Svenska för F-3, kurs 1, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar barns språk- och litteracitetsutveckling i ett flerspråkighetsperspektiv. Läs- och skrivutveckling i teori och praktik introduceras, liksom barnlitteratur och barnlitteraturens roll i språkutvecklingen. Lekens betydelse för lärande poängteras genomgående, liksom IKT och estetiska lärprocesser. Studenten övar sin egen språkliga kompetens. Grundläggande mönster i tal och skrift behandlas och praktiseras.

Moment 1: Barns språkutveckling (5 hp)
Momentet behandlar olika perspektiv på barns tidiga språkutveckling i tal och skrift. Språkutveckling studeras utifrån grammatiska och betydelsemässiga aspekter. Betydelsen av barns språkliga medvetenhet diskuteras, liksom interaktionens betydelse och språkmiljöns inverkan på barns språkutveckling och lärande. Planering av goda lärandemiljöer för alla barns språkutveckling behandlas, och didaktiska förhållningssätt diskuteras. Språk- och litteracitetsutveckling i det flerspråkiga och mångkulturella samhället behandlas. Retoriken som verktyg för tal och skrift presenteras och tillämpas. Ett processorienterat förhållningssätt och responsarbete introduceras.

Moment 2: Skönlitteraturens roll i läs- och skrivinlärningen (5 hp)
Barnlitteraturens historia och genrer beskrivs. Skönlitteraturens betydelse för barns språklärande behandlas och bearbetas ur ett språkligt, litteraturvetenskapligt och didaktiskt perspektiv, varvid jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv liksom berättartekniska och multimodala perspektiv uppmärksammas. Användningen av IKT och estetiska uttryck i språkundervisningen behandlas ur student- och elevperspektiv.

Moment 3: Läs- och skrivutveckling (5 hp)
Momentet behandlar grundläggande teorier om skrivinlärning och skrivutveckling i relation till förskoleklassens och grundskolans styrdokument. Skrivmetodiska strategier praktiseras. Grundläggande läsmetodiska teorier och strategier, innefattande avkodning och läsförståelse, bearbetas och diskuteras. Studenten övar sig att skriva diskursiv text.

Förväntade studieresultat

Moment 1
För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• redogöra för barns talspråksutveckling i relation till svenskans fonologi och fonetik;
• redogöra för relationen mellan ord och begrepp och barns begreppsutveckling;
• redogöra översiktligt för svenskans ord- och satsstruktur i förhållande till barns lexikala och grammatiska utveckling;
• redogöra för barns tidiga skriftspråksutveckling;
• redogöra för och diskutera olika lärandemiljöers påverkan på elevers språklärande;
• redogöra för språkutveckling i ett flerspråkighetsperspektiv.

Färdighet och förmåga

• utföra enklare analys av barns muntliga språk och tidiga skriftspråk;
• planera och presentera språkutvecklande undervisningssituationer och motivera planeringen mot bakgrund av de teorier som kursen behandlar;
• disponera och presentera ett innehåll med retoriska verktyg muntligt och skriftligt;
• ge konstruktiv respons;
• uttrycka sig klart, enkelt och normenligt i skrift.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever med svenska som första- och andraspråk.

Moment 2
För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• redogöra översiktligt för barn- och ungdomslitteraturens historia och utmärkande drag i olika genrer samt barnromanens olika berättarperspektiv.

Färdighet och förmåga

• analysera barnromaner utifrån litteraturvetenskapliga begrepp;
• föreslå och använda didaktiska metoder för bearbetning av litteratur ur ett flerspråkighetsperspektiv;
• analysera och diskutera barn- och ungdomslitteraturens och olika mediers roll i barns språk-, läs- och skrivutveckling;
• tolka och diskutera språk och innehåll i barnlitteratur ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv;
• analysera IKT och estetiska uttrycks roll i språkundervisningen;
• uttrycka sig klart, enkelt och normenligt i skrift.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga att i det pedagogiska arbetet i svenskämnet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter.

Moment 3
För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• redogöra för teorier om barns skriv- och läsinlärning/-utveckling samt relatera dessa till förskoleklassens och grundskolans styrdokument;
• beskriva olika språkutvecklande strategier för att möta elevers språksutveckling;
• redogöra för olika skriv– och lässtrategiers påverkan på barns lärande.

Färdighet och förmåga

• planera läs- och skrivutvecklande undervisningssituationer och reflektera över planeringen mot bakgrund av de teorier som kursen behandlar;
• uttrycka sig klart, enkelt och normenligt i skrift.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa självkännedom om sitt eget skrivande och identifiera sitt eget behov av ytterligare skrivutveckling.

Behörighetskrav

UK I 28,5 hp samt VFU I 1,5 hp

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppövningar. Gruppövningar och seminarier är obligatoriska.

Examination

Moment 1 examineras genom skriftlig hemtentamen om barns språkutveckling och gruppredovisning om lärandemiljöer;
 
Moment 2 examineras genom skriftlig hemtentamen i litteraturvetenskap och litteraturdidaktik och litteraturseminarier om skönlitteratur;

Moment 3 examineras genom seminarier om läs- och skrivutveckling, seminarier om IKT och estetiska lärprocesser samt skriftlig tentamen.

Vid examination används betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Skriftliga uppgifter bedöms med något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller underkänd. Seminarier bedöms med något av betygen Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänd på kursen krävs detta betyg på de skriftliga uppgifterna.

Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov.  

För godkänt betyg på moment som examineras i flera delar krävs att alla delar är godkända.

Student som ej har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov) på kurs där hon/han någon gång har registrerats. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.
Till alla salstentamina är anmälan via Portalen obligatorisk.
I de fall prov eller praktik/VFU inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/praktiken.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av en kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om detta ställs till Humanistiska fakultetsnämnden.

Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

Tentamensskrivningar görs vid Umeå universitet, Campus Umeå. Om synnerliga skäl föreligger kan studerande beviljas att skriva på annan ort. Den student som önskar examineras på annan ort ska minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle skriftligen ansöka om detta hos Institutionen för språkstudier.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.