Lärande, lek och utveckling i förskolan III. Skapande och lek i förskolan I:II, 15 hp

Innehåll

I kursen studeras förskollärares uppdrag att främja barns utveckling, lärande och skapande förmåga samt hur estetiska läroprocesser kan omsättas i förskolans verksamhet. Innehåll, metoder och material för att stimulera barns skapande och kommunicerande med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild och form, rörelse, sång och musik, rytmik, och slöjd behandlas. I kursen ingår också studier om barns rörelseutveckling. Vidare studeras medierikt lärande samt hur interaktiva medier kan användas för barns skapande och uttryckssätt. Den avslutande delen av kompetensuppföljningen påbörjas. Detta sker genom metareflektion, nulägesanalys och målformuleringar för studierna i de avslutande kurserna.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• redogöra för teorier om barns kreativitetsutveckling
• reflektera över och använda begrepp som estetik, estetiska lärprocesser, skapande och kommunikation
• redogöra för hur barns kroppsuppfattning och kroppskännedom utvecklas
• beskriva och redogöra för hur medierikt lärande och interaktiva medier kan användas för skapande processer och uttryckssätt i förskolan

Färdighet och förmåga

• redogöra för vad som krävs för att stimulera och utveckla barns skapande av bilder
• redogöra för vad som krävs för att stimulera och utveckla barns rytmik, sång och musikskapande
• redogöra för vad som krävs för att stimulera och utveckla barns skapande i slöjd
• redovisa metoder för att utveckla barns kroppskännedom och kroppsuppfattning
• använda interaktiva medier (ex. text, digital bild, digitalt ljud, rörlig bild, virtuella världar, simuleringar)
• beskriva och redogöra för hur skapande processer kan dokumenteras med stöd av interaktiva medier
• tillämpa metareflektion för att, utifrån tidigare formulerade lärandemål och tillägnade kunskaper och erfarenheter utvärdera och beskriva sin egen lärprocess samt utifrån detta kunna formulera nya konkretiserade lärandemål

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• problematisera och analysera hur pedagogers olika förhållningssätt påverkar barns skapande förmåga, kreativitet och rörelseglädje

Behörighetskrav

Godkänd på kurserna: Huvudämne; Lärande, lek och utveckling i förskolan I, 60 hp. Att undervisa (VFU II), 10hp. Kunskap, undervisning och lärande II (UK II), 10 hp. Bedömning för lärande I:I (UK II), 10 hp. Bedömning för lärande I:II (UK II), 4 hp. Läraryrkets dimensioner I (VFU III), 11 hp samt genomgången kurs Huvudämne; Lärande, lek och utveckling i förskolan II, 30 hp eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, laborationer, exkursioner, praktiska tillämpningar, seminarier och/eller grupparbeten. Undervisningen kan ske såväl inom- som utomhus. Undervisningen ges med stöd av kommunikations- och informationsteknik. Examinerande inslag är obligatoriska. Utvärdering sker efter varje moment och efter avslutad kurs.

Avslutande kompetensuppföljning
Tidigare i sin utbildning har de studerande fått formulera konkreta mål för sin lärprocess och reflekterat över sitt eget lärande med koppling mot examensmål, kursmål samt kunskaper och erfarenheter tillägnade i utbildningen.

I denna kurs påbörjas den avslutande kompetensuppföljningen av det övergripande reflektionsarbetet. De lärarstuderande gör först en nulägesanalys med utgångspunkt i de formulerade lärandemålen samt de kunskaper och erfarenheter de har tillägnat sig i tidigare kurser. Utifrån nulägesanalysen och kursmålen för Läraryrkets dimensioner I:II, respektive UK III formulerar sedan de lärarstuderande nya konkretiserade lärandemål.
Slutfasen av hela kompetensuppföljningen i utbildningen sker i slutskedet av UK III, i kursen Profession och vetenskap, 7,5 hp där de studerande ska knyta ihop och reflektera över den kompetens de illägnat sig inom utbildningen.

Examination

Examination sker genom skriftliga, muntliga och digitala redovisningar samt genom uppvisade färdigheter och förmågor. Varje moment examineras för sig. Betyget för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är betygsatta. Hel kurs betygsätts enligt betygsskalan Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänt särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av olika teoretiska begrepp.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Studerande som underkänts två gånger på kursen, har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses till examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande av delar av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education. Blankett för tillgodoräknande www.umu.se/blankett/SA