Historia 2, 30 hp

Innehåll

Kursen innehåller 4 delkurser om vardera 7,5 hp: Internationell politisk historia, Nordens historia 1800-2000, Att forska i historia samt Historiedidaktik. Den sistnämnda delkursen är helt historiedidaktisk. Därutöver finns också 1,5 hp didaktik i vardera av delkurserna Internationell politisk historia och Nordens historia.   

Internationell politisk historia (7,5 hp) 
Delkursen behandlar den internationella politiska historien under 1800- och 1900-talen, med tonvikt på det senare. Teman som berörs är världskrigen och kalla kriget, nazismen och stalinismen samt imperialism och kolonialism. Det historiedidaktiska inslaget behandlar historieundervisning om kolonialism.  

Nordens historia 1800-2000 (7,5 hp) 
Delkursen behandlar det moderna samhällets framväxt i Norden i ett komparativt perspektiv. I centrum står demokratiseringen och framväxten av nationella och samnordiska identiteter. Nationella minoriteter och nordisk minoritetspolitik behandlas. Ett centralt inslag i kursen utgörs av att Norden sätts i ett större internationellt sammanhang. De historiedidaktiska inslagen behandlar historiska komparationer, samt undervisning kring urfolk och nationella minoriteter. 

Att forska i historia (7,5 hp) 
Under delkursen ska studenten öva sin färdighet i att samla in, bearbeta och kritiskt värdera historiska fakta och historiska källor. Delkursen innehåller en genomgång av de vanligaste teorier som historiker använt/använder och hur dessa påverkat/påverkar historieskrivningen. Här ges även en fördjupad orientering i kvantitativa och kvalitativa metoder som är vanliga inom dagens historieforskning. Varje student ska författa och vid seminarium ventilera en kort dokumenterad framställning om ett begränsat historiskt problem.  

Historiedidaktik (7,5 hp) 
Delkursen behandlar både historiedidaktisk teori och praktik. Teoretiskt diskuteras centrala teman och begrepp inom historiedidaktiken, exempelvis historiedidaktiska val, historiemedvetande, genus och etnicitet, värdegrundsfrågor, historieämnets kunskapsanspråk, samt lärares och elevers förståelse av vad historieämnet kan och ska göra. Praktiska historiedidaktiska övningar fokuserar på urval ur ett större stoff, på brott och kontinuitet, källanvändning och källkritik i undervisning, aktör och struktur, samt historiebruk. Dessa övningar syftar till att hjälpa studenten att utarbeta fruktbara arbetssätt i undervisningen i historia. Studenten tar också del av och analyserar innehållet i och debatten kring historieämnets kurs- och ämnesplaner. Centralt i kursen är också arbete med kurs- och ämnesplanerna med fokus på att utarbeta både moment- och kursplanering. 

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten: 

Kunskap och förståelse 

• visa fördjupade kunskaper om vardagslivets historia inklusive frågor kring genus och kön 
• visa fördjupade kunskaper om det moderna Nordens framväxt och relation till omvärlden i ett inomnordiskt komparativt perspektiv 
• visa fördjupade kunskaper om 1900-talets internationella politiska historia 
• visa fördjupade kunskaper om samspelet mellan framställningsform och historiskt innehåll med särskilt fokus på historiskt berättande, historisering, historiska synteser och olika principer att indela förfluten tid 
• visa grundläggande kunskap om olika historiedidaktiska traditioner och förståelse för centrala ämnesdidaktiska begrepp, som historiemedvetande och historiebruk 

Färdighet och förmåga 

• självständigt kunna formulera och bearbeta historievetenskapligt relevanta problem och kunna applicera olika perspektiv på historien 
• kunna formulera och förmedla sina kunskaper väl i tal och skrift 
• visa förmåga till självreflektion i relation till medstudenter och kunskapsstoff i det vetenskapliga tankeutbytet  
• med stöd av historiedidaktisk teori och skolans styrdokument kunna formulera mål för sin undervisning och göra ett relevant urval ur ett större historiskt stoff 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga att problematisera och vetenskapligt värdera de kunskaper som preciseras i Kunskap och förståelse ovan 
• kunna göra etiska överväganden för att på ett nyanserat och sakligt sätt kunna undervisa om historia 
• visa grundläggande förståelse för olika historiska perspektiv och olika historiesyner samt förhålla dessa till lärares och elevers förståelse av historieämnet. 

Behörighetskrav

Historia 1, med godkänt resultat på 15 hp, eller motsvarande. 

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier och övningar om inte annat uttryckligen anges. 

Examination

Examinationen utgörs av aktivt deltagande i seminarierna och skriftliga inlämningsuppgifter samt tentamen. För de skriftliga inlämningsuppgifterna och tentamen ges betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. För seminarierna ges betygen Underkänd och Godkänd. För godkänt seminariedeltagande krävs aktivt deltagande på samtliga seminarier.  

Betygsskalan för kursen består av betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. För betyget G på en modul krävs att samtliga examinationer på modulen är godkända. För betyget Väl godkänd på en modul krävs godkänd på seminarier och väl godkänd på skriftliga delar. För betyget Godkänd på hela kursen krävs betyget Godkänd på samtliga examinationer. För att få Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande skall ha uppnått Väl godkänd på 20 hp. Antalet provtillfällen är begränsat till fem. 

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas efter studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 arbetsdagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten. 

För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, för prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.  

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas. 

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.