Musik i teori och praktik

Karin Bohman

BildKarin Bohman

Jag hoppas att min avhandling bidrar till forskningsfältet, och bidrar till att vi funderar över vad – och varför – viss undervisning ses som självklar och annan inte

Karin Bohman säger att Musikteori legitimeras i undervisningen väldigt frekvent, medan Musik inte legitimeras på samma sätt. Att bara ett visst lektionsinnehåll legitimeras i Musikundervisningen, i relation till musik som verb och aktivitet.

– Vad jag kan se i min studie är att det finns ett flertal diskurser, några som finns i både Musikteori-undervisningen och Musikundervisningen och några som är varsin sida av myntet.

– Jag tror att mest förvånande är nog att det finns – som jag ser det inom det teoretiska ramverk jag analyserar utifrån – så många förgivet-taganden (konstruktioner av sanning) i undervisningen, där de diskursiva rummen innebär en viss konstruktion, en viss legitimering och gör att visst undervisningsinnehåll blir inkluderat och annat blir exkluderat.  

Intresserad av ämnet sedan länge

Hon berättar vidare att hon varit nyfiken på uppdelningen som den såg ut i läroplanen LGy11. Och att utforska konstruktionen och legitimeringen av Musik och Musikteori som ämnen och hur elever och lärare också konstrueras inom respektive ämne. 

– Jag har varit intresserad av ämnet väldigt länge. Uppdelningen mellan teori och praktik i musikpraktik, praxis, och undervisning och vad det innebär. Jag själv är violinist, s.k ”klassiskt” skolad och folkmusiker, samt har en BA (hons) i Music och är även utbildad musiklärare.

– Så jag har på många sätt genom åren mött en problematik kring vad som ses som teori, vad som ses som praktik, och insett att detta inverkar på undervisning och på synen på vad som är musik(undervisning). 

Relationen mellan teori och praktik

På frågan hur hon ser att hennes studie tas vidare och kommer till användning, säger Karin Bohman att hon hoppas att hennes arbete leder till att man fortsätter att undersöka relationen mellan teori och praktik i musikundervisningen, och de styrande diskurserna inom denna undervisning.

– Jag hoppas att min avhandling bidrar till forskningsfältet, och bidrar till att vi funderar över vad (och varför) viss undervisning ses som självklar och annan inte. Jag vill föra fram en nyansering av teori och praktik, där de inte ses som motsatta poler utan snarare som ”poles on a continuum”. Och hur det inom diskurserna konstrueras sådant vi talar om som ”sanning” dvs. ”educational truths”.