Navigerat till
Kursplan:

Kostvetenskap A, 30 hp

Kursen är nedlagd från och med 2024-11-25

Engelskt namn: Food and Nutrition A
Denna kursplan gäller: 2007-09-03 till 2010-08-29 (nyare version av kursplanen finns)
Kurskod: 2KN001
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning: Kostvetenskap: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för kost- och måltidsvetenskap
Beslutad av: Institutionen för kostvetenskap, 2007-05-21

Innehåll

Mat och hälsa berör alla människor. För att förstå vad som händer när man lagar och äter mat behöver man ha kunskap om livsmedlens näringsinnehåll, näringsämnenas kemiska uppbyggnad samt vad som händer i kroppen. För att få ökad kunskap om olika livsmedels näringsinnehåll ingår bland annat en kostregistrering. Kursen ger studenten redskap att värdera olika typer av kostbudskap i media, som t ex fettkvalitet, GI och lågkolhydratkost. Mikroorganismers betydelse inom mejeri-, bageri och bryggerinäringen behandlas. Kursen består av följande moment: 1. Kostvetenskap - en introduktion (Food and nutrition an introduction), 1,5 hp 2. Livsmedelskemi (Food chemistry), 10,5 hp 3. Fysiologi och metabolism (Physiology and metabolism), 7,5 hp 4. Näringslära (Nutrition), 7,5 hp 5. Livsmedelsmikrobiologi (Food microbiology), 3 hp Moment 1. Introduktion, 1,5 hp I momentet diskuteras hur högskolestudier kan påverkas av tidigare skolerfarenheter, förväntningar och krav hos studenter och lärare, samt undervisnings- och examinationsformer. Vidare belyses vilka yrkesgrupper och myndigheter som arbetar med kost och hälsa i Sverige samt några exempel på hur kostvanor kan påverka hälsa. Moment 2. Livsmedelskemi, 10,5 hp Momentet behandlar den kemi som krävs för att förstå livsmedels uppbyggnad och funktion samt vad som händer vid tillagning och lagring av dessa. Exempel på frågor som kommer att tas upp är; varför skär sig majonnäsen; varför stelnar äggvitan när du steker den; varför smakar vinet ättika när flaskan varit öppen en tid? Momentet innehåller också den kemi som krävs för att förstå kroppens uppbyggnad och funktion samt cellens ämnesomsättning. Exempel på frågor som kommer att besvaras under momentet är: varför ska vi dricka mjölk när vi får i oss tungmetaller eller äter rabarberkräm; varför sjunker pH i blodet och filen när mjölksyra bildas? Moment 3. Fysiologi och metabolism, 7,5 hp Momentet behandlar grundläggande kunskaper om kroppens uppbyggnad och funktion med tyngdpunkt på näringsfysiologi. Exempel på frågor som kommer att tas upp; varför ska du äta direkt efter ett träningspass; varför smakar maten så lite vid förkylning; varför vattnas det i munnen när du tänker på mat? Moment 4. Näringslära, 7,5 hp I momentet behandlas olika livsmedels innehåll av energi- och näringsämnen med fokus på funktion, upptag och omsättning i kroppen. Praktisk och teoretisk tillämpning av näringsrekommendationer på individ- och gruppnivå ingår. Dessutom innehåller momentet en översikt av de vetenskapliga metoder som används vid forskning inom kostområdet. Exempel på frågor som tas upp är; vad innehåller en måltid och hur kan man påverka den; vilket fett ska man välja; måste man äta grönsaker om man äter frukt? Moment 5. Livsmedelsmikrobiologi, 3 hp Momentet behandlar grundläggande kunskaper om mikroorganismers uppbyggnad och funktion med tyngdpunkt på kopplingen till livsmedel. Exempel på frågor som kommer att tas upp är; varför möglar blåbärsylt lättare än lingonsylt; varför kan man använda jäst både inom bageri- och bryggerinäring?

Förväntade studieresultat

Moment 1. Introduktion Efter slutfört moment ska den studerande kunna: - Förstå och reflektera kring vad som kännetecknar högskolestudier. Moment 2. Livsmedelskemi Efter slutfört moment ska den studerande kunna: - Förstå atomens byggnad, periodiska systemets grunder, kemiska bindningar och reaktionsformler samt utföra grundläggande kemiska beräkningar. - Förstå skillnaden mellan starka och svaga syror och baser, samt principerna för pH och buffert. - Klassificera de olika organiska föreningarna och förstå principerna för olika isomerier och för olika typer av organiska reaktioner. - Klassificera olika kolhydrater, fetter, proteiner och enzymer utifrån namn, byggnad och egenskaper samt kunna förstå vissa fysiologiska och livsmedelsmedelskemiska processer utifrån deras egenskaper. Moment 3. Fysiologi och metabolism Efter slutfört moment ska den studerande kunna: - Förstå cellens och grundvävnaders byggnad och funktion samt grundläggande transportmekanismer av ämnen över cellmembranet. - Förklara grunderna för den nervösa och hormonella regleringen av kroppens olika organ samt fett- och muskelvävnad, och hur detta påverkar cellens ämnesomsättning och blodtrycket. - Förstå matspjälkningskanalens anatomi och uppbyggnad samt spjälkningen och absorptionen av energigivande näringsämnen. - Beskriva cirkulationens och andningsorganens uppbyggnad och funktion samt blodkropparnas indelning, byggnad och funktion. - Redogöra för grundläggande principerna kring njurens anatomi och funktion samt hur vatten, salt och pH regleras i kroppen. - Förstå grunderna för kolhydraters, fetters och proteiners metabolism i cellen. Moment 4. Näringslära Efter slutfört moment ska den studerande kunna: - Redogöra för människans energibehov och energiförbrukning. - Redogöra för människans behov av fett, protein, kolhydrater och kostfiber samt dess funktion och omsättning i kroppen. - Redogöra för människans behov av vitaminer och mineraler samt dess upptag och funktion i kroppen. - Teoretiskt och praktiskt tillämpa Nordiska näringsrekommendationer. - Förstå alkoholens omsättning och effekt i kroppen. - Ge en översikt av de vetenskapliga metoder som används vid forskning inom kostområdet. Moment 5. Livsmedelsmikrobiologi Efter slutfört moment ska den studerande kunna: - Klassificera olika typer av mikroorganismer och förstå deras uppbyggnad och funktion. - Förklara grunderna för livsmedelsburna infektioner/förgiftningar samt redogöra för olika konserveringsmetoders hämmande effekt. - Förstå vikten av hygien för att minska risken för smittspridning. - Beskriva mikroorganismers betydelse inom industrin.

Behörighetskrav

Ma B, Sh A, Nk B (alt Fy A, Ke A, Bi A)

Undervisningens upplägg

Moment 1. Introduktion Undervisningen består av föreläsningar och obligatoriska seminarier. Moment 2. Livsmedelskemi och Moment 3. Fysiologi och metabolism Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar samt obligatoriska seminarier och laborationer. Moment 4. Näringslära Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, grupparbete, seminarier och laborationer. Seminarier och laborationer är obligatoriska. Moment 5. Livsmedelsmikrobiologi Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och obligatoriska laborationer.

Examination

Moment 1. Introduktion Seminarier kräver aktivt deltagande för godkänt betyg. Moment 2. Livsmedelskemi och Moment 3. Fysiologi och metabolism Seminarier och laborationer kräver aktivt deltagande för godkänt betyg. Vid seminarier och laborationer sätts något av betygen U eller G. Skriftliga tentamina examinerar resp. moments samtliga delar. Moment 4. Näringslära Laborationsmoment examineras genom muntlig och/eller skriftlig redovisning där endast betygen U eller G sätts. Teoridelen examineras genom en skriftlig tentamen. Moment 5. Livsmedelsmikrobiologi Laborationer kräver aktivt deltagande för godkänt betyg. På laborationsmomentet ges endast betygen U eller G. Teoridelen examineras genom en skriftlig tentamen. Helkurs För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar. För betyget VG krävs att minst 15 hp av hela kursen har betyget VG. Regler runt prov och bedömning, se universitetets regelsamling. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande av kurs (helt eller delvis) kan prövas. Se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning. Ansökan görs på särskild blankett enligt studentcentrums riktlinjer.

Litteratur