För betyget godkänt ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

•  uppvisa kunskap om metoder för bedömning av elevers kunskapsutveckling, alternativt bedömning av verksamheten i förskola, alternativt bedömning av verksamheten i fritidshemmet
• uppvisa kunskap om hur man anpassar såväl undervisningen som sitt professionella agerande till styrdokumentens direktiv och behoven hos aktuell elevgrupp eller barngrupp.
• uppvisa ämnesteoretisk och didaktisk kunskap för att kunna planera och motivera innehåll i längre undervisningsavsnitt, samt upplägg och utvärdering av undervisning alternativt utvärdering av verksamheten gällande förskola och fritidshem

Färdighet och förmåga

• planera, genomföra och utvärdera längre undervisningsområden/temaområden i skola, i förskola eller i fritidshemmet samt motivera sina val med utgångspunkt i teorier, styrdokument och beprövad erfarenhet
• omsätta ämnesteoretiska, ämnesdidaktiska och övriga kunskaper förvärvade under utbildningen till praktiken på ett vis som väcker elevers/barns intresse och nyfikenhet.
• visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten
• visa förmåga att ta tillvara elevers/barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs/barns lärande och utveckling
• bemöta, kommunicera och interagera med elever, föräldrar, kollegor och övrig personal på ett professionellt sätt och med ett för sammanhanget adekvat språkbruk
• skapa en god lärandemiljö i med hänsyn till specialpedagogiska behov
• dokumentera, bedöma, betygssätta och kommunicera elevers lärande i relation till de nationella styrdokumenten alternativt kommunicera dokumentation av temaarbete med vårdnadshavare gällande förskola och fritidshem, samt bedöma hur väl undervisningen har bidragit till verkamhetens måluppfyllelse.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• förhålla sig till den värdegrund som uttrycks i styrdokumenten och konkretisera denna i såväl undervisningssituationer som i skolans eller förskolans övriga verksamhet
• utifrån teoretiska perspektiv och beprövad erfarenhet reflektera över egna och andras erfarenheter av undervisning och lärande för att därigenom kunna bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten
• analysera och reflektera över den egna professionsutvecklingen och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap utifrån teoretiska perspektiv, handledares och universitetslärares kommentarer och de egna erfarenheter som gjorts under VFU-perioderna

Behörighetskrav

Kunskaper inom utbildningsvetenskaplig kärna 30 hp, verksamhetsförlagd utbildning 15 hp samt minst 75 procent av studierna inom för examen aktuellt ämne eller ämnesområde, eller motsvarande. För studerande mot en examen med inriktning mot årkurserna 1 - 6 ska ämnesstudierna utgöras av minst 15 hp svenska och minst 15 hp matematik. Behörig är också den som är antagen till VAL (SFS 2011:689) eller ULV (2008:1101) vilka regleras i särskilda förordningar och där den individuella studieplanen anger när kursen ska studeras.

Undervisningens upplägg

Kursen genomförs huvudsakligen i skola eller i förskola i relevant ämne eller ämnesområde, nivå och i tillräcklig omfattning. Visst förberedelse- och uppföljningsarbete är campusförlagt och under kursen genomförs ett antal VFU-uppgifter.

Kursen ska omfatta motsvarande halvtidsstudier under 20 veckor. Den verksamhetsförlagda delen ska motsvara minst 35 hela arbetsdagar. I studietiden ingår planering, genomförande och utvärdering av lektioner, auskultationer, deltagande i annan verksamhet kopplad till lärarens yrkesroll samt deltagande i handledningssamtal. Studenten ska tillsammans med lokala VFU-handledare planera VFU så att arbetet ryms inom ramen för halvtidstjänstgöring Vidare ska tid avsättas för kursträffar och arbete med examinerande uppgifter.

Studenten genomför och utvärderar undervisning i huvudsak i sina undervisningsämnen eller ämnesområden. För studerande mot en examen med inriktning mot årkurs 1-6 är undervisning i svenska eller i matematik, samt minst ett ytterligare ämne obligatoriskt.

Examination

Kursen examineras genom undervisningstillfällen (lektioner) vid VFU-besök med efterföljande trepartssamtal, ett seminarium, samt en individuell skriftlig inlämningsuppgift (VFU-rapport).

Lektioner genomförda vid VFU-besöket, med det efterföljande handledningssamtalet, samt den skriftliga inlämningsuppgiften bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), god-känt (G) eller underkänt (U). Seminariet bedöms endast med något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U). Slutbetyg på hel kurs beslutas först när kursens samtliga prov är genomförda. Handledarnas synpunkter vägs in i bedömningen av studentens prestation. Betyget på kurs utgör en sammanvägning av resultaten vid examinationens olika delar. På hel kurs ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). För kursens verksamhetsförlagda delar gäller särskilda regler enligt nedan. För den skriftliga inlämningsuppgiften (VFU-rapporten) och för seminarier gäller att det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle, undantaget de prov som kräver ytterligare praktikperiod (VFU).

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift, undantaget då begränsningen av provtillfällen är överskridna. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte sär-skilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till utbildningsledaren vid Humanistiska fakulteten.

Antalet examinationstillfällen på kursens verksamhetsförlagda delar är begränsat till två. Ett tredje examinationstillfälle kan efter ansökan beviljas av Lärarhögskolans föreståndare om det finns särskilda skäl. Ansökan sker på särskild blankett.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

I alla övriga fall som en student blir underkänd på verksamhetsförlagda delar av kursen ska en uppföljning göras av examinator i samråd med studenten efter kursens avslut. Denna ska ta fasta på vilka delar av de förväntade studieresultaten på kursen som studenten inte uppnått. Uppföljningen ska genomföras i god tid innan studenten får påbörja en eventuell ny praktikperiod.