Vad examensarbete innebär och vad du ska uppnå
Examensarbetet bedrivs under handledning. Det kan vara helt litteraturbaserat eller innefatta egna fältstudier eller laborativt arbete. Om du gör ett examensarbete på 60 hp ska examensarbetesprojektet ingå i ett större forskningsprojekt som din handledare driver.
Du som ska göra ett examensarbete på masternivå (30 eller 60 hp)
Du välja att göra ett 30 eller 60 hp examensarbete på masternivå. Här får du veta vad du kan eller ska förbereda inför att du ska göra ditt examensarbete.
- Vanligtvis kommer du som examensarbetare i kontakt med potentiella handledare på kurserna under utbildningen. Fundera därför under utbildningens gång på vilket ämnesområde och vilken handledare som verkar lämplig för dig.
- Sök kursen i tid! Sök även om du inte vet om, när, eller hur du kommer att arbeta med ditt examensarbete. Sista anmälningsdag för kurser som ges under höstterminen är 15 april. Inför vårterminens kurser är 15 oktober sista anmälningsdag. Du anmäler dig på antagning.se.
- Institutionens hemsida är en källa med information där det står beskrivet vilka forskningsinriktningar potentiella handledare har.
- När du har hittat en person och ett ämnesområde som verkar intressant, kontaktar du personen i fråga.
- Du kan förstås även ha egna projektidéer som du presenterar för en lämplig handledare. Normalt sett utvecklas dessa idéer därefter tillsammans med den handledaren.
- Vid kontakt med potentiell handledare kan du få ett ”nej”, eller så erbjuder handledaren ett projekt. Vid ”nej” får du leta vidare.
- Ett examensarbete om 30 hp kan du göra om ett eget valt område som ryms inom ramen för huvudområdet du vill få examen i. Vill du göra ett examensarbete om 60 hp så bör det ingå i ett större projekt som handledaren driver.
- Om du har problem att hitta lämpligt projekt och handledare efter att ha följt anvisningarna ovan, kan du kontakta den kursansvariga för mer hjälp.
- När du väl har fått ett projekt och handledare ska du, tillsammans med handledaren, skriva en projektplan (inklusive en detaljerad, veckovis tidsplan) på högst två A4-sidor.
- Tidsplanen ska omfatta 20 veckor för ett examensarbete om 30 hp, och 40 veckor för ett examensarbete om 60 hp.
- Det är viktigt att du formulerar en eller flera testbara hypoteser i projektplanen. En hypotes är ett påstående som man kan svara ”ja” eller ”nej” på med hjälp av statistiska tester.
- Skicka din projektplan till den kursansvariga för att få den godkänd, tillsammans med din ifyllda blankett "Anmälan till examensarbete" som du hittar längre ner på den här sidan.
- När din projektplan har blivit godkänd blir du registrerad och kan påbörja ditt examensarbete.
Lycka till!
Efter avklarad kurs ska du kunna planera, genomföra och dokumentera ett självständigt arbete samt redovisa dina resultat skriftligt och muntligt. Examensarbetet avslutas med att du presenterar ditt arbete följt av en opponering och frågor från auditoriet.
Instruktioner och råd till författare
Använd dig av instruktionerna nedan när du ska skriva PM, hemtentor, laborationsrapporter, litteraturarbeten, examensarbeten eller liknande vid kurser inom EMG.
Del 1: Struktur
Del 2: Format
Del 3: Referenser
Tips inför redovisning och opposition
Instruktioner för den muntliga redovisningen
Du ska redovisa ditt genomförda examensarbete vid ett seminarium. Datum för seminariet framgår av schemat för examensarbeteskursen du läser. Nedan följer en översiktlig beskrivning av hur seminariet går till.
- Examinator inleder seminariet med att presentera respondenten (det vill säga du som skrivit rapporten, när det är du som ska redovisa ditt examensarbete), opponent samt titeln på den uppsats som ska redovisas.
- Respondenten redovisar sitt arbete under minst 15 och högst 20 minuter.
I början av redovisningen behandlar du eventuella ändringar du har tänkt göra i rapporten såsom tillägg, strykningar och rättelser av mer väsentlig karaktär. Därefter följer din redovisning, där du särskilt lyfter fram syftet, metodiken, de mest väsentliga resultaten och slutsatserna. Här kan du gärna använda olika typer av åskådningsmaterial för att förtydliga för åhörarna. Det är väldigt viktigt att du redogör noggrant för metodiken som du använt. Avsluta gärna med att säga några ord om hur en fortsättning på arbetet skulle kunna se ut. - Efter att redovisningen avslutats går ordet till opponenten, som under minst 10 och högst 15 minuter framför sina synpunkter på rapporten.
Opponenten ska diskutera uppsatsens innehåll, metod, resultat och slutsats med författaren och genom detta få författaren att försvara sitt arbete i områden som upplevs som svaga eller omotiverade. Opponenten ska också lyfta fram uppsatsens förtjänster och förklara saker som är svåra att förstå i rapporten eller den muntliga presentationen. En central del i detta är rapportens logiska precision, det vill säga hur syfte, metod, resultat, diskussion och slutsatser är relaterade till varandra, och den kommunikativa precisionen, det vill säga om framställningen är klar och tydlig och bildar en sammanhängande helhet samt om lämpliga illustrationer har använts.
Opponenten bör inte i någon större utsträckning kommentera detaljer som skrivfel, stavfel och liknande, under den muntliga oppositionen. Fel av denna typ bör lämnas till respondenten efter seminariet, gärna i skriftlig form. Eventuella skrivfel som påverkar den kommunikativa precisionen bör dock påpekas i den muntliga oppositionen.
Det är viktigt att opponenten är konstruktiv i sin kritik och inte glömmer att lyfta fram positiva omdömen. Tänk på att oppositionen är mycket viktig för den som skrivit uppsatsen och kan ge både den som skrivit och det skrivna ytterligare ett lyft. - När opponenten är klar ges det möjlighet för övriga deltagare vid seminariet att ställa frågor och lyfta funderingar kring den rapport som har redovisats. Här ges också möjligheten att diskutera mer allmänt kring frågor och problem som berör ämnesområdet som presenterats.
- Efter seminariet ska författaren rätta sitt arbete utifrån de synpunkter som lämnats av opponent, seminariedeltagare och examinator.
Som författare måste du inte följa den kritik som framförts av opponent och seminariedeltagare, utan den kritiken ska du se som synpunkter som du noga ska fundera över och värdera. Observera dock att examinator kan ställa krav på korrigeringar eller kompletteringar som måste göras för att arbetet ska godkännas. - En rättad version av rapporten bör lämnas in senast två veckor efter seminarietillfället.
När du ska vara opponent
Här är några tips på hur du kan nå längre med opponeringen och börja tänka kritiskt:
- Tänk på att den kritik du ger ska vara konstruktiv.
- Motivera dina åsikter – att säga att det är bra eller dåligt är inte att ge konstruktiv kritik. Varför är det bra eller dåligt?
- Kom med förbättringsförslag – även välskrivna arbeten kan förbättras!
- Fokusera på helheten snarare än detaljer såsom stavfel (om inte stavfelen gör att innehållet blir svårt att förstå).
- Vid en muntlig opponering: ställ frågor och låt respondenten förklara och motivera hur denne resonerat, samt lyssna på svaren och ställ följdfrågor, innan du presenterar dina förbättringsförslag.
Här är en checklista med saker du kan du utgå från när du läser arbetet du ska opponera på:
- Är rubriken relevant och överensstämmer den med innehållet i arbetet?
- Är problemformuleringen (syfte och frågeställningar) tydligt formulerade?
- Väcker inledningen intresse och förståelse för problemet?
- Vilar innehållet på en vetenskaplig grund?
- Är det logisk ordning i det skrivna arbetet, det vill säga finns det en ”röd tråd” eller är det en struktur som förvirrar läsaren?
- Lämpar sig den valda metoden för den här typen av frågeställningar?
- Hur väl har författaren presenterat och motiverat sin metod?
- Framgår de centrala resultaten?
- Är resultaten riktade mot och hjälper till för att besvara frågeställningarna?
- Är eventuella figurer och tabeller tydliga och enkla att förstå? Bidrar
figur- eller tabellförklaringarna till att man förstå hur figuren eller tabellen ska utläsas? - Sätts resultaten i ett större sammanhang, till exempel genom att återkoppla till etablerade teorier eller tidigare kunskaper inom området?
- Dras det några slutsatser av resultaten?
- Besvaras frågeställningarna i diskussionen?
- Hur är flytet i texten (lättläst, svårt att förstå vad författaren menar, eller liknande)?
- Är referenserna korrekt skrivna och källhänvisningarna korrekt placerade?
Observera att punkt 6 och 7 kanske främst går att applicera på arbeten där metoden har en mer central roll än vid en litteraturstudie.
