Arbetet som bedrivs under handledning kan vara helt litteraturbaserat eller innefatta egna fältstudier eller laborativt arbete. Om du gör ett examensarbete på 60 hp ska examensarbetessprojektet ingå i ett större forskningsprojekt som din handledare driver. Efter avklarad kurs ska du kunna planera, genomföra och dokumentera ett självständigt arbete samt skriftligt och muntligt redovisa vunna resultat. Examensarbetet avslutas med att du presenterar ditt arbete följt av en opponering och frågor från auditoriet.
Instruktioner och råd till författare av PM, hemtentor, labbrapporter, litteraturarbeten, examensarbeten eller liknande vid kurser inom EMG
Del 1: Struktur
Del 2: Format
Del 3: Referenser
Examensarbete på mastersnivå, 30 eller 60 hp
Att tänka på:
- Vanligtvis kommer du som examensarbetare i kontakt med potentiell handledare på utbildningens kurser. Därför bör du under utbildningens gång fundera på vilket ämnesområde och vilken handledare som verkar lämplig.
- Sök kursen i god tid! Sök även om du inte vet om, när, eller hur du kommer att arbeta med ditt examensarbete. Senaste ansökningsdatum för höstterminen är 15 april och senaste datum för vårterminen är 15 oktober. Ansökan görs på antagning.se
- Institutionens hemsida är en källa med information där det står beskrivet vilka forskningsinriktningar potentiella handledare har.
- Då du väl har hittat en person och ett ämnesområde som verkar intressant, kontaktar du personen i fråga.
- Du kan förstås även ha egna projektidéer som du presenterar för en lämplig handledare. Normalt sett utvecklas dessa idéer därefter tillsammans med den handledaren.
- Vid kontakt med potentiell handledare kan du få ett ”nej”, eller så erbjuder handledaren ett projekt. Vid ”nej” får du leta vidare.
- Om du väljer att läsa 30 hp kan det ske som ett fristående projekt. Om du istället väljer 60 hp bör examensarbetet ingå i ett större projekt som handledaren driver.
- Om du har problem att hitta lämpligt projekt och handledare, trots att du följt anvisningarna ovan, kan du kontakta den kursansvarige som kanske kan erbjuda hjälp.
- Då du väl fått ett projekt och handledare ska du, tillsammans med handledaren, skriva en projektplan (inklusive en detaljerad, veckovis tidsplan) på högst två A4-sidor. Tidsplanen ska vara 20 veckor för 30 hp och 40 veckor för 60 hp.
- Det är viktigt att formulera en testbar hypotes (eller flera testbara hypoteser) i projektplanen. En hypotes är ett påstående som man kan svara ”ja” eller ”nej” på med hjälp av statistiska tester.
- Denna projektplan ska sedan skickas till kursansvarige för godkännande, tillsammans med en ifylld registreringsblankett.
- Då väl kursplanen är godkänd kan du registreras och examensarbetet kan sättas igång.
Lycka till!
Instruktioner för redovisning vid seminarier för examensarbete
Redovisningen av examensarbetet sker vid seminarier enligt fastställt schema. Nedan följer en kort beskrivning av hur seminariet är tänkt att genomföras.
Examinator inleder seminariet med att presentera respondent (den som skrivit rapporten), opponent samt titeln på den uppsats som ska redovisas.
Respondenten redovisar sitt arbete under högst 20 minuter (dock minst 15 minuter). I samband med redovisningen behandlas inledningsvis eventuella ändringar författaren tänkt göra i rapporten såsom tillägg, strykningar och rättelser av mera väsentlig karaktär. Därefter följer redovisningen, där speciellt syftet, metodiken, de mest väsentliga resultaten och slutsatserna lyfts fram. Detta kan gärna ske med hjälp av olika typer av åskådningsmaterial. Det är av största vikt att noggrant redogöra för metodiken som använts. Avsluta gärna med att säga några ord om hur en fortsättning på arbetet skulle kunna se ut.
Efter att redovisningen avslutats går ordet till opponenten, som under högst 15 minuter (dock minst 10 minuter), framför sina synpunkter på rapporten. Opponenten bör inte i någon större utsträckning kommentera detaljer som skrivfel, stavfel o. dyl i den muntliga oppositionen. Fel av denna typ bör lämnas till respondenten efter seminariet, gärna i skriftlig form. Om skrivfel påverkar den kommunikativa precisionen bör det dock påpekas i den muntliga oppositionen. Opponenten ska diskutera uppsatsens innehåll, metod, resultat och slutsats med författaren och genom detta få författaren att försvara sitt arbete i områden som upplevs som svaga eller omotiverade, förtydliga uppsatsens förtjänster och förklara saker som är svåra att förstå ur rapport och presentation. En central del i detta är rapportens logiska precision, dvs hur syfte, metod, resultat, diskussion och slutsatser är relaterade till varandra och kommunikativa precisionen, dvs. är framställningen klar och tydlig och bildar en sammanhängande helhet, har lämpliga illustrationer använts.
Viktigt är att opponenten är konstruktiv i sin kritik och inte glömmer att lyfta fram positiva omdömen. Tänk på att oppositionen är mycket viktig för den som skrivit uppsatsen och kan ge både den som skrivit och det skrivna ytterligare ett lyft.
Efter opponenten är klar ges det möjlighet för övriga deltagare vid seminariet att ställa frågor och yppa funderingar kring den rapport som redovisas. Här ges också möjligheten att diskutera mera allmänt kring frågor och problem som härrör från det ämnesområde som presenteras.
I anslutning till seminariet ska författaren rätta sitt arbete efter de synpunkter som lämnats av opponent, seminariedeltagare och examinator. Detta innebär inte att författaren måste följa den kritik som framförts av opponent och seminariedeltagare. Kritiken är synpunkter som författaren noga ska fundera över och värdera. Observera att examinator kan ställa krav på korrigeringar eller kompletteringar som måste göras för att arbetet ska godkännas.
En rättad version bör lämnas in senast två veckor efter seminarietillfället.
Opponeringshjälp
Kom igång med opponering – tips på hur man ger konstruktiv
kritik
Här följer en enklare mall som kan användas vid opponering av skriftliga arbeten. Följande fyra punkter är tips på hur ni kan nå längre med opponeringen och börja tänka kritiskt:
- Motivera dina åsikter – att säga att det är bra eller dåligt är inte att ge konstruktiv kritik. Varför är det bra/dåligt?
- Kom med förbättringsförslag – även välskrivna arbeten kan förbättras!
- Fokusera på helheten snarare än detaljer såsom stavfel (om inte stavfelen gör att texten är svårläst).
- Vid en muntlig opponering: ställ frågor och låt respondenten förklara och motivera hur denne resonerat, samt lyssna på svaren och ställ följdfrågor, innan du presenterar dina förbättringsförslag.
Checklista vid opponering (dessa saker kan du utgå från när du läser arbetet):
- Är rubriken relevant och överensstämmer den med innehållet i arbetet?
- Är problemformuleringen (syfte och frågeställningar) tydligt formulerade?
- Väcker inledningen intresse och förståelse för problemet?
- Vilar innehållet på en vetenskaplig grund?
- Finns en logisk ordning i arbetet (finns en ”röd tråd” eller är det en struktur som förvirrar läsaren)?
- Lämpar sig den valda metoden för denna typ av frågeställningar?
- Hur väl har författaren presenterat och motiverat sin metod?
- Framgår de centrala resultaten?
- Är resultaten riktade mot frågeställningarna (hjälper de till att besvara
frågeställningarna)? - Är eventuella figurer/tabeller tydliga och enkla att förstå, samt bidrar
figur/tabellförklaringen till att man förstå hur figuren/tabellen ska utläsas? - Sätts resultaten i ett större sammanhang, ex genom återkoppling av teorier/tidigare kunskap och de ”nya” resultaten?
- Dras det några slutsatser av resultaten?
- Besvaras frågeställningarna i diskussionen?
- Hur är flytet i texten (lättläst, svårt att förstå vad författaren menar etc)?
- Är referenserna korrekt skrivna och källhänvisningen korrekt placerade?
OBS att punkt 6 & 7 kanske främst går att applicera på arbeten där metoden har en mer central del än vid en litteraturstudier.
Riktlinjer för MHS examensarbeten
Riktlinjer för MHS examensarbeten
Blanketter
Anmälan till examensarbete - med projektplan
Checklista för inlämning av skriftligt arbete