Hoppa direkt till innehållet
printicon

Analys och utvärdering

På biblioteket finns expertis kring publiceringsdata. Vi arbetar med kvalitetssäkring av databasen DiVA. Vi använder också publiceringsdata från DiVA och andra databaser för att göra egna analyser och visualiseringar av publiceringsmönster vid Umeå universitet. Biblioteket samarbetar med universitetets bibliometriker för att ta fram underlag för utvärdering och medelstilldelning.

Analys av vetenskaplig kommunikation

All vetenskaplig publicering vid Umeå universitet läggs in i publiceringsdatabasen Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA). Biblioteket arbetar kontinuerligt med att kvalitetssäkra innehållet i DiVA.

Den metadata som genereras används bland annat för att ta fram statistik och analyser av mönster i den vetenskapliga kommunikationen vid universitetet. Vem som helst kan hämta data ur databasen och göra egna analyser. 

När vi på biblioteket arbetar med statistiska och bibliometriska analyser av vetenskaplig kommunikation använder vi ofta data från andra databaser för att komplettera eller fördjupa DiVA-data. Det kan till exempel handla om uttag från tjänster som Unpaywall för att få information om universitetets open access-publicering. Det kan också röra sig om uttag från andra publiceringsdatabaser för att få kompletterade information vid analyser av samarbeten, citeringsmönster och nätverk av kunskapsproduktion inom ämnesområden.

Manual: Utsökning från DiVA

Publiceringsdata som beslutsunderlag

På biblioteket finns bibliometriker som samarbetar med planeringsenheten och fakultetsledningarna med att ta fram underlag för medelstilldelning, utvärderingar och årsredovisningar.

Norska listan

Flera fakulteter använder sig av Norska listan för att ta fram bedömningsunderlag. Listan är ett register över vedertagna publiceringskanaler som bedömts av representanter för forskningssamfundet i Norge. I listan anges olika nivåer för publikationer:

  • Nivå 1: De flesta vetenskapliga publiceringskanalerna
  • Nivå 2: Publiceringskanaler som anses särskilt framstående (ca 10%)

Nominering och intag av vetenskapliga publikationskanaler till nivå 1 sker löpande, medan revidering av nivå 2 sker årligen.

När forskningspublikationer utvärderas viktas publikationen utifrån vilken nivå publiceringskanalen har, så att en särskilt framstående kanal ger större utslag. Det är viktigt att publikationen är knuten till ett ISSN eller ett ISBN för att viktning mot listan ska vara möjlig.

Impact factor

Journal impact factor (JIF) är ett genomsnittsmått på hur många gånger en artikel i en specifik tidskrift har blivit citerad per år. En tidskrift med ett högt antal citeringar per artikel och år anses mer framstående och får tyngre vikt vid utvärderingar.

Det finns olika varianter av JIF som räknas fram på lite olika sätt. Två vanliga källor för information om tidskrifters impact factor är Journal Citation Reports (JCR), och Scopus sources. JIF hos Scopus sources räknas fram genom metoden CiteScore.

Relaterad information om JIF: Artiklar, databaser och tidskrifter

Kritik

Det finns kritik mot att användning av Norska listan och Impact factor för att bedöma enskilda publikationer eller forskare. Kritiken bygger på att om utgångspunkten vid utvärdering ligger på publiceringskanalen istället för på innehållet i arbetet så finns det stor risk för att bedömningen blir fel.

Det anses orimligt att några få artiklar med hög kvalité och stort genomslag ska leda till att alla andra artiklar i samma kanal anses mer betydelsefulla. Det anses även leda till onödigt stort fokus på att publicera i "rätt" kanal i förhållande till att belönas för det specifika arbetets kvalité.

Vad är...

Metadata

Metadata är data eller information om annan data eller information, ett slags beskrivning av något annat. När du registrerar en publikation i DiVA så är de uppgifter du fyller i om publikationen metadata.

Du kan se metadata för en enskild publikation när du klickar på en bok eller artikel som du har sökt fram i bibliotekets söktjänst eller i DiVA. Den "post" som öppnas innehåller bland annat information om hur du kan hitta en publikation, upphovspersoner och ämne.

Det kan finnas mer data i en databas än vad du ser när du öppnar en post i användarinterface. Till exempel kan information döljas av integritetsskäl.

Metadata gör att innehåll blir sökbart och möjligt att förstå på ett övergripande sätt, utan att man först behöver se originalmaterialet. Ju generösare beskrivning av materialet i metadata, desto bättre insikt i originalmaterialets innehåll, kontext och typ.

Bibliometri

Men bibliometri avses vanligen en uppsättning metoder för att utvinna och analysera information ur bibliografisk data. Bibliografiska data är metadata som beskriver publikationer av olika slag. Bibliometri är även ett eget forskningsfält med egna tidskrifter och konferenser.

Bibliometriska metoder kan i regel delas upp i kartläggande samt utvärderande. Utvärderande metoder som till exempel citeringsanalyser och publiceringskanalsanalys (norska listan) gör anspråk på att säga något om forskningens genomslag medan kartläggande metoder ofta beskriver strukturer och publiceringsmönster utan några normativa inslag.

Kontakt

Kontakta biblioteket om du har några frågor. Välj kategorin "Publicering, avhandlingar och forskningsdata" i formuläret.

Kontakta oss

Detta är även ett område där det är möjligt att boka rådgivning och kompetensutveckling.

Boka rådgivning och kompetensutveckling

Analysverktyg

Ett urval av källor och tjänster för att göra egna analyser av vetenskaplig kommunikation
Manual: Utsökning från DiVA

Möjligheten att göra utsökningar av data från Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA) innebär att du kan generer...