Oral sjukdomslära, symptom och diagnostik, 20 hp

Innehåll

Den här kursen innehåller 2 delar.
Modul 1 - 10 hp (termin 3)
Modul 2 - 10 hp(termin 4)

Med utgångspunkt i tidigare förvärvade kunskaper om de orala vävnadernas anatomi, morfologi och funktion under friska förhållanden syftar kursen till att introducera de vanligaste orala sjukdomstillstånden. Kursen behandlar sjukdomarnas kliniska, radiologiska och histopatologiska uttryck samt deras bakomliggande mekanismer och riskfaktorer. Studenterna ges även en övergripande bild av sjukdomarnas utbredning i samhället samt deras påverkan på allmän och oral hälsa, inklusive tandvårdens roll i prevention och behandling.

Vidare introduceras diagnostiska principer, och studenterna får träna på att identifiera patologiska förändringar utifrån kliniska, radiologiska och histopatologiska fynd inklusive lägesbestämning i intraorala röntgenbilder. Kursen omfattar praktisk träning i röntgenbildtagning på patient med intraoral och panoramaröntgenteknik, undervisning i röntgenanatomi samt tolkning av röntgenbilder med särskilt fokus på sjukdomar i tänder och käkben inklusive lägesbestämning. Kursen belyser även de lagar och regler som tandläkare har att förhålla sig till vid röntgenbildtagning.

En stegvis progression och kunskapsfördjupning förväntas mellan modul 1 och 2, med målsättningen att studenten efter genomgången kurs ska ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna genomföra de fortsatta kliniska kurserna inom tandläkarprogrammet.

Förväntade studieresultat

Modul 1; 10 hp termin 3
Kunskap och förståelse
Studenten ska

• på en övergripande nivå kunna beskriva de vanligaste orala sjukdomstillståndens kliniska uttryck samt redogöra för grundläggande principer i sjukdomarnas patogenes.
• på en övergripande nivå kunna förklara nyckelbegrepp relaterat till orsak, prevention och behandling av orala sjukdomar.
• utifrån givna ramar kunna identifiera de vanligaste orala sjukdomstillstånden kliniskt, histopatologiskt och radiologiskt
• beskriva hur biopsi tas och hur histopatologiska remissvar tolkas på en basal nivå 
• kunna redogöra för röntgenfysikaliska och bildtagningstekniska principer vid intraoral röntgenbildtagning
• kunna återge innehållet i relevanta lagar och förordningar gällande patientsäkerhet, sekretess, tystnadsplikt samt relevanta medicinetiska riktlinjer
• kunna redogöra för hygienrutiner och principer för sterilarbete.

Färdigheter och förmåga
Studenten ska 

• kunna identifiera vanliga orala mjukvävnadspatologier med histopatologisk metodik.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska 

• uppvisa ett professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare och medarbetare.

Modul 2 (10 hp termin 4)
Kunskap och förståelse
Studenten ska

• kunna beskriva vanliga sjukdomstillstånd i, käkar och tänder samt redogöra för deras kliniska, radiologiska, och histopatologiska manifestationer, samt etiologi och patogenes
• översiktligt kunna redogöra för de vanligaste orala sjukdomstillståndens epidemiologi, riskfaktorer samt sekundära effekter på samhälle och allmän hälsa
• kunna redogöra för parallaxmetodens tillämpning samt diagnostik av de vanligaste orala sjukdomstillstånden, 
• kunna redogöra för diagnostik av patologiska förändringar i intraorala och panoramaröntgenundersökningar.

Färdigheter och förmåga
Studenten ska kunna

• tillämpa hygienrutiner och principer för sterilarbete i klinisk verksamhet
• visa grundläggande färdigheter i att utföra optimerade intraorala och panoramaröntgenundersökningar samt med stöd kunna bedöma bildkvalitet och genomföra kompletterande åtgärder
• identifiera och diagnostisera vanliga patologiska förändringar i tänder och käkar med hjälp av intraorala och panoramaröntgenundersökningar, med utgångspunkt i den kompetens som krävs i allmäntandvård samt kunna använda sig av parallaxmetoden
• skilja mellan godartade och elakartade förändringar i orala och maxillofaciala strukturer i intraorala och panoramaröntgenundersökningar samt föreslå differentialdiagnoser utifrån kliniskt, radiologiskt och histopatologiskt utseende
• visa förståelse för vikten av att diagnos ställs utifrån en integrerad bedömning av kliniska fynd, röntgenbilder, histopatologisk information och laboratorieprov.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska 

• kunna berättigandebedöma, formulera och värdera relevanta frågeställningar inför röntgenundersökningar med intraoral och panoramaröntgenteknik
• uppvisa ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, studenter, lärare och medarbetare.

Behörighetskrav

För att få börja termin 3 krävs minst 30 högskolepoäng inom programmet.
För att påbörja kursen krävs att samtliga föregående kurser i programmet är genomgångna. 
För att få börja termin 4 krävs minst 60 högskolepoäng inom programmet.
För att få påbörja modul 2 krävs godkänt betyg i kursen Oral biologi på termin 3. Vidare krävs att modul 1 i aktuell kurs är genomgången.

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, case, demonstrationer, laborationer, grupparbeten samt obligatoriska övningar och klinisk träning. Kursen inkluderar även ett litteraturseminarium med tillämpning av vetenskaplig metodik.

Examination

Studentens kunskaper och färdigheter bedöms genom skriftliga prov, case, OSCE och seminarier, vilka betygsätts som godkänd eller underkänd. Klinisk träning utvärderas fortlöpande. 

På skriftliga och praktiska prov samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom modulerna är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Vid frånvaro eller underkänd prestation på obligatoriska moment har studenten rätt till ett förnyat tillfälle eller bli hänvisad en alternativ ersättningsuppgift. Sådana ska i första hand erbjudas under pågående kurs.

Den studerande som underkänts vid prov eller ej deltagit vid första ordinarie provtillfälle ska beredas tillfälle att deltaga i ytterligare prov inom två månader. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Den studerande som underkänts två gånger har rätt att hos programrådet begära att annan examinator utses. Om studenten efter tre prov fortfarande är underkänd kan studenten rekommenderas, eller på eget initiativ, ansöka om att gå om kursen. Ansökan inges till berörd fakultetsnämnd eller det organ som fått nämndens delegation. Den studerande som genomfört sammanlagt fem prov men inte blivit godkänd ges inget ytterligare provtillfälle. Därefter kommer inga ytterligare resurser att erbjudas. Den studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Undantag från denna regel kan t.ex. vara då kursen har genomgått grundläggande förändringar.

Student som förbrukat de i kursplan angivna maximala antalet examinationstillfällen erhåller inga nya examinationstillfällen vid en eventuell omregistrering på kursen eller ny antagning till det aktuella utbildningsprogrammet.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare och verksamhetschef besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sin praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter gäller att krav på professionellt förhållningssätt inklusive klädsel och hygien följs enligt mottagande verksamhetsdirektiv.

Övriga föreskrifter

Hälso- och vaccinationsprogram
Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot COVID-19 eller mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i de fall det skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Tillgång till verksamhetsintegrerat lärande
Verksamhetsintegrerat lärande (inklusive VFU och klinisk praktik) genomförs inom respektive utbildnings avtal i samverkan med regioner, primärkommuner och ett antal privata aktörer. Om student inte uppfyller praktikplatsens krav utifrån exempelvis arbetsmiljö eller patientsäkerhetsaspekter, kan universitetet inte garantera tillgång till verksamhetsintegrerat lärande. Universitetet ska då undersöka möjligheten att studenten kan erbjudas annan praktikplats inom ramen för universitetets avtal.